Konvertering 2018 -> 2019

[Rolf Persson]

(hoppas jag inte frågat tidigare..)
Hej
Vid den stora förändringen från DISGEN 8 pajade i stort sett HELA mitt källträd när jag konverterade till 2016. Nästan hela trädet konverterades till text, dvs raderades från trädet. Jag använder numer 2018 men ingen forskning kan fortsätta förrän "lagningen" är klar. Jag har sysslat med rättning i stort sett dagligen i snart tre år! Det är många källhänvisningar för nästan 40000 personer...
Om jag nu vill skaffa 2019, vilket jag gärna vill, vilka förändringar kan jag då förvänta mig?
Vågar jag göra uppgraderingen och hoppas att mitt jobb inte behöver göras om (igen!). :confused:

[Torgny Larsson]

Det skall inte vara något ändrat i källhanteringen. Däremot finns det ju en del nya trevliga saker. Ett antal nya notistyper, en ikon framför alla notiser med vilken du kan direktöppna filen eller källan, statistik, och en del nytt i Html resp. Kartan och Google Earth.

[Rolf Persson]

Hm, där är då ett frågetecken. "direktöppna filen eller källan". då måste det till en standard för källhänvisningen. Anta att jag varit på släktforskarnas hus (finns kanske inte kvar) i Leksand. Där har jag hittat några källor, som jag lagt in i DISGEN. Beteckningen jag då använt är ju absolut ingen standard; HFL AI17A Leksand s 235 kan det ju stå. Vad händer med den icke standardiserade källan?
Än värre om källan är AI:13 Schwerin s 1123. "Vårt" kyrkbokföringssystm är ju även använt i de gamla svenska delarna av bla Vorpommern.
Men det kanske är så att källträdet i DISGEN är "färdigt" på samma vis som församlingarna?
Jag är lite orolig...

/Rolf

[Torgny Larsson]

Naturligtvis. Ikonerna till källorna visas bara om du i källans hänvisning angivit en länk till sida i Arkiv Digital eller Riksarkivers Digitala Forskarsal.
Det finns mer att läsa om det i handledningen: https://www.dis.se/panelen-levnadsbeskrivning

[Eva Dahlberg]

Det levereras inget träd, och finns fortfarande ingen tydlig standard för trädet. Själv anger jag bra källhänvisningar men som fritext och inte genom trädet, vilket gör att den nya snabbåtkomsten kan jag inte använda - vilket är helt OK för mig. Snabbåtkomstens utseende visas i artikel på sidan 10 i Diskulogen nr 125, som finns på nätet men kommer i brevlådan under kommande vecka hoppas vi.
Jag använder enbart trädet för databaser som Sveriges befolkning och Sveriges dödbok för närvarande (med rätt versionsnummer).

När det gäller källträdets utformning är jag anhängare av den modell Michael Lundholm presenterade i Diskulogen nr 114 med uppföljande insändarsvar i nr 115. https://www.dis.se/sites/default/files/downloads/disk/disk114.pdf#page=23 och https://www.dis.se/sites/default/files/downloads/disk/disk115.pdf#page=28

Hälsningar,
Eva

[Rolf Persson]

Den modellen av källträd är det jag använder sedan länge,

Tack för svaren.

Blir investering i 2019 framöver.

/Rolf

[31581]

Rolf,
Jag antar att du upptäckte att Disgen 2016 skapade nya källor under grupp som textrader. I gamla Disgen 8 uppmuntrades man ju att skapa grupp som källa. Jag lagar efterhand själv och lägger in nya källor.. Nackdelen är att det kan bli dublettkällor men det är inget större problem för mig (än).

[Torgny Larsson]

Christer!
Nu gällde frågan om det skett någon förändring i källhanteringen mellan Disgen 2018 och 2019, och det har det alltså inte.
Vad gäller struktur (grupp-indelning) i trädet, så är det fritt fram i Disgen att bygga på valfritt sätt, även om det finns olika rekommendationer.

[Rolf Persson]

Tack Torgny och Christer.
Eftersom jag har en ganska stor databas vid det här laget så måste jag ha bra koll på källorna.

Tyvärr har ju ArkivDigital ändrat sitt sätt att namnge en sida i kyrkböckerna så det känns lite tröstlöst just nu. Som gammal gubbe vill jag ju hänga med...

Men det går åt rätt håll!

[Torgny Larsson]

På vilket sätt har Arkiv Digital ändrat benämningar?

[Rolf Persson]

Den här sidan
Rämmen AIIa:3 (1900-1904) Bild 110 / sid 1 (AID: v178924.b110.s1, NAD: SE/VA/13442)
heter idag
Rämmen (S) AIIa:3 (1900-1904) Bild 110 / sid 1 (AID: v178924.b110.s1, NAD: SE/VA/13442)

AD har lagt till en länsbokstav efter församlingsnamnet. Det är bra eftersom en del församlingsnamn, Torp, Lena, Bälinge mfl, finns i flera län.

Mitt problem är att när jag kommer tillbaka till en bok jag använt tidigare, så måste jag ändra, antingen i alla de gamla eller alla de nya beteckningarna. I båda fallen blir det en del handpåläggning. Det går ju inte att sortera för att snabbt se om sidan använts tidigare.

Rätt som det är kanske någon kommer på att även länsbokstaven skall bort, de används ju i allt mindre utsträckning. Kanske väljer man att sätta dit kommunkoden i stället! Spännande men besvärligt för en del forskare.

Vore kanske även ide att se hur fd Genline betecknar boksidorna idag. Hur gör de tex med sidor som saknar text? Tidigare hoppades ju de sidorna bara över.

Lev nu väl, men försiktigt!

/Rolf

[Torgny Larsson]

Ja det är alltid riskabelt att förlita sig på beteckningar som andra (t.ex. företag) skapar.
Är ju bra om den betckning du använder är mera klart knutet till originalkällan.

Men om du använder Disgens ortsträd, och lägger in källan (t.ex. en kyrkbok) en gång, och de sidreferenser du använder som hänvisningar i nivån under boken. Då behöver du bara ändra bokens benämning på ett ställe.
Lite av vitsen med trädet.

Så lämpligen dela upp ADs benämning i två delar, dels bokens beteckning, dels sidnumret (eller liknande).
Att bara kopiera AD eller Riksarkivets länkar och lägga in dem som de är, är smidigt men inte listigt i längden.

Och sen gäller det att vara konsekvent.
Och inte beroende av hur AD råkar benämna källorna.

[Rolf Persson]

Detta kan man prata mycket om, men detta är kanske inte riktigt rätt plats?

[Torgny Larsson]

Rätt.