Efternamn

[Agneta W]

Nu blev jag litet vilsen!
När jag matar in barnen till föräldern, är det efternamnet som ogift som ska skrivas in (dvs samma som föräldern), eller det senare ändrade som gift?
Om födelsenamnet gäller, var skriver jag i så fall in det nya efternamnet som gift?

// Agneta

[Olle_Olsson]

Det finns inget "rätt eller fel".
jag skriver in namnen i den ordning personen framlevt.
Ex.vis en flicka var far heter Lars Svensson = Larsdotter (om hon är född före ca 1890-talet), om hon är född på 1900-talet = Svensson.
Sen blir hon gift med Olofsson och byter då efter namn till mannens, skild och omgift med Pettersson fram till sin död.
Då skriver jag; Larsdotter Olofsson Pettersson ( bara med mellanslag emellan efternamnen, inget komma, ingen (Parentes).

[Eva Dahlberg]

Det finns ändå en vedertagen praxis (både i svensk och t.ex. amerikansk släktforskning) att man endast skriver in namnet som född - eller flicknamnet, när det bara finns ett namnfält.

[Rolf Carlsson]

Den framtida tekniska utvecklingen gör att det finns en stor poäng i det som Olle skriver (själv förfar jag likadant) med tanke på det allt större utbudet av sökbara databaser redan nu för att inte tala om vad som kan komma framöver. Om ett "använt" efternamn inte finns med i namnfältet kan det diskvalificera för sökning i en viss tidsperiod.
Detta tema har diskuterats många gånger i Disforum.
Jag tror också att jag någon gång nämnt att Disgens utvecklare kanske bör ta sig en funderare hur efternamnen skall kunna graderas/redigeras. Det är kanske där insatsen skall göras i stället för att skippa namn, som en person haft under sin livstid.

[Torgny Larsson]

I de studiecirklar jag håller om hur man bäst registrerar sin forskning (generellt) och vad man skall registrera, då är detta en punkt som ger en del diskussion och där tillvägagångssätt varierar, inte bara efternamn, även förnamn. Oberoende av vilket program man använder.

Alla har olika mål med sin släktforskning, och många nöjer sig med att registrera ett namn, och skriver kanske övriga namn som text. Man har inte tänkt publicera sin forskning i sökbara databaser. Men det finns en hel del som verkligen vill registrera alla namn på ett bra sätt, och de olika programmen erbjuder inte alltid bra möjligheter för det.

Olles och Rolfs argument är en bra lösning enkel att förstå. Bra när man tänker på hantering och sökning i databaser, i det fall att din forskning någon gång hamnar i en sökbar databas, t.ex. Disbyt, släktträd i Ancestry, andra sökbara register (t.ex. CD-Skivor), men även när du laddar upp ditt släktträd som webbsidor eller släktträd, t.ex. på FTDNA, där det är bra att alla namn finns med.
En nackdel är att namnen kan ta stor plats i grafiska antavlor och i utskrifter.

Eftersom jag forskar mest för min egen skull, för att 1) dokumentera mina anor och släktingar, vad de gjorde och hur de levde, 2) säkerställa korrekt källmaterial och 3) hitta levande släktingar t.ex. i USA, så har jag valt att som namn använda det som de är mest kända som under sin levnadstid. Jag vill skapa berättelser, och då tycker jag det passar bättre, lite mera hembygdsforskning.

Registrera namnbyten som notiser, kan vara en variant.

Vet inte om detta var någon hjälp, välj det som du tycker passar dig bäst.