| Av Bengt Landegren Onsdagen den 28 maj, 2003 - 23:41: |
Snälla Jan, du har naturligtvis helt rätt!
Visst, man behöver nog vara mer än synsk för att veta vilken namnform som föräldrarna har avsett under äldre tider, för man kan ju aldrig med säkerhet hävda, bara misstänka, att prästen skrivit fel namnform i dopboken under de omständigheter som jag beskrivit!
Om upprepade namnformer i husförhörslängderna kommer sig av att det är det faktiskt är personens korrekta namn eller bara ett smeknamn, är ju nästan omöjligt att bevisa! Så jag har ganska stor förståelse för din ståndpunkt här.
Då borde man alltså avfärda Håkan Skogsjös resonemang i Rötter (citeras nedan). Är alla eniga om detta?
Däremot tycker jag att stavningsnormering har många fördelar, inte bara vid sökning efter namn, utan också för att olika stavning bland präster/tider/platser mest är kuriosa, värt en notering vid sidan av.
”Husförhörslängderna bästa källan
Det finns släktforskare som hävdar att vi alltid bör skriva en förfaders namn som det är noterat i födelse- och dopboken. Det är visserligen en enkel regel, men den leder dessvärre ofta helt fel.
Vilken källa är då mest tillförlitlig när det gäller att fastställa namnet på en person som levde för hundra eller tvåhundra år sedan? För att kunna besvara frågan måste vi beakta hur de olika källorna tillkom och användes. I födelse-, vigsel- och dödböckerna gjorde prästen noteringar när församlingsborna lät döpa sina barn, gifta sig eller begrava sina döda. Det var högtidliga tillfällen med ceremonier och ritualer, det var lätt att prästen smittades av stundens allvar. Personer som i nästan alla andra sammanhang heter Per, Olof, Kajsa eller Greta står helt plötsligt noterade som Petrus, Olaus, Katarina och Margareta. Tydligast är detta i just födelseböckerna, som därmed blir den minst tillförlitliga källan.
Helt annorlunda fungerade husförhörslängderna.
En gång om året var förfäderna tvungna att bevista husförhöret. Prästen satt vid ett bord med längden framför sig, ropade upp namnen på de församlade en efter en och tenterade dem i kristendomskunskap och läskunnighet. Sedan doppade han gåspennan i bläckhornet och noterade deras kunskaper.
Det var med andra ord väsentligt – av praktiska skäl – att notera rätt namnformer i husförhörslängden, namn som folk kände igen. Bonden Olof Johansson – i byn alltid kallad »Södergårds-Olle» – skulle knappast lystra till namnet Olaus, som han inte ens visste att han var noterad med i födelseboken av prästen, kunnig i latin och med smak för det lärda.
Situationen är inte helt olika i dag. En Lars Andersson kallas för det mesta Lasse av arbetskamrater och i familjen, men posten från myndigheterna i de bruna fönsterkuverten är adresserad till Sten Lars Andersson. Vilket namn Lars är noterad med i födelseboken vet han inte, han har aldrig sett den (säkert står där Sten Lars – myndigheterna är ganska noggranna nu för tiden – men inte så sällan händer det även i dag att stavningen förvanskas eller namn försvinner mellan vaggan och graven). Skulle någon fråga honom vad han heter kan han svara: »Lars, fast jag kallas för det mesta Lasse». Blir han avkrävd ett fullständigt namn på någon blankett skriver han »Sten Lars Andersson».
Vad ska vi som släktforskare kalla honom i en släktutredning? Korrekt och fullständigt är »Sten Lars "Lasse" Andersson», det vill säga hans fullständiga namn med tilltalsnamnet markerat och smeknamnet angivet (om och när smeknamn ska anges kan diskuteras, men vill man notera det kan det göras på angivet sätt).
Det gäller alltså för oss släktforskare att använda namn och namnformer som våra förfäder och släktingar skulle kunna identifiera sig med – inte mekaniskt notera exempelvis födelsebokens stavning.
Och den bästa enskilda källan torde husförhörslängden vara.”
Till Rick vill jag hälsa att vi använder QA (gratis) och Bertil Magnusson ovan vet nog det mesta om det programmet. Vår dataansvarige säger att de äldre DOS-versionerna går att köra på moderna datorer till skillnad från Windows-versionen, märkligt nog...
mvh
Bengt
| Av Maria Gällman Tisdagen den 10 juni, 2003 - 10:21: |
Jag är så trött på alla dessa diskussioner om normalisering av namn/orter/församlingar/socknar...!
Jag har släktingar som bott på Mörkö.
Ön som började tillhöra Stockholms län först 1971.
Före 1971 tillhörde Mörkö nämligen Södermanlands län!
Mina släktingar som bodde på Mörkö 1600-1970 har jag därför själv lagt upp under just Södermanlands län, för så var det DÅ!
Likaså med namn, har avlidna släktingar som undertecknat sina brev med en speciell stavning, använder mig av exemplet "Zara", hon står även i kyrkböckerna som Zara med Z.
Varför ska då normaliserarna börja stava Sara med S "bara för att det ska vara så"?
På så vis tycker jag att de inte har respekt för individerna (levande eller döda).
Har även släktingar vars föräldrar har kämpat för att få igenom namn för, ska deras önskningar inte heller respekteras?
Eftersom jag har ett ovanligt efternamn så fick jag när jag var yngre ofta se/höra olika stavningar av detta, jag kände mig oerhört kränkt eftersom jag är stolt över mitt namn!
| Av Bertil Magnusson Tisdagen den 10 juni, 2003 - 19:49: |
Hej Maria
Jag tror att du missförstått diskussionen. Det finns nämligen olika sorters forskare:
1. De som endast forskar för sin egen skull om sin egen släkt.
2. De som forskar kring en hel bygd, s.k. hembygdsforskare.
3. De som framställer hjälpmedel i form av register över födda vigda och döda t.ex.
För att kunna söka i större register på ett någorlunda enkelt sätt måste namnen normeras.
Som exempel tar jag ditt eget namn - MARIA.
Lättast är att söka "Maria" på den vanligaste formen (som här råkar sammanfalla med din egen skrivning).
Om du söker på "Maria" (i fältet för normerat namn) och då i ett extra fält även kan se namnformen som kyrkoskrivaren använde, har du väl inget att klaga på. Du bestämmer ju sedan själv vilken form du vill ha i din släktutredning.
Svårare blir det att få TRÄFF bland följande varianter, när man inte vet vilken namnform skrivaren använde.
Maiia, Maija, Maj, Maja, Majia, Mar.,Mari, Maria, Marija, Marika, Marina, Mariy, Marja, Marya, Maryia, Maya.
(Varianterna ovan har jag erhållit från olika personer i samband med att de gjort register för min GLIMTEN.)
Sedan tycker jag som du att man i sin mer "privata" utredning mycket väl kan använda de tidstypiska skrivningarna som ger historisk must och färg åt framställningen.
Jag har dock hela tiden hävdat att man inte skall ha vare sig originalstavningen eller den normerade formen - MAN SKALL HA BÅDA FORMERNA i såväl register som släktforskningsprogram för enskilda.
MVH / Bertil Magnusson
| Av David Peterson Lördagen den 24 april, 2004 - 21:47: |
Hej
I need help finding the boat these people left on?
Hilda Christina Svenson, Her sister was Maria Charlotta, and the
Widowed mother was Maja Lena Olofsdotter.According to the churchbook in
Sund sn.
They Emmigrated to America in 1876 May 12, form Göteborg with tickets
to
New York.
| Av David Peterson Lördagen den 24 april, 2004 - 21:51: |
Hej
I need help finding the boat these people left on?
Hilda Christina Svenson, Her sister was Maria Charlotta, and the
Widowed mother was Maja Lena Olofsdotter.According to the churchbook in
Sund sn.
They Emmigrated to America in 1876 May 12, form Göteborg with tickets
to
New York.
| Av David Peterson Lördagen den 24 april, 2004 - 22:02: |
Could anyone help me find more meddelande for Karl Johan?
Karl Johan Vilhelm Petersson föddes 1842 31/1 i Bäck, Ulrika sn, där fadern var rättare. Fadern, Johannes Petersson, född 1813 27/11 i Tillorp, Vikingstad sn, avled redan 1849 18/1 i Bäck. Modern, Sara Elisabet Nilsdotter, född 1815 12/12 i Opphem, Tjärstad sn, gifte om sig 1851 7/2 med Karl Jakob Karlsson och flyttade 1852 till Rakered Östergård i Vikingstad sn där hon avled 1871 16/8. En titt i hennes bouppteckning, om den finns bevarad, kan kanske ge svar på om sonen är identisk med Charles Peterson i Nebraska.
| Av S Ingemar Johansson Onsdagen den 9 februari, 2005 - 07:40: |
Hej!
Var hittar jag rättesnöret, den etablerade listan med normerade namn och med de namn som normeras?
/ingemar
| Av Eva Dahlberg Onsdagen den 9 februari, 2005 - 08:09: |
Släktforskarförbundet har tagit fram en sådan lista, det är den som citeras här ovanför av Bengt Landegren den 28 maj 2003. Andra upplagan (den senaste) finns i Släktforskarnas Årsbok 1999 (en första upplaga finns i Släktforskarnas Årsbok 1995). På Rötter finns 1999 års version utlagd - under Tips&Råd - Diverse ämnen - Personnamn - Stavning av namn - Råd om namnnormering, direktlänk http://www.genealogi.se/namnnorm.htm ( direkt dit).
När det gäller normering av ortnamn är det lite svårare vad man ska välja, jag väljer oftast församlingsnamnet som det stavas i dag (eller senast innan församlingen upphörde) - men till Marias inlägg ovan kan sägas att man måste ju faktiskt ofta välja en stavning - t.ex. stavas den socken jag forskar mest på, Nederkalix, på 15-16 olika sätt på Söderskivan och på ca 9 sätt i Emigranten. Sedan kan man i en anteckning ange de olika som funnits i en källa eller i ortbeskrivningen i DISGEN ange äldre former.
När det gäller personnamn normerar jag före ca 1850 (se resonemanget av Håkan Skogsjö), när det gäller folk som levt på 1900-talet och senare så väljer jag den stavning kyrkböcker eller andra officiella källor använder, eller den de själva använder om jag känner till den (kan skilja mot den officiella stavningen i folkbokföringen).
Men det hjälper ofta inte till en enhetlig stavning, t.ex. såg jag när jag jobbade med projektet "Namn åt de döda" (nya upplagan av Sveriges dödbok) TRE olika stavningar för namnet på en man i de källor jag använde och till projektet var jag ju tvungen att använda en av dem - jag valde förmodligen, enligt lagen om alltings j-het, en som han själv/hans familj inte använde (det var ofta det förekom två olika stavningar Karlsson/Carlsson, Carl/Karl, Gustaf/Gustav, Vilhelm(ina)/Wilhelm(ina), Viktor/Victor osv i dödbok respektive församlingsbok). Det är nog en myt att tro att namnen stavas enhetligt för att en person valt sin stavning.
Hälsningar,
Eva medlem 7851
(som får både förnamn och efternamn stavade på olika sätt eller får annat efternamn ...)
| Av Nils Lindgren Söndagen den 15 januari, 2006 - 16:21: |
Hej
Jag undrar hur man bäst lägger in namn av den typ som var vanlig i Dalarna, där gårdsnamnet ingick i personnamnet (ett exempel är den kända sångerskan Busk Margit Jonsson). Ska gårdsnamnet läggas in som förnamn, efternamn eller enbart som adress? Det bör ju göras på ett enhetligt sätt om man skickar in materialet till Disbyt.
Nils
| Av Eva Dahlberg Måndagen den 16 januari, 2006 - 20:57: |
Se artikelserien om DISGEN, artikel om namn i DISkulogen nummer 65, juli 2004, sidorna 22-27, särskilt sidan 24 väsnterspalten längst ner där det rekommederas att det läggs som förnamn (som är det som Olof Cronberg rekommenderar för DISBYT). Har du inte DISGEN lägger du det lämpligen på samma sätt ändå.
Om du inte har tidningen finns den tillgänglig på webbplatsen, under startsidans rubrik Diskulogen.
Hälsningar,
Eva Dahlberg, medlem 7851
| Av Anitha johansson Lördagen den 14 oktober, 2006 - 18:46: |
Johan Valfrid Johansson Född:18760102 Rensjöfalla,Säfeshult,Vigd 18990623 i Igerhult Död.1961
Hans Far.Johan August Jonsson oä Torpare
Född:18500518eller18500508 Målilla vigd 18750702 Död.19320502,Stubbhult,Kvarnkärr.
HansMor: Maria Sofia Höglund Född.18460710 oä Rosenfors, döpti Målilla 18460712. Död 19250215 Stubbhult,Kvarnkärr.
Mariasmor:EnkanEva Nilsdotter Rosenfors Född:18300608 iFliseryd.
Johansmor:Merta-Lisa Johansdotter Född:18240430 Nydahlu.Säfeshult.
Vem är deras far och mor och var någonstans kommer de ifrån???MVh Anitha 0495-41846
| Av Gene-E-Bauer Lördagen den 9 december, 2006 - 12:43: |
Special for dyadko extrim - Ringtones
mobile polyphonic ringtone [url=http://sprint-ringtones-web-site.6bb6.info?1adv=2]mobile polyphonic ringtone[/url] http://sprint-ringtones-web-site.6bb6.info?1adv=3
cingular real music ringtones [url=http://downloadable-mp3-ringtones.6ii6.info?1adv=2]cingular real music ringtones[/url] http://downloadable-mp3-ringtones.6ii6.info?1adv=3
motorola v400 ringtones [url=http://real-song-ringtones.6ii6.info?1adv=2]motorola v400 ringtones[/url] http://real-song-ringtones.6ii6.info?1adv=3
totally free ringtone verizon [url=http://mp3-ringtones-treo-650.6ii6.info?1adv=2]totally free ringtone verizon[/url] http://mp3-ringtones-treo-650.6ii6.info?1adv=3
cellular free ringtones south [url=http://download-free-cingular-ringtones.6ii6.info?1adv=2]cellular free ringtones south[/url] http://download-free-cingular-ringtones.6ii6.info?1adv=3
free motorola ringtone [url=http://download-free-gospel-ringtones.6ii6.info?1adv=2]free motorola ringtone[/url] http://download-free-gospel-ringtones.6ii6.info?1adv=3
free tracfone ringtones 1100 [url=http://hip-hop-ringtone.6ii6.info?1adv=2]free tracfone ringtones 1100[/url] http://hip-hop-ringtone.6ii6.info?1adv=3
free cingular mp3 ringtones [url=http://harry-potter-ringtones-samsung.6rr6.info?1adv=2]free cingular mp3 ringtones[/url] http://harry-potter-ringtones-samsung.6rr6.info?1adv=3
verizon samsung ringtone [url=http://free-tamil-polyphonic-ringtone.6rr6.info?1adv=2]verizon samsung ringtone[/url] http://free-tamil-polyphonic-ringtone.6rr6.info?1adv=3
make your own ringtone [url=http://lg-cellular-phone-ringtones.6rr6.info?1adv=2]make your own ringtone[/url] http://lg-cellular-phone-ringtones.6rr6.info?1adv=3
lg ringtones vx5200 [url=http://mp3-phone-ringtones.6rr6.info?1adv=2]lg ringtones vx5200[/url] http://mp3-phone-ringtones.6rr6.info?1adv=3