Grupper, källor och källhänvisningar??

[andis59]

Jag undrar ifall någon kan förklara hur det är tänkt att man ska använda Grupper, Källor och källhänvisningar.

Det vore jättebra ifall någon kunde posta en bild över sitt källträd där man kan se hur ni har använt de olika "nivåerna"

// Anders:confused:

[ingera]

I formet finns det en Rubik under DISGEN som heter Artikelserie: Lär dig mer om Disgen 8

Nr 67 handlar om Ortsregistret.
Den förklarar många saker.

[andis59]

Hej Inger,

Visserligen förklarar denna artikel hur man hanterar orter på ett bra sätt, men den handlar inte om hur man hanterar källor, eller?

// Anders

[ingera]

Sorry!
Minnet kort! Så kort att när jag letade så var det orter jag kom i håg.
Jag har nu hittat en lite artikel i en Gammal DISKULOGEN.

Nr 56 sid 18

Dessa finns under Publikation / Diskulogen

[andis59]

Tack så mycket!

Jag har funderat lite och kan detta vara ett bra sätt att använde de olika nivåerna på

Grupp - Används för att gruppera källorna, t ex Län, Församling, etc
Källa - En specifik bok eller annat medium
Källhänvisning - En specifik sida/sidor i en viss källa

Vore tacksam för kritik!

// Anders

[DanielBerglund]

Ja, så är det tänkt! Det man kan diskutera är hur många grupper man ska ha och i vilka nivåer. En del vill ha många nivåer men jag tycker personligen det blir trögarbetat. Exempelvis kan man under gruppen Kyrkoarkiv göra en indelning med län (eller landskap) men egentligen är det onödigt om man inte har många socknar. Likadant kan man under en viss socken göra grupper för olika typer av kyrkoböcker men det är också onödigt om man inte har använt många volymer från en viss socken.

[Karl-Edvard Th]

Jag tycker det är bra att ha församlingen som grupp och därunder ange källan och då bör den vara: Församlingsnamn AI:x Försaling B:x församling C:x . Ange församlingen namn i källan för att man i utskriften skall se vilken församlings försalingsbok det handlar om sedan anger man sidans nummer i hänvisningen och anger säkerheten. Födelseboken är primär för födelse medan husförhörslängden är secundär för födelseuppgiften.

[Malviken]

Att födelseboken är primär för födelse medan husförhörslängden är sekundär är väl det vanligaste? Hur är det ifall födelsebok saknas, medan husförhörslängd och dödbok finns för aktuell person? Låt säga att personen står i husförhörslängden som född 1723 och samtidigt dör 1769. Ålder vid dödsfall är ju då 46 år. Nu står det emellertid 51 år i dödboken och då borde ju personen vara född kring 1718. Nu saknas födelsebok vid den tiden. Då får man väl ställa båda uppgifterna mot varandra?

Mvh/Sten Magnusson

[Karl-Edvard Th]

Hej Sten, Jag tycker nog att husförhörslängden fortfarande är sekundär information men eventuellt kan man sätta ifrågasatt på födelsen eftersom det inte stämmer med dödboken som borde vara primär.

[Malviken]

Hej Sten, Jag tycker nog att husförhörslängden fortfarande är sekundär information men eventuellt kan man sätta ifrågasatt på födelsen eftersom det inte stämmer med dödboken som borde vara primär.

Jag tänkte bara kolla en sak.
Menar du alltså att dödboken kan räknas som primärkälla ifall födelseboken saknas och den uppgivna livslängden inte stämmer med uppgivet födelseår i Husförhörslängden? Det har nämligen varit min tanke från början, men på ett annat ställe var det Husförhörslängden som gällde, punkt slut.

Mvh/Sten Magnusson

[AlfChr]

Dødboken kan vel bare være primær kilde for dødsdato og begravelsesdato.

F.eks. på min bestefars gravstøtte står f.eks. oppgitt feil sokn for fødsel. Han var født og døpt i nabosoknet, dog bare noen hundre meter fra dit familien flyttet innen neste barn ble født og døpt.