m00137
2010-10-01, 04:50
En artikel med rubriken "Vad säger personuppgiftslagen?" återfinns i nr 90 av Diskulogen. Behöver jag säga att det var ordet "Personuppgiftslagen" på omslaget som fick mig att öppna plastpåsen direkt när jag fann tidningen på hallmattan nu i kväll? Artiklar i det ämnet brukar få mig att närmast tugga fradga, och den här var inget undantag... :mad:
Rubriken är en smula missvisande, för artikeln återger inte personuppgiftslagens text, utan endast Datainspektionens tolkning av denna text, utan kritiska invändningar från något annat håll. Är det för att det helt saknas kritiska röster, eller för att Datainspektionens ord uppfattas som liktydigt med lag?
Datainspektionen är ingen domstol, utan en statlig myndighet som i relation till den här lagen närmast har en åklagares uppgift. Datainspektionen är med andra ord allt annat än opartisk, och strävar efter att ge lagen så vidsträckt betydelse som möjligt, till gagn för de egna anslagen i statsbudgeten. Detta trots att lagen strängt taget inte ens är ett påfund av den svenska riksdagen, utan ytterst härrör från ett EG-direktiv från 1995, huvudsakligen utarbetat innan Sverige ens blivit medlem i EU.
Ett exempel: I lagen finns ett undantag för "privat bruk", men detta avfärdas i artikeln med formuleringen "Privat bruk kan ej åberopas då uppgifterna ligger ute på internet." Vem har gjort den här lagtolkningen, och vad grundas den på? Så här lyder lagtexten:
6 § Denna lag gäller inte för sådan behandling av personuppgifter som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur.
Lagen säger ingenting om "internet". Skall alltså "privat natur" ovan tolkas som att personuppgifterna måste hållas hemliga för allmänheten? Med andra ord, om jag berättar för mina vänner, mina grannar och vem som helst som gitter lyssna vilket parti och vilken politiker jag röstade på i riksdagsvalet, är då denna "behandling" underkastad personuppgiftslagens alla bestämmelser med krav på information till den "registrerade" och rättelse av "felaktiga" uppgifter? Gäller samma sak om jag visar utvalda bilder ur mitt fotoalbum föreställande släktingar och vänner?
Eftersom lagen bygger på ett EG-direktiv, och enligt den proposition som riksdagen fattade beslut om våren 1998 skall tolkas som samstämmig med direktivet, så kan vi själva läsa ursprunget till undantaget för privat bruk i direktivets artikel 3(2), som i sammandrag av dess svenska översättning lyder:
Detta direktiv gäller inte för sådan behandling av personuppgifter
- ...
- av en fysisk person som ett led i verksamhet av rent privat natur eller som har samband med hans hushåll.
(Det överhoppade stycket handlar om direktivets förhållande till övrig EG-rätt, och saknar rimligen betydelse för uttolkningen av den sista raden.)
Om vi bortser från att sammandraget brister något i grammatiskt hänseende, så innehåller det i princip hela 6 § PUL. Det är dock inte allt, utan här finns ytterligare ett kriterium "eller som har samband med hans hushåll". Vad är detta? Den svenska lagen säger inget om någons hushåll. Observera dessutom att det står "eller"; undantaget gäller med andra ord behandling som utgör ett led i verksamhet av rent privat natur eller har samband med behandlarens hushåll. Enligt EG-rätten (eller EU-rätten, som den kallas numera) så räcker det alltså att uppgifterna rör det egna hushållet; de behöver inte vara hemliga för det!
Frågan uppstår då: Är uttrycket "av rent privat natur" i direktivet ens synonymt med "hemligt"? Kom ihåg att direktivet utarbetades innan svenska blev ett EU-språk, och låt mig gå till den engelska versionen av samma text:
This Directive shall not apply to the processing of personal data:
- ...
- by a natural person in the course of a purely personal or household activity.
Det står alltså inte "private", utan det står "personal", syftandes på något som rör den uppgiftsbehandlande personen själv - eller hans hushåll. Nog är det väl rimligare att "personal or household activity" tolkas som "aktivitet rörande personen själv eller hans hushåll", snarare än som "hemliga uppgifter eller aktivitet rörande personens hushåll"? Ordet "privat" i den svenska texten är inte nödvändigtvis en felöversättning, men det är ett ord med flera betydelser, och här tycks Datainspektionen ha fastnat för en annan betydelse än den som avses i direktivet.
Man kan dessutom notera att det som skall vara "privat" enligt lagtexten inte är personuppgifterna i sig, utan den verksamhet som behandlingen av personuppgifterna utgör ett led i. En verksamhet kan exempelvis vara den egna hushållsbokföringen eller korrespondensen med släkt och vänner; dessa verksamheter räknas alltid som personliga eller hörande till hushållet, till skillnad från exempelvis det företag som någon kanske driver från bostaden (denna skillnad förstärks också med uttrycket "fysisk person"; en juridisk person har inget hushåll att sörja för).
Min slutsats är alltså att Datainspektionen har läst EG-direktivet slarvigt, och därför är ute och cyklar. Borde då inte någon domstol ha påpekat detta vid det här laget? Nej, för som framgår av artikeln, "Ingen har ännu blivit dömd för felaktigt behandlad släktforskningsinformation." Vad jag vet finns det totalt sett väldigt få domar rörande PUL, trots att lagen varit i kraft i tolv år. Det saknas med andra ord rättspraxis på området, och Datainspektionens uttalanden är nästan det enda man någonsin får höra om lagens innebörd.
Nåväl, jag är inte jurist och skall inte förhäva mig vad gäller min förmåga att själv uttyda lagen, men nog tycker jag att det ligger en hund begraven här. En annan verksamhet av rent personlig natur är utövandet av rösträtten, inbegripet den behandling av uppgifter om de olika kandidaternas meriter som är en förutsättning för ett genomtänkt val. Datainspektionen kan väl inte mena att jag genom att röja min egen valhemlighet och tala om vem jag har röstat på också blir skyldig att upplysa kandidaterna i fråga om varför jag kryssade respektive inte kryssade just dem? Se där en fråga som EU-domstolen kan få dryfta!
Därmed har jag möjligtvis strukit ett streck över en del av artikeln i Diskulogen, en i min mening högst väsentlig del, för hur många släktforskar egentligen yrkesmässigt för andra personers räkning, snarare än för sitt eget personliga eller hushållsrelaterade nöjes skull?
Rubriken är en smula missvisande, för artikeln återger inte personuppgiftslagens text, utan endast Datainspektionens tolkning av denna text, utan kritiska invändningar från något annat håll. Är det för att det helt saknas kritiska röster, eller för att Datainspektionens ord uppfattas som liktydigt med lag?
Datainspektionen är ingen domstol, utan en statlig myndighet som i relation till den här lagen närmast har en åklagares uppgift. Datainspektionen är med andra ord allt annat än opartisk, och strävar efter att ge lagen så vidsträckt betydelse som möjligt, till gagn för de egna anslagen i statsbudgeten. Detta trots att lagen strängt taget inte ens är ett påfund av den svenska riksdagen, utan ytterst härrör från ett EG-direktiv från 1995, huvudsakligen utarbetat innan Sverige ens blivit medlem i EU.
Ett exempel: I lagen finns ett undantag för "privat bruk", men detta avfärdas i artikeln med formuleringen "Privat bruk kan ej åberopas då uppgifterna ligger ute på internet." Vem har gjort den här lagtolkningen, och vad grundas den på? Så här lyder lagtexten:
6 § Denna lag gäller inte för sådan behandling av personuppgifter som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur.
Lagen säger ingenting om "internet". Skall alltså "privat natur" ovan tolkas som att personuppgifterna måste hållas hemliga för allmänheten? Med andra ord, om jag berättar för mina vänner, mina grannar och vem som helst som gitter lyssna vilket parti och vilken politiker jag röstade på i riksdagsvalet, är då denna "behandling" underkastad personuppgiftslagens alla bestämmelser med krav på information till den "registrerade" och rättelse av "felaktiga" uppgifter? Gäller samma sak om jag visar utvalda bilder ur mitt fotoalbum föreställande släktingar och vänner?
Eftersom lagen bygger på ett EG-direktiv, och enligt den proposition som riksdagen fattade beslut om våren 1998 skall tolkas som samstämmig med direktivet, så kan vi själva läsa ursprunget till undantaget för privat bruk i direktivets artikel 3(2), som i sammandrag av dess svenska översättning lyder:
Detta direktiv gäller inte för sådan behandling av personuppgifter
- ...
- av en fysisk person som ett led i verksamhet av rent privat natur eller som har samband med hans hushåll.
(Det överhoppade stycket handlar om direktivets förhållande till övrig EG-rätt, och saknar rimligen betydelse för uttolkningen av den sista raden.)
Om vi bortser från att sammandraget brister något i grammatiskt hänseende, så innehåller det i princip hela 6 § PUL. Det är dock inte allt, utan här finns ytterligare ett kriterium "eller som har samband med hans hushåll". Vad är detta? Den svenska lagen säger inget om någons hushåll. Observera dessutom att det står "eller"; undantaget gäller med andra ord behandling som utgör ett led i verksamhet av rent privat natur eller har samband med behandlarens hushåll. Enligt EG-rätten (eller EU-rätten, som den kallas numera) så räcker det alltså att uppgifterna rör det egna hushållet; de behöver inte vara hemliga för det!
Frågan uppstår då: Är uttrycket "av rent privat natur" i direktivet ens synonymt med "hemligt"? Kom ihåg att direktivet utarbetades innan svenska blev ett EU-språk, och låt mig gå till den engelska versionen av samma text:
This Directive shall not apply to the processing of personal data:
- ...
- by a natural person in the course of a purely personal or household activity.
Det står alltså inte "private", utan det står "personal", syftandes på något som rör den uppgiftsbehandlande personen själv - eller hans hushåll. Nog är det väl rimligare att "personal or household activity" tolkas som "aktivitet rörande personen själv eller hans hushåll", snarare än som "hemliga uppgifter eller aktivitet rörande personens hushåll"? Ordet "privat" i den svenska texten är inte nödvändigtvis en felöversättning, men det är ett ord med flera betydelser, och här tycks Datainspektionen ha fastnat för en annan betydelse än den som avses i direktivet.
Man kan dessutom notera att det som skall vara "privat" enligt lagtexten inte är personuppgifterna i sig, utan den verksamhet som behandlingen av personuppgifterna utgör ett led i. En verksamhet kan exempelvis vara den egna hushållsbokföringen eller korrespondensen med släkt och vänner; dessa verksamheter räknas alltid som personliga eller hörande till hushållet, till skillnad från exempelvis det företag som någon kanske driver från bostaden (denna skillnad förstärks också med uttrycket "fysisk person"; en juridisk person har inget hushåll att sörja för).
Min slutsats är alltså att Datainspektionen har läst EG-direktivet slarvigt, och därför är ute och cyklar. Borde då inte någon domstol ha påpekat detta vid det här laget? Nej, för som framgår av artikeln, "Ingen har ännu blivit dömd för felaktigt behandlad släktforskningsinformation." Vad jag vet finns det totalt sett väldigt få domar rörande PUL, trots att lagen varit i kraft i tolv år. Det saknas med andra ord rättspraxis på området, och Datainspektionens uttalanden är nästan det enda man någonsin får höra om lagens innebörd.
Nåväl, jag är inte jurist och skall inte förhäva mig vad gäller min förmåga att själv uttyda lagen, men nog tycker jag att det ligger en hund begraven här. En annan verksamhet av rent personlig natur är utövandet av rösträtten, inbegripet den behandling av uppgifter om de olika kandidaternas meriter som är en förutsättning för ett genomtänkt val. Datainspektionen kan väl inte mena att jag genom att röja min egen valhemlighet och tala om vem jag har röstat på också blir skyldig att upplysa kandidaterna i fråga om varför jag kryssade respektive inte kryssade just dem? Se där en fråga som EU-domstolen kan få dryfta!
Därmed har jag möjligtvis strukit ett streck över en del av artikeln i Diskulogen, en i min mening högst väsentlig del, för hur många släktforskar egentligen yrkesmässigt för andra personers räkning, snarare än för sitt eget personliga eller hushållsrelaterade nöjes skull?