Visa fullständig version : Disbyt utveckling
Hej!
Jag är kontaktombud för DIS-Bergslagen i Karlstad. Redan i dag tycker jag Disbyt är ett bra verktyg, men ingen ting är så bra att det inte kan bli bättre. Skulle gärna vilja ta del av era synpunkter hur Disbyt skall utvecklas på kort och lång sikt. Jag tror på iden att samverka lokalt och bygga upp olika register som sedan förs över till Disbyt. Jag har av den anledningen startat ett litet projekt i Värmland. http://web.comhem.se/vanor/
Tar tacksamt emot synpunkter och idéer.
Kjell Hasselroth
Om ni hellre vill ringa går det också bra tel 054-566303
Register är bra att ha. Jag förespråkar ett centralt för att undvika dubbelarbete - Svenskt Biografiskt Index (http://forum.dis.se/vb/showthread.php?42-Vad-saknas-p%E5-nya-hemsidan&p=150&viewfull=1#post150) ...
Jeg tror kanskje at man da kan fort miste noe av hensikten med DISBYT, nemlig å komme i kontakt med den eller de som ellers har registrert samme personer for å diskutere og videreforedle de registreringer som er foretatt.
Men, hvis man endrer hensikten med DISBYT til å være en kilde, kun for avskrivingsformål, pådrar man seg fort masse arbeide. For da må man sjekke hver eneste registrering mot ikke bare en kilde, men også fremskaffe bevis for sammenkoplingen mellom foreldre og barn, og helst en generasjon eller to til, f.eks. med flere overlappende skifter og folketellinger. For nyere tid er jo også forhørslengder en viktig kilde i så måte.
Så jeg er faktisk litt i mot ideen.
Men, en mellomvei er at man kan også legge inn, under eget brukernavn, godkjente anetavler hvor kvaliteten er gått god for av en gruppe slektsforskere og som man kan velge om man vil søke i ved søk eller ei.
Jag tycker inte register hör hemma i Disbyt, som jag ser mer som en kontaktförmedling för släktforskare. Det finns dock olika typer av register. De jag tänker på är hjälpredor för att finna var i olika källor man kan hitta mer uppgifter om personer.
Christina
2010-10-12, 22:32
Håller med om att register inte hör hemma där. Det finns t.ex redan släktdata som har detta som sitt specialområde.
En utförligare källhänvisning vore en dröm, för då kan den som söker själv värdera resultatet. Förvisso finns redan en markering, men med tanke på att inskickat material kan ha fullständig information så kanske det skulle fungera.
DanielBerglund
2010-10-13, 00:05
Det finns redan en del register i Disbyt, t ex Sveriges Dödbok. Får man träff där anges Sveriges Dödbok/Swedish Death Index, 1947-2003, Sveriges släktforskarförbund som källa. Jag tycker nog det passar rätt så bra. Så jag tycker nog din idé redan finns i viss utsträckning, C-G...
Släktdata har register över kyrkoarkivalier, men det finns behov av en massa andra register. Sveriges Dödbok i Disbyt, där ser man ... Då har Disbyt utvecklats mot något det inte var från början. Om det är bra låter jag vara osagt ...
Det finns redan en del register i Disbyt, t ex Sveriges Dödbok. Får man träff där anges Sveriges Dödbok/Swedish Death Index, 1947-2003, Sveriges släktforskarförbund som källa. Jag tycker nog det passar rätt så bra. Så jag tycker nog din idé redan finns i viss utsträckning, C-G...
Det jeg hadde i tankene som register, er bl.a. de norske planene om et sentralt register over alle som har levd i Norge som skal være en form for fasit med godkjent dokumenterte slekter, bl.a. for å bli kvitt udokumenterbare lenker til Harald Hårfagre og fiktive personer i tiden før kirkebøkene begynner å taes i bruk. Mange personer har i tidenes løp blitt innført for å skape lenk mellom passende besteforeldre eller oldeforeldre som har kommet inn i slektsbøker, bl.a. fordi publikasjoner med spekulative hypoteser har blitt tatt for god fisk som dokumentert av en avskriver og så har den slektsboken på nytt blitt skrevet av som kilde og vedkommende oppfunne personer har blitt til veldokumenterte personer.
Har selv vært forurenset med slike fiktive og oppdiktede personer, bl.a. en av Norges mest berømte forfalskninger, Karen Lauritsdatter i slektsboken om Schjervenslekten som kom ut i 1943. Hun skulle etter sigende være en uekte datter av en mange-og-åtti år gammel kannik, som på sine eldre dager var blitt protestantisk prest. Det er bare det at det finnes ingen som helst dokumenter som skulle tilsi en slik uekte datter. Forfatteren innrømmet visstnok senere at det var ren diktning, men da var slektsboka solgt i mange hjem med Schjerven-aner, bl.a. min mor.
Det låter lite som min idé om en rikstäckande genealogisk referensdatabas (RGD), men den tanken föll tyvärr inte i god jord, vare sig hos DIS eller Släktforskarförbundet. En början skulle kunna vara en genealogisk wiki (i brist på andra verktyg; som nämns om på annat ställe här i forumet). För att bibehålla trovärdigheten på informationen skulle jag kunna tänka mig att man sträcker sig så långt att inga uppgifter läggs ut innan de godkänts av en redaktör. Kvalitet framför kvantitet.
Jag tror nog inte, precis som flera innan redan kommenterat, att ett eller flera register är vägen framåt. Dynamiken är just att många bidrar med sina pusselbitar och sen är det upp till var och en av de som använder tjänsten att plocka ut sina egna pusselbitar. Svårigheten om man på lokal/central/nånannanstans-nivå aggregerar data för olika delar måste vara matcha ihop rätt personer med varandra.
Det här ett gigantiskt hästjobb skulle jag vilja påstå. Mitt eget hobbyprojekt www.grasoarkivet.se (där C-G också varit delaktig) rör _en_ församling. Jag vet inte hur mycket tid jag har lagt ner på att få ihop alla bitar. Och jag är på långa vägar klar.
Nej, jag tror att vägen framåt för Disbyt snarare är något helt annat;
* Disbyt är ett sätt att hitta ledtrådar till sin egen forskning och i vissa fall kunna kommunicera med andra forskare som har samma anor. Det sistnämnda är inte alltid helt lätt. Här skulle Disbyt kunna bli betydligt bättre med funktioner för att kommunicera mellan användare och medlemmar, inte bara via sökträffar på personer, man skulle kunna ha funktioner för att hitta alla som har släktingar inom en viss geografisk begränsning.
* Utan att veta skulle jag tro att Disbyt är en av de främsta anledningarna till att folk blir medlemmar i DIS. Jättebra; men med risk att trampa någon på tårna här; Disbyt är ingen användarvänlig upplevelse. Vissa saker är svåra och otydliga att förstå, andra saker är kanske mer formgivna efter vad som var skick och kutym på webbsidor för en hel del år sedan. Med en ordentligt uppdaterad grafisk upplevelse (mer än att ändra bakgrundsfärger och typsnitt) skulle Disbyt kunna bli ett än större och viktigare skyltfönster för DIS.
Jag hoppas inte att jag trampar någon på tårna; Disbyt som tjänst är fantastisk och har ett otroligt innehåll. Inget snack om det. Jag tror bara att den skulle kunna bli än bättre.
Thomas. Ang kommunikasjon kan du jo logge deg inn på DIStreff, www.disnorge.no/distreff med ditt m-brukernavn og søk på noe du kanskje kan tro finnes der.
Da til høyre for hver person finner du en blyant og der kan du legge inn kommentar, enten privat (kryss da av i Privatfeltet nederst) eller offentlig.
Var det noe slikt du hadde i tankene ?
Var det noe slikt du hadde i tankene ?
Ja, lite åt det hållet är det. Men jag tänkte lite mer communityfunktionalitet. Man kan tycka vad man vill om kommersiella släktforskningstjänster som exempelvis http://www.ancestry.se.
DIS och DISBYT ska så klart vara något annat, men grunden; att vara en tjänst där medlemmar kan kommunicera, där man loggar in för att leta information, diskutera frågor och så vi vidare skulle kunna fylla ett ordentligt tomrum. Just med den databasen som Disbyt är; det är få som kan matcha ett sånt innehåll.
Och sen med ett tillfixat, tydligare och enklare gränssnitt ;-)
Ja, lite åt det hållet är det. Men jag tänkte lite mer communityfunktionalitet. Man kan tycka vad man vill om kommersiella släktforskningstjänster som exempelvis http://www.ancestry.se.
DIS och DISBYT ska så klart vara något annat, men grunden; att vara en tjänst där medlemmar kan kommunicera, där man loggar in för att leta information, diskutera frågor och så vi vidare skulle kunna fylla ett ordentligt tomrum. Just med den databasen som Disbyt är; det är få som kan matcha ett sånt innehåll.
Och sen med ett tillfixat, tydligare och enklare gränssnitt ;-)
Kan du utdype det slik at det kanskje kan være noe å virkeliggjøre ?
Hva skal man gjøre.
Hvem skal gjøre hva
Hvem skal ha lov å gjøre noe
Når man legger inn noe, hvem skal kunne kommentere ? Alle, den man kommenterer.
Hva savnes i eksemplet jeg nevnte hos DIS-Norge ?
Hva savner du ?
(I håp om å gjøre tjenestene, dvs. DIStreff, DIS-Træf og DISBYT bedre (ja, vi samarbeider om mye ) )
Jag tror inte att man kan lista X antal punkter på vad som kan förändras; allt handlar om vart man vill komma med tjänsterna. När man hittat en inriktning på vart man vill komma kan nästa steg vara att ta fram lite konceptuella skisser på hur det skulle kunna se ut, allt för att man inte ska låsas fast i nuvarande disponeringar och funktioner.
Men det är viktigt att komma ihåg att det görs ett fantastiskt jobb med tjänster redan idag, det är inget misstroende mot dagens sajter.
Som Thomas säger är det bra om man definierar målen med de olika applikationer, för att veta vad som behöver ändras/förbättras. Jag undrar om man inte borde hålla isär de olika delarna - Disbyt (hitta personer som har gemensamt forskningsområde), register (hjälpregister, sökingångar till källor) och en ev. gemensam biografisk/genealogisk referensdatabas. Det hindrar inte att man kan utveckla metoder för att samsöka databaserna.
Mina argument för att inte använda Disbyt för de två senare delarna:
- Disbyt är ständigt föränderligt, beroende på vad användarna skickar in.
- Disbyt innehåller inte fullständiga levnadsbeskrivningar (kan utvecklas, men borde inte göra det om Disbyt primärt används för att sammanföra släktforskare)
- Disbyt innehåller en mängd dubbletter, vilket inte register eller en referensdatabas bör ha. Personer kan förekomma i olika register, men man ska inte ha dubbletter av registren.
Jag har aldrig använt Disbyt så jag borde kanske inte ha några åsikter om det. Min lilla genealogiska databas är av väldigt skiftande kvalitet. Vissa personer är utförligt utforskade medan andra bara är inmatade från nån sida på nätet, utan källor, för ev. senare utforskande. Jag skulle hellre bidraga med några få personbeskrivningar till en gemensam referensdatabas än att svara på frågor från andra forskare om alla mina ofullständiga biografier. Jag har heller inte känt behov av att kontakta andra personer på detta vis. Frågor kan jag ställa i forum. Jag vet vad som behöver göras åt min databas. En mängd grundforskning.
Ett argument för en referensdatabas. Jag har hört andra nämna samma sak. Eftersom ingen i min släkt är intresserad av genealogi kommer förmodligen mina forskningar att åka i soptunnan när jag en gång går bort. Kan jag då skriva det lilla jag vet i en databas som förvaltas för framtiden känns det inte helt bortkastat.
Phryxe.
Det er kanskje nettopp "dublettene" som gjør DISBYT slagkraftig som verktøy. I et register hvor du ikke har dubletter forutsetter det at alle familier er identifiserte, også uekte barn som du til og med kan finne dukker opp i helt andre sogn, kanskje til og med utenlands. Hvis etterkommer etter et slikt uekte barn registrerer denne og oppgitt far og hvis faren er identifisert, også fødested og årstall, så kan andres materiale være med å skape lenken til slekt lenger bakover.
Dette kan ikke et register om ikke dette er identifisert, f.eks. gjennom DISBYT.
I og med mange bare registrerer barn og foreldre, ikke søsken til barn og søsken til foreldre, vil disse bare gi mangelfulle familier. Men om du sammenholder dublettene vil du da finne flere av barna, og for noen av dublettene finner du kanskje alle, eller større, overlappende grupper av barn av ekteparet.
På det viset kan du finne spor av hvor du skal lete videre etter barna, og du har opplysning om hvilken slektsforsker du bør kontakte.
Derfor oppfordrer jeg også deg til å forsøke DISBYT. Tror du vil bli forbauset over effektene av det :-)
Jag säger inte emot dig vad gäller dubbletter i Disbyt. Det ligger i Disbyt natur att innehålla många förekomster av samma person. Jag tycker dock inte att de hör hemma i en referensdatabas.
Men mange har mye i mot i det minste distreff pga. dubletter. Vil anta at det kanskje også gjelder disbyt og at de derfor ikke vil bidra, fordi det vil gi enda flere dubletter som de ikke skjønner hensikten med (fordi de tror, og bruker, ressursen som en referansebase, ikke til å knytte kontakt)
Det disse ønsker er en database å skrive av etter, og slippe å gjøre noe slektsforsking selv utenom avskriving av databasen.
Hej!
Trevligt med lite synpunkter på Disbyt.
Angående utvecklingen av Disbyt så sker det i ett samarbete med Dis-Norge som ju har systerdatabasen Dis-Treff. Allmänt kan man säga att vi behöver modernisera databasen och databasstrukturen i botten, vilket är en förändring som inte omedelbart märks för användaren, men i förlängningen kommer det att leda till ganska mycket ny funktionalitet som inte finns idag. Man skulle t ex kunna ha andra sökmöjligheter än idag såsom söka på man och hustru samtidigt, primärt på förnamn eller ortnamn osv.
I Disbyt har vi dels uppgifter insända av medlemmar från deras släktprogram och dels uppgifter från olika databaser under begreppet SPÅR - Svenskt personregister genom århundraden. Jag tycker det finns en poäng i att samla uppgifter från olika håll till en databs. (Jag vet inte hur många gånger jag blev irriterad på papperstiden på arkiven när jag sökte i ett vigselregister där männen fanns i ett register och kvinnorna i ett annat, och man av misstag inte hittade något för att man sökte i fel register.) Jag tror dock att man får acceptera att det finns dubbletter. Jag tror det är orealistiskt att man kan finna någon absolut sanning för alla uppgifter.
När det gäller uppgift om källor, så är problemet att vi ur PuL-perspektiv inte kan publicera vad som helst. Dock finns ju en länk till Dispos, som många gånger tar dig direkt till källan. Nu kan man komma vidare till såväl AD och Svar som till Genline.
En målsättning är att med nya funktioner i Disbyt stärka möjligheterna att öka kvaliteten. Vi har därför diskuterat om man skulle kunna hänga på ett diskussionsforum till uppgifterna, där man t ex skulle kunna skriva att uppgifterna är fel och ange ett annat alternativ. Problemet här har närmast frågan hur man hanterar uppgifterna när medlemmen med de felande uppgifterna skickar in en rättad version. Om länken hänger kvar, så står det i nästa led att uppgifterna är fel, vilket blir konstigt. För en forumfunktionalitet krävs att man funderar på hur man hanterar uppgifter i stort, vid uppdatering osv. Vad skulle du säga om du har forskat fram något som du är bergsäker på, och det hela tiden dyker upp någon som säger att det är fel?
När det gäller gränssnittet som ju är 1900-tal så att det stänker om det, ser jag det i två led. Efterhand som Disbyt och för all del Dispos inkorporeras i den nya webben får väl det grafiska gränssnittet justeras, men det är ju också bra om man kan få ny funktionalitet - exempelvis sortering på olika kolumner osv.
För Disbyts del behöver vi medlemmar som är intresserade av att delta i utvecklingen både på skiss-stadiet och på det konkreta arbetet med databasen och programmering.
/Olof C
Några funderingar ang. Olofs kommentarer.
Varför blanda in diverse register i Disbyt? Särskilj registren så att vi som inte är intresserade av Disbyt (bl.a. av skäl som ovan anförts) kan komma åt dem obehindrat. Lägg istället till en samsökningsfunktion, eller är det tänkt att Disbyt ska bli ett allomfattande register!? Yttermera, hur ser man vilka register som ingår och kan medlemmar bidraga för att lägga till fler?
Finns några tankar på framtiden avseende det jag tar upp i sista stycket 2010-10-16 12:26? Namnet Disbyt ger i alla fall inget intryck av beständighet.
Phryxe, det finnes metoder for å gjøre registre søkbare uten å bidra med data til disbyt. Problemet med registre er gjerne at de er enkeltindivider, så de drukner ved søk og kan ikke gi opphav til trær man kan klatre med.
Også i et prosjekt med å lage en samlet, koplet database over alle slekter som har levd, f.eks. i Norden, vil man fortsatt kunne bruke DISBYT/DIStreff som basis ved at alle medlemmer da kan klatre i dette registeret, men for å klatre i medlemmenes egne data må man levere data selv.
Men for å lage det siste, kreves det innsats fra frivillige.
I DIStreff kan du f.eks. på egen hjemmeside redigere om du ønsker at alle kan klatre i dine data, eller om du ønsker bare medlemmer skal kunne klatre eller om bare bidragsytere kan klatre. Du kan derfor f.eks. om du diskuterer med noen på f.eks. DISchat om slekt og du vet at slekten finnes i DIStreff, gå inn i menyen og aktivere Z-status, og be vedkommende søke på navn av interesse. Da kan vedkommende fritt klatre i ditt bidrag så lenge du har angitt Z-status. Når chatten er over (og evt. diskusjonspartner har blitt interessert i å bli medlem, eller varsler at bidrag til DIStreff evt. Disbyt er oversendt så man får m-brukernavn, kan vedkommende igjen gå inn på siden og slå av Z-status, og i samme sekund vises de samme trær kun for bidragsytere :-)
Phryxe, det finnes metoder for å gjøre registre søkbare uten å bidra med data til disbyt. Problemet med registre er gjerne at de er enkeltindivider, så de drukner ved søk og kan ikke gi opphav til trær man kan klatre med ...
Det du nämner är en anledning att hålla isär hjälpregister och Disbyt. Helst ska man också kunna söka i varje enskilt litet register, av vad slag det nu vara månde, en bok med Porträttgalleri, något nummer av Polisunderrättelser eller ett bouppteckningsregister. Det ena utesluter inte det andra, man behöver inte ha antingen Disbyt eller en mängd småregister, eller en referensdatabas för den delen. Jag tror att det blir fel om man försöker knöka in en massa olika saker i en stor databas som skapades för ett specifikt ändamål - att sammanföra släktforskare med gemensamma forskningsobjekt. Utveckla de olika delarnas speciella behov/egenskaper och se till att de också kan genomsökas samtidigt från ett gränssnitt.
I en fremtidig base basert på databasesystem a la sql-basert, f.eks. MySQL, vil også filtrering på medlemsnr/identitet være gjennomførbart. Men vi må legge inn slike ønsker i en database om fremtidige muligheter som skal legges inn.
Om f.eks. et koplet totalt slektsregister legges inn i disbyt/distreff med brukernavn A00001, så vil man kunne f,eks. angi dette som et filterkriterie.
I en mysql-basert base vil det være naturlig å ha en velger som da forteller at A00001 er et register med godkjente slektstavler over alle kjente personer som har levd i Norge f.eks. frem til 1900 (ikke lagt inn !!) og at du velger å filtrere på navn A00001. Når du så finner det du ønsker ville det da være ønskelig at man trekker ut i søkeskjemaet de kritiske data som er kjent, fjerne filteret på A00001 og gjøre nytt søk og så finne alle medlemmer og andre registre som også inneholder samme person.
Jag tror att det blir fel om man försöker knöka in en massa olika saker i en stor databas som skapades för ett specifikt ändamål - att sammanföra släktforskare med gemensamma forskningsobjekt. Utveckla de olika delarnas speciella behov/egenskaper och se till att de också kan genomsökas samtidigt från ett gränssnitt.
Jag instämmer. Något jag ofta saknar vid sökning i olika databaser är en bild av hur omfattande de är och vilket källmaterial som har använts. Ja, i en väldokumenterad databas finns detta noga förtecknat på en särskild informationssida, men när man inte har den sidan framför sig är det lätt att glömma vilken databas man just då söker i, särskilt om databasernas användargränssnitt är förvillande lika varandra.
Ett exempel är skivan Emigranten, där jag främst har använt mig av Emihamn (poliskamrarnas förteckningar över utresande från de större emigrationshamnarna), men ibland även Emibas (som utgår från kyrkobokföringen). Dessa båda databaser omfattar inbördes olika tidsperioder och olika geografiska områden, varför många individer bara finns med i den ena eller andra databasen, men inte i båda. Dessbättre har de väldigt olika användargränssnitt, så att man svårligen förväxlar dem med varandra (även om sökformuläret till gamla Emihamn lämnar mycket att önska ur användbarhetssynpunkt).
Innan jag söker efter en individ i endera databasen, så vill jag veta huruvida jag ens har någon chans att få en träff (och inte försöker hitta någon som utvandrade före 1868 i Emihamn). En sökfunktion som kombinerar eventuella träffar från båda databaserna är till föga nytta om man inte har väldigt bråttom, för när jag får beskedet "0 träffar" vill jag pröva mig fram med alternativa indata, och vilka fält det lönar sig att variera beror på vilken databas det gäller. Det är nog ganska få forskare som tolkar "0 träffar" som "tyvärr, din påstådda släkting har aldrig existerat" och ger upp utan att ifrågasätta källmaterialets kvalitet eller omfång...
Sökfunktionerna hos amerikanska Ancestry betraktar jag som en katastrof och ett avskräckande exempel i det här sammanhanget. Ambitionen att söka efter en och samma individ i tusentals databaser samtidigt är utmärkt, men om jag nu vet att min emigrant var född 1870 och talar om det, så förstår jag inte varför jag skall behöva läsa en "träfflista" innehållande personer födda såväl 1830 som 1910. Slår jag på "exact match" får jag förstås ingen träff alls, eftersom den flaggan gäller alla fält. När jag inte heller erhåller en utförlig förteckning över vilka databaser som därmed har konsulterats, så vet jag inte vilka ytterligare databaser det kan löna sig att söka i.
Det finns gott om utrymme för förbättringar av enskilda databaser och deras sökfunktioner, innan det känns aktuellt att kombinera flera databaser med varandra. Till exempel skulle jag vilja att databaserna kunde innehålla datatypen "uppgift saknas", så att jag kan få en träff också när jag vet födelseåret (och därför anger det), men databasen inte vet födelseåret för just den personen. Jag har hittills inte sett någon databas med den funktionen, utan rådet brukar vara "ange inte födelseåret" varvid jag får alldeles för många träffar i stället.
Den här forumavdelningen skall handla om DISBYT. Jag vill gärna att namnet skall fortsätta att syfta på "knyta kontakt med andra forskare", även om vi i framtiden kan komma att integrera den databasen i ett större system av sök- och registreringsfunktioner, men det senare ligger utanför ramen för utveckling av just DISBYT. Jag vill inte se DISBYT i sig utvecklas till "everything but the kitchen sink".
Rolf Carlsson
2010-10-22, 23:59
Disbyt är en helt unik produkt som DIS förvaltar och som visserligen centralt kan förbättras vad verktygen beträffar. Innehållet kan bara vi medlemmar utveckla genom att föra in vår släktforskning. Hur Dusbyt används beror nog på var man befinner sig i utvecklingsskalan i sin släktforskning. I början är det betydelsefullt att finna uppslagsändar att komma vidare bakåt i sin forskning. När man väl kommit till vägs ände och börjar att gå åt andra hållet från äldsta anan och framåt i tiden får Disbyt en annan roll.
Disbyt ger dels uppslag om okända relationer och dels information om flera forskar kring samma personer. Den andra huvudfuktionen är att det kring Disbyt byggs upp en referensdatabas om Sveriges (och Norges) historiska befolkning och dess släktsamband. Jag tror att båda funktionerna skall utvecklas. Att ta in uppgifter från Sveriges dödbok ger inget så länge dessa uppgifter inte länkas in med släktrelationer. (Detta är en helt annan produkt; att samla den stora mängd CD-skivor som finns i databaser). Detaljnivån på uppgifterna är helt OK - det tvingar mig att gå till en källa för att söka bekräftelse men inte blint skriva av det som presenteras i Databasen (uppgiften i disbyt kan ju trots allt vara felaktig).
Vad gäller en referensdatabas krävs mycket arbete för att säkerställa tillförlitligheten och kvalitéen. Rimligtvis måste de 22 milj poster som finns vara den bästa grundstenen som finns för en sådan databas. Vidare varför lägga en otrolig massa tid på något som någon anna vet. Det är ju bättre att koncentrera oss på det som ännu inte är kartlagt.
Några synpunkter:
- Inför en gemensam brevlåda för Disbyt utdrag (ej de enskilda ombuden). Vem som sedan tar hand om filen är rätt ointresant. Är självbetjäning möjlig.
- Förbättra statistik - t ex täckningsgrad av ackumulerade födslar, vilket är mer betydelsefullt än det totala antalet poster.
- Skippa de olika graderingarna med bättre och sämre lösenord.
- Möjlighet att även se några generationer framåt i tiden (inte bara bakåt).
-Motivera "alla" släktforskare att sända in material för att ytterligare förbättra täckningsgraden.
Rolf.
I DIS-Norge har vi for innsending av data til DIStreff en opplastingsside hvor den bidragskjører som føler for det laster ned bidraget og gjør jobben med å lage bidrag og gjør søk.
Vi har også GEDtreff (som bidragskjørerne bruker til å lage bidrag med) tilgjengelig for alle medlemmer, faktisk for alle medlemmer i DIS-Danmark og Föreningen DIS også så man sender bare fra seg selve bidraget samtidig som man i samme sekund får full adgang til å klatre i anetrær, og om man ikke har bidratt før, kan klatre i slektstrærne generelt.
Samtidig åpnes også mulighet til å lage analyser av egne data og få masse oversikter, hvor personer som nevnes i rapportene kan klikkes på og åpnes i slektsforskerprogrammet hvis det støtter å bli kalt med gedcom-id, f.eks. Disgen 8.2a :-)
Så da kan man få oversikt over hvem som nevnes på gårder som man glemte man hadde lagt inn og ikke koplet til et sokn fordi man ikke fant ut av det ved registreringen og så har glemt det hele :-) Et flott utgangspunkt for å rydde opp i stedsnavntreet i Disgen :-)
- Skippa de olika graderingarna med bättre och sämre lösenord.
Dette er løsbart :-) Og løst hos DIS-Norge bl.a.
- Möjlighet att även se några generationer framåt i tiden (inte bara bakåt).
Samme tanke har slått meg, men jeg tror vi nok må få på plass MySQL løsning for å realisere dette.
-Motivera "alla" släktforskare att sända in material för att ytterligare förbättra täckningsgraden.
Dette er nok det som vi alle må arbeide mest med. Det er nok mange årsaker til at folk ikke vil bidra, fra de som mener deres data ikke har verdi for andre til dem som mener vi andre ikke har noe med å snoke i deres slektsregistreringer :-(
(Kanskje en felles spørreundersøkelse kan være på sin plass om hvorfor man ikke vil dele av med andre sine data ?
Rolf Carlsson
2010-10-24, 18:04
Hej Kjell, Alf m fl
Ämnet kan egentligen delas upp i två separata diskussioner; kortsiktiga förbättringar i Disbyt (OPERATIVT) resp. Dis långsiktiga mål med DISbyt (STRATEGISKT). Det intresserar uppenbarligen.
Beträffande den kortsiktiga delen se punkter ovan samt
- modernisera även söksidan i Disbyt
- inför en sida med FAQ beträffande Disbyt
- Lägg in en länk till Anbytarforum, där efterlysningar f n ligger.
Be om ytterligare förbättringsidéer från medlemmarna och initiera sedan ett projekt.
På detta sätt kanske uppdateringarna av Disbyt-materialet stimuleras.
Starta även upp ett ämne om den strategiska utvecklingen av Disbyt (Daniel gav ju en "blänkare" om sin uppfattning i senaste numret av Diskulogen). När denna diskussion mognat vore det värdefullt om styrelsen lägger fast de strategiska målen.
Varför denna rigida inställning till ”register” i Disbyt? Grund iden till Disbyt betraktar jag till närmast genialisk, och skall naturligtvis vara kvar. Men varför kan vi inte också få redovisa att den sökta personen finns i CD dödboken eller Värmlands kyrkoboksregister? I sökformuläret kan det mycket väl finnas ett val. Sök endast i ”medlemsinskickad forskning” . Jag tror att om vi tillåter att ex Smedsskivan/ Långarydssläkten publicerar sin forskning i Disbyt, så kommer det att gynna alla parter. Phryxe! Om du väljer att skänka din forskning till ex en lokal släktforskarförening, som erbjuder sig att vårda och underhålla din forskning, varför skall de inte få skicka in denna till Disbyt? För att på så vis kunna hjälpa nästa genrations släktforskare.
Kjell!
Uten å komme med forhåndsløfter, så er også en slik valgmulighet noe jeg selv også fantaserer om i en fremtidig disbyt/distreff-tjeneste. Da kunne databasen samtidig være et nordisk register over alle individer som har levd, f.eks. før 1930 (hvis død) eller før 1910 (om død ikke er registrert) og kun søkbart om man har angitt at kun dette register skal danne utgangspunkt for søk.
Når man finner så vedkommende, kan man i stedet krysse av for at man kun skal søke i medlemmenes data, og så finner man de medlemmer som ant. har data om vedkommende.
(Noen vil da sikkert komme med innvendingen, hvorfor da sende inn data?
Vel, det er ikke sikkert at fasiten er korrekt likevel, det kan også være mange mangler fordi offisielle kilder ikke har alle koplinger, mens et medlem derimot sitter med private papirer som viser koplnger som ikke er fanget opp.
En annen ting er at et nordisk register med godkjente og autoriserte lenker vil ta århundrer å gjennomfør i alle detaljer. 50% er mulig, men 100% av Nordens befolkning, neppe.
Rolf Carlsson
2010-10-26, 11:36
Egentligen vill vi nog alla både och. Som jag ser det är:
Disbyt ett register med släktsamband, f n skapat av medlemmarna (här hör utan vidare Långarydssläkten hemma med sina släktsamband).
Alla dessa CD-skivor som finns över födda, döda, gifta, specifika yrken mm mm är fantastiska produkter, som skapats av otaliga timmars ideellt arbete. Tekniken har ju succesivt förändrats och det är möjligtvis dags att finna en plattform/databas där sökning kan göras över nätet om denna information. Denna fråga har ventilerats tidigare. Jag är medveten om att det finns såväl tekniska frågor att lösa som ekonomiska/upphovsrättsliga frågor. Inga luncher är gratis - ej heller sökning i en sådan databas. Om tillräckligt mycket info samlas tror jag att det finns bärkraft att kompensera "nertecknarna". Ett dussin CD-skivor med olika register är ju inte gratis - samtidigt som de innehåller statisk information (fel kan inte rättas till/ny info kan inte uppdateras, vilket kan ske i en databas).
Vad beträffar Disbyt med släktsamband finns produkten, som i och för sig kan förbättras. En huvudfråga är att göra denna databas så komplett som möjligt, dvs högsta möjliga täckningsgrad Sveriges historiska befolkning. Genom att fortsätta med medlemsinformation skapas visserligen dubbletter, men var och en kan då, om dubbletterna går olika vägar, själv välja den man tror på. Vid utveckling av en gemensam referensdatabas måste någon "sätta sig till doms" över dessa dubbletter, som går olika vägar. (se även vad Alf skriver ovan).
Vad gäller den andra frågan måste en ny produkt skapas och en huvudman måste utses. Här måste flera huvudorganisationer komma överens, i första hand DIS och Förbundet men möjligtvis även andra.
Varför denna rigida inställning till ”register” i Disbyt? Grund iden till Disbyt betraktar jag till närmast genialisk, och skall naturligtvis vara kvar. Men varför kan vi inte också få redovisa att den sökta personen finns i CD dödboken eller Värmlands kyrkoboksregister? I sökformuläret kan det mycket väl finnas ett val. Sök endast i ”medlemsinskickad forskning” . Jag tror att om vi tillåter att ex Smedsskivan/ Långarydssläkten publicerar sin forskning i Disbyt, så kommer det att gynna alla parter.
Jag tror vi talar förbi varandra. Man kan ge möjlighet att söka i Disbyt och diverse andra register utan blanda ihop dem i samma databas.
Phryxe! Om du väljer att skänka din forskning till ex en lokal släktforskarförening, som erbjuder sig att vårda och underhålla din forskning, varför skall de inte få skicka in denna till Disbyt? För att på så vis kunna hjälpa nästa genrations släktforskare.
Jag har givit skälen till att inte "bidra" till Disbyt. Jag tvivlar på att det finns släktforskarföreningar som vårdar och underhåller andras forskning, om du med det menar att man uppdaterar den. Möjligen håller de den tillgänglig för andra ...
Pyryxe! Du lämnar inga motiv till varför inte dödboken, Värmlands kyrkoboksregister m.m. inte får finnas i Disbyt. Om du bara vill se vilka register en sökt person finns i så låt det finnas ett val, ”Sök endast i Register”. Jag har försökt leta efter dina motiv till varför inte din forskning finns eller får finnas i Disbyt, men hittar dem inte. Varför?
Jag tvivlar på att det finns släktforskarföreningar som vårdar
Det är just av den anledningen, jag har startat en samarbetsprojekt i Värmland. Att försöka hitta sätt att ta tillvara ta genomförd forskning. På något sätt vill jag visa upp att forskningen finns, ett bättre sätt än Disbyt kan jag inte finna.
Motivet är normalisering av databaserna och att jag vill ha utvecklade funktioner för register-delen för att folk lättare ska kunna bidraga med egna små och stora register, att man ska kunna söka i de enskilda registren utan att få träffar i Disbyt och att man lätt ska se vilka register som finns för att undvika att göra dubbelarbete. Det verkar som om vi alla vill kunna söka i allt på en gång, men man behöver inte lägga allt i en "databas" för det. Kan man lösa detta i en databas, låt gå för det ...
Jag har försökt leta efter dina motiv till varför inte din forskning finns eller får finnas i Disbyt, men hittar dem inte. Varför?
Svar (http://forum.dis.se/vb/showthread.php?47-Disbyt-utveckling&p=191&viewfull=1#post191) ........
Rolf Carlsson
2010-10-28, 23:18
Än en gång:
Databas med släktsamband (Disbyt) och samlad och strukterad registerinformation är två olika produkter.
Det finns alla skäl i världen att upprätthålla båda men skilda från varandra.
Rolf! Varför måste det vara två produkter. Alla skäl i Värd. Då kan du väl räkna upp några av dem. Jag förstår det inte. Det jag föreslår skall få finnas i Disbyt, är med släktrelationer.
Rolf Carlsson
2010-10-29, 12:15
För att försöka att klarlägga:
Grundtanken, som jag förstår det, med DISBYT är ju att samla och jämföra släktforskning med varandra samt att kunna klättra upp och ner i släktträden. Härigenom vävs ju Sveriges befolkning samman allteftersom. DISBYT är med detta synsätt en sammanlagring av alla rapporterande släktforskares resultat - ju fler som rapporterar desto bättre tillförlitlighet och täckningsgrad.
Sökbara register, där många ligger på CD-skivor är utmärkta redskap, men de ger sällan möjligheter att söka vidare uppåt eller nedåt i släktträden utan ger snarare en hänvisning var grundnotisen kan finnas (kyrkoböcker alla andra källor). Därför anser jag att de är en annan "produkt" än Disbyt. Jag har pläderat för och skulle uppskatta otroligt, om det kunde skapas en sökbar plattform över internet - t ex hos Dis - där dessa register kunde samlas. Härigenom slipper vi omaket att ha en massa åldrande CD-skivor i byrålådan.
Jag delar din åsikt om att registren bör bli sök bara via internet, tyvärr är vägen dit lång och besvärlig. Men ett halvt steg på vägen dit är som DIS nu har gjort med vissa av dessa register att visa upp dem i Disbyt. Här måste då ägaren släppa ifrån sig en del av informationen Namn, födelseår och församling för att få visa upp sina produkter i Disbyt. Vill jag ha mer information, så hänvisas användaren till dagens CD skivor och morgondagens betaltjänster. Jag tror den vägen nu DIS har valt är den rätta vägen framåt.
Att nu dela upp innehållet i två produkter som skall underhållas. Är ett ekonomiskt vansinne. När det går att göra samma sak med ett val i ett sökformulär.
Phryxe! Om du uppfattade min fråga som oförskämd/dum, ber jag om ursäkt.
Den var ytterst seriös menad, jag tror du kan bidra med tips och idéer om hur fler medlemmar skall få tillgång till DIS bästa verktyg Disbyt. Har jag uppfattat det rätt, så har 70% av DIS medlemmar inte tillgång till Disbyts ”familjeträd”.
Att bara öppna upp Disbyt för alla medlemmar, oavsett om de har lämnat bidrag eller ej, tror jag inte kommer att bidra till att fler skickar in sin forskning till Disbyt.
Ad å åpne for alle medlemmer, så er jeg helt enig med Kjell, man får ikke flere bidrag om alle har adgang, uansett.
Men, hva da med de som ikke har adgang fordi de ikke har bidratt. Kan jo virke som en catch-21 :-)
I DIS-Norge har vi åoen dag i forbindelse med Slektsforskerdagen, som i år ble arrangert de fleste i går, men i Østfold og et par andre steder er det i dag 31. oktober.
Da har vi full åpning, også for gjester og medlemmer i Föreningen DIS og DIS-Danmark. (http://www.disnorge.no/distreff)
Den andre dagen er helga rundt landsmøte eller tillitsmannskonferanse. Og evt. ved dagen for stiftelse ved runde årstall, som 10. januar sist vinter.
Kanskje noe å tenke på ?
Visst kan vi lära av DIS-treff i Norge och varför inte ta vara på Alfs förslag.
I mitt projekt har jag redovisat ett sätt att öka täckningsgraden i Disbyt. Med Värmlands kyrkboksregister, Värmländska Anor och medlems registren, har vi en 100% täckning i de församlingar vi är klara med. Ni som vill kan gå in och titta på hur registren ser ut, sök upp Nils Eriksson född 1838 i Gräsmark. I rutan för medlemsinformation, hamnade vissa uppgifter lite fel. Men det går säkert att rätta till. Ni som inte har tillgång till Disbyt, kan gå in på hemsidan och titta på en pdf-fil. http://web.comhem.se/vanor/
Synpunkter!
Vi har inte fått någon respons på det här med register från nån ansvarig, om det är något man vill utveckla särskilda funktioner för. Låt säga att det inte utvecklas något särskilt för detta. Är det något som hindrar att man skapar register i Disgen och sprider det som Disbyt-utdrag? Vet inte om det är tekniskt möjligt eftersom jag aldrig har skickat in ett sådant utdrag. Ser man ens händelser och källhänvisningar?
Hur länge ligger ett Disbyt-utdrag kvar till allmän beskådan? Låt säga att den som skickar utdraget avlider. Ligger det tills det kommer ett nytt, annars i all evighet!? Om det inskickade tas bort, räknar man med att någon annan ska ha kopierat av uppgifterna till sitt utdrag för att det ska leva vidare på Disbyt?
Med ovanstående i åtanke. Kan man skicka in fler än ett utdrag?
RolfEriksson
2010-11-04, 17:47
Det finns möjlighet att skicka in flera utdrag men dessvärre är det den abolut vanligaste strulorsaken när man ska uppdatera. Du bör döpa filen till DBxxxx dädr xxxx är ditt medlemsnummer i DIS (Disgen gör detta automatiskt). Om man vill ha flera inskick döper man dem enklast till DBxxxxxA ock så vidare och då blir jag lite tjatig om att de verkligen måste komma ihåg vilken fil som är vilken för uppdateringen. Du kan t ex skicka in olika flockar eller göra ett Disbytutdrag från en söklista. Har man ett arkiv med en släkt som har relationer finns det ingen anledning att dela upp utdragen. Har man forskat på olika släkter och lagt den i olika mappar måste man dock göra så.
Senast i vecka hade jag en ilsken medlem som skickat in 5 filer och sedan upptaterat en fel så två var speglade. Det brukar inte vara det lättaste att få sådana medlemmar att förstå att det är dom som gjort fel.
Eva Dahlberg
2010-11-04, 23:33
C-G, ett utdrag ligger kvar så länge man är medlem, om man inte begär att ta tillbaka det. De äldsta Disbytutdragen är faktiskt från senare halvan av 1990-talet. Om personer går ur Föreningen Dis tas deras bidrag bort. För avlidna personer finns lite olika varianter, om det finns utdrag i DisArkiv respektive en del utdrag från avlidna personer där det står en hänvisning så här (exemplet taget från uppgifterna kring en av mina anor, inlämnat av en avliden släkt-i-släkten)
Avliden medlem – Deceased member
Inga fler uppgifter tillgängliga.
No additional info available.
Tel:
Ändringsdatum:
Epost: rolferiksson@brevet.se
Webb-adress: http://disbyt.dis.se/db_avl.htm
------------
När det gäller register som Sveriges dödbok-utdragen så är det faktiskt en del i något som kallas SPÅR - Sveriges personregister genom århundrandena - som Dis haft några år. Det finsn andra register med den vägen - om man söker i Disbyt via Internet kan man välja att inte söka i de regsitrena, genom att välja "Ignorera träffar från
följande forskarnummer:" och skriva s* där.
Om du även tar bort ditt eget medlemsnummer i den rutan slipper du få träff på dina egna inlämnade uppgifter (gäller den som har bidragit).
Hälsningar,
Eva Dahlberg
(vice ordförande DIS)
Eva Dahlberg
2010-11-04, 23:37
Det är av och till öppet för alla Dis-medlemmar att söka i Disbyt, oavsett om de tillhör de 25 % som lämnat in bidrag eller inte, i samband med jubileer, Slätkforskningens Dag eller ibland runt jul & nyår - men det har någon gång också nästan sänkt servern .... ;-)
Då är det ju lättare att göra ett bidrag och då få en jämförelse med vilka som har träff gentemot din egen databas ... om det inte är så att man bara vill passa på att skriva av i träden utan att själv bidra ...
Hälsningar,
Eva (nu som privat ... :-) )
Eva Dahlberg
2010-11-04, 23:43
Ser man ens händelser och källhänvisningar?
Nej källhänvisningar syns inte i Disbyt, det finns ett stjärnsystem kring källhänvisningens utformnning (för att t.ex. indikera att ingen källa alls finns angiven, eller att det endast finns årtal, inte datum vilket kan antyda att man t.ex. skrivit av från en annan forskares Disbyt-bidrag på Internet).
Händelserna syns på så sätt att det måste finnas årtal och socken för F-V-D, så normalt måste något finnas - men ett föräldrapar kan komma med utan andra egna uppgifter än namnet och ett "fick barn 1765 i Kvidinge L" när man har parets uppgifter). Det kan också komma med flyttningar och "levde"/"bosatt" årtal och socken om man har det med i sitt utdrag.
Men denna information står på Disbyt-sidorna :)
Hälsningar,
Eva
Jag är tveksam till om det skall vara tillåtet för enskilda medlemmar att skicka in sina register utan släktrelationer till Disbyt. Titta gärna på hur VSF har löst problemet http://www.genealogi.se/varmland/avsalu_info_vkbr.htm
Har ni inte en lokal förening som ni kan skänka er forskning till, är väl DIS Arkiv ett förslag.
En medlem som deponerar sin forskning hos DIS Arkiv eller skänker den till en lokal förenig. Borde då bli ”hedersmedlem” i Disbyt” (d.v.s . fullbehörighet)
Jag uppfattar både Olof och Daniels inlägg som positiva till att det i Disbyt finns register utan släktrelationer. Evas inlägg förklarde ju också det hela.
Tack för info Eva. Notera att register är inte bara rör F-V-D!!! I sin nuvarande form duger inte Disbyt till register, och som jag nämnt tidigare tycker jag inte de hör hemma där heller.
DISBYT är för mig en andra- tredjehandskälla men en viktig sådan. Jag vill gärna att familjerna skall vara så kompletta som möjligt, och i DISBYT hittar jag ibland uppslag och kompletteringa att forska på. Sen gäller det att söka den primära källan. Att det blir dubletter ligger väl i sin natur när det gäller den här typen av databas, men är det en nackdel, jag tycker inte det.
Några förändringar önskar jag, en är att, precis som i DISTREFF, få möjlighet att direkt markera att jag vill söka i de andra nordiska ländernas databaser. Ett andra önskemål ar att kunna söka på en enskild medlems material. Ett tredje är att kunna skapa en lista på eget material, ur vilken man kunde ta ut en fellista som enkelt kunda användas för att rätta egna fel, för fel blir det och fel gör man.
DanielBerglund
2010-11-09, 00:06
Motivet är normalisering av databaserna och att jag vill ha utvecklade funktioner för register-delen för att folk lättare ska kunna bidraga med egna små och stora register, att man ska kunna söka i de enskilda registren utan att få träffar i Disbyt och att man lätt ska se vilka register som finns för att undvika att göra dubbelarbete.
Tack för info Eva. Notera att register är inte bara rör F-V-D!!! I sin nuvarande form duger inte Disbyt till register, och som jag nämnt tidigare tycker jag inte de hör hemma där heller.
Jag tycker att "one-stop shopping" är en poäng i sig, men att man ska kunna skilja på regelrätta register och medlemmars inskickade disbyt-utdrag är ganska naturligt. Jag tycker med andra ord att alla data hör hemma i samma databas, men den nuvarande Disbyt-databasen behöver en ordentlig (teknisk) remake.
Ytterligare ett förslag som kanske kan passa DIS politik att inte satsa på något gemensamt att förvalta för framtiden utan istället verka för individens behov i nuet. Gör det möjligt för medlemmar att med Disbyt samsöka deras GENDEX-filer (placerade online). Alla kan lägga in det de själva vill och vi kan fortsätta göra samma arbete om och om igen (plus att alla med aktier i digitaliseringsföretagen kan känna sig lugna). Det borde vara i linje med den nuvarande politiken att göda det oformliga, ständigt föränderliga (beroende på ledningens nycker, medlemmars antal och intresse) Disbyt.
Mjoo, lite cyniskt kanske så här på morgonkvisten. Får skylla på sömnbrist och en värkande rygg ;p
Jag tror nog att vi är överens om målet. Att från ett sökformulär, söka i alla genologiska register och databaser. Men vägen dit? Ett steg framåt var förbundets presentationsprogram.
http://www.genealogi.se/forbund/presprog.htm
Nu är det nog dags att titta på nästa produkt efter CD-skivan, är det "one-stop shopping" som är nästa lösning? En liten lokal förening som VSF behöver hjälp ifrån förbundet och/eller DIS, för att hitta ersättare för dagens CD-skivor. Någon som har några förslag?
Min förhoppning är att registren/databaserna även i framtiden finns i ideellt arbetande föreningars ägo. Att Disbyt är en produkt, som väcker kommersiella intressen redan i dag är inte förvånade.
Vill DIS utveckla Disbyt, så att det blir en betalningstjänst för icke bidragande medlemmar, så tror jag det är möjligt.
Jag är villig att försöka hjälpa till med utvecklingen av Disbyt, men det behövs nog flera. Tror nog att det finns många medlemmar i DIS, som har bättre kompetens än jag och som inte redan är engagerade i Disbyt. Varför inte hjälpa till och göra en bra produkt ännu bättre?
DanielBerglund
2010-11-10, 00:33
Ytterligare ett förslag som kanske kan passa DIS politik att inte satsa på något gemensamt att förvalta för framtiden [...] göda det oformliga, ständigt föränderliga [...] nycker, medlemmars antal och intresse) Disbyt.
Mjoo, lite cyniskt kanske så här på morgonkvisten. Får skylla på sömnbrist och en värkande rygg ;p
Lite väl hårdraget kanske :) Jag anser att "register", "disbytutdrag", och "annat" tekniskt sett är samma problem och inser inte varför vi ska ha skilda lösningar på detta. Att den nuvarande disbyt-lösningen ur teknisk synvinkel har nått vägs ände tror jag alla inblandade är överens om. Den behöver alltså ett lyft, och då kan man ju lika gärna försöka tackla de problem man får med register vs. egna utdrag. Det finns massor med andra intressanta frågor, t ex om man ska tillåta kommentarer eller rättelser från vem som helst, ska man kunna koppla ihop folk i databasen (alltså att tredje part kopplar ihop folk i orelaterade disbytutdrag eller register), ska man kunna hantera oenighet eller ska man försvära sig år en enda sanning, med mera...
Varför en sådan databas inte skulle kunna innehålla något att förvalta för framtiden får du nog utveckla lite närmare?
Varför en sådan databas inte skulle kunna innehålla något att förvalta för framtiden får du nog utveckla lite närmare?
Jag anser inte att något förvaltas såsom det fungerar nu. Innehållet är ju helt beroende på vad användarna skickar in med sina Disbyt-utdrag och om jag fattat rätt byts det ut när ett nytt utdrag skickas. Det är upp till användaren vad som ska skickas med. Det skulle innebära att om en användare skickat in 100 000 poster en gång och nästa gång 2 000 försvinner 98 000 poster i ett nafs. Att koppla ihop flera föränderliga användardatabaser låter oerhört komplicerat med tanke på att du inte vet från ena gången till den andra vad som skickas in. Om inte alla använder Disgen kommer det utdrag där ID är olika för varje leverans (läs MinSläkt). Hur fungerar det att koppla ihop kommentarer med en sådan användares bidrag? När användaren går ur DIS, tröttnar på släktforskning/Disbyt eller dör försvinner ju innehållet i alla fall. Det enda beständiga i Disbyt är väl i så fall Sveriges Dödbok ... Vi ska ju alla en gång dö.
Nu får du svara på frågan hur du anser att Disbyt innehåller något att förvalta för framtiden! ;)
RolfEriksson
2010-11-10, 13:06
Nog förvaltas Disbyt! Samma system som på banken gäller, man sätter in och tar ut och får viss ränta på kapitalet. Vårt kapital är personer i databasen, för närvarande c:a 22,5 millioner och det ökar med runt 150 000 per månad eller en årsökning på 8%, Inte dåligt. Men för att få verklig del av avkastningen fordras också att man sätter in något. Utan att ha skickat in till Disbyt har man inte full tillgång till troligen den största medlemsförmånen i föreningen. Så var välkommen med ditt bidrag C-G Magnusson.
Vi är tio Disbytombud som förra månaden tog emot 145 bidrag av skiftande kvalitet. Några utan varningar som man kör och redovisar under fem minuter. Andra med tusentals varningar för felaktiga ortsangivelser kan ta timmar att gå igenom. Värsta filen kom för en tid sedan med 25 000 fel. Ska man rätta allt det tar det en vecka och så mycket tid är orimligt att sätta till i vårt ideella arbete för DIS. En gång i månaden redovisas de inkomna alstren till mig och jag lägger ihop dem, hämtar en ny medlemsfil och gör nätfiler av det hela. Basen är nu på mer än 3 GB och operationen tar en hel dag. I samband med att jag lägger ihop filerna tittar jag genom dem och skulle det vara någon som minskat mycket tar jag kontakt och kontrollerar så man inte gjort misstaget att bara skicka in nytt material och tro att det ska läggas till det gamla.
Om en medlem begär att utdraget ska tas bort görs detta manuellt. Om man inte betalar medlemsavgiften försvinner accessen och det brukar vara ett antal som skriver och klagar när detta händer. Accessen återfås när medlemsavgiften kommit in. Om man avlider försvinner man en tid men några dagar om året sätter jag mig och går igenom dessa och ändrar så de kommer ut på nätet igen men rutan för forskare visar Avliden medlem i stället för namnet. Endast jag vet vem uppgiftslämnaren var och jag är mycket restriktiv med att lämna ut detta för att efterlevande inte ska störas. Det går också att donera sin forskning till DISARKIV och man kan då få forskningsuppgifter därifrån.
Det finns fel i Disbyt. Till och med avsiktliga fel där medlemmar lämnat fel uppgifter för att se om någon "stjäl" deras uppgifter rakt av. Därför ska aldrig Disbyt vara en källa utan ett hjälpmedel att enkelt hitta en källa. Ort och årtal begränsar ju sökningen till en kyrkbok på ett utmärkt sätt. Meningen är från början att forskare ska ta kontakt med varandra och dela uppgifter och det gäller som i all forskning kontrollera, kontrollera och kontrollera.
Bra information Rolf och tack för ett jättejobb...
Jag läste nog Evas inlägg lite slarvigt. Om det är så att inskickat material ligger kvar trots att användarna (av olika anledningar) lämnar DIS är det inte så illa ställt som jag befarade. Då är det först om någon användare själv vill ändra sitt utdrag som stora förändringar riskerar att ske i databasen.
Disbyt-siffrorna som nämns gör att undrar lite över
- Har det gjorts något försök att beräkna hur många av alla personerna som är unika?
- Hur stor del levereras som GEDCOM från användare utan Disgen?
Vad är en felaktig ortsangivelse?
Jag kan se fördelen med att kunna söka bland alla poster efter personer som försvunnit spårlöst och kanske kontrollera om man missat något barn.
RolfEriksson
2010-11-10, 20:30
Allt är ju relativt men några stora förändringar i databasen kan ingen enskild göra även om det finns några som har ganska stora filer, upp mot 200 000 namn. Jag har en känsla men inget belägg för att de allra flesta har under 1000 personer. När det sedan gäller dina specifika frågor så klarar jag inte den första, jag tror, men vet inte, att DB2005 räknar exakta dubletter som 1 person och att det alltså finns runt 22,5 millioner unika personer. Det behövs sannolikt bara en liten avvikelse för att det ska bli två personer av samma men jag har ingen aning om hur vanligt detta är.
Lite statistik: 74% av de inskickade bidragen kommer från Disgen, av resterande 26% är 14% från Min Släkt och 4% från Holger. Resterande 8% är fördelade på ett 25-tal olika program. Disgenutdragen är "färdiga" genom att de bara innehåller personer över hundra år eller som varit döda i 25 år. I filen finns bara namn, ort och årtal samt ett meddelande till programmet huruvida det finns datum och källhänvisning som genererar stjärnor. Gedcom-filerna innehåller alllt material men behandlas av DB2005 så de blir likställda med Disgens textfiler.
Om man har felaktigheter i sin inmatning får man varningar i en svarsfil med uppmaning att rätta till detta före nästa uppdatering. Varningarna gäller först efternamnsrutan där Disbyt inte godkänner något annat än bokstäver. Punkter, komman, parenteser och andra skiljetecken tas bort, även onödiga mellanslag försvinner. Detta sker helt automatiskt och Disbyt redovisar vad som gjorts. Är det mer än två bokstavskombinationer i rutan får vi titta på dem och eventuellt ta bort sådant som inte är efternamn.
Orterna sedan vill Disbyt ha skrivna i ordning gård, församling (länsbokstav) t ex Solltorp, Flistad (E). Gården finns inte med i Disgens ortsdatabas utan den måste man lägga in själv. Står det bara Flistad så frågar DB2005 omedelbart om det är i E- eller R-län. Kanske kan man gissa och göra en riktig rättning. Svårare är det med By och Torp som finns i många län. Vingåker får man heller inte godkänt. Det ska vara Östra eller Västra. Disbyt är också känsligt för stavfel. Disgens och Disbyts ortsdatabaser bygger på förteckningen Sveriges församlingar genom tiderna 1989. Det är den senaste officiella förteckningen och finns på skatteverkets hemsida. Ortsdatabaserna skulle behöva uppdateras och vara bundna till olika tider, vissa församlingar har flyttats mellan län och de södra landskapen var korta tider danska och andra tider svenska så att göra den basen är ett stort jobb.
I Disbyts ortsdatabas finns också danska Amt, norska Fylke och de amerikanska staterna inlagda. Försök inte med Kalifornien, det måste vi ändra till California och ni kan tro att det finns många stavningsvarianter på Illinois och Massachusetts.
Det är bra om man skickar in till Disbyt när man lagt in några hundra personer. Då blir inte varningslistan så lång och man får tips om man gör några galenskaper i inmatningen.
Egentligen finns det bara fördelar med Disbyt, bara den används på rätt sätt!
En felaktig ortsangivelse betyr at stedet ikke kan knyttes til en forsamling fordi det mangler for mye, f.eks. et gårdsnavn er registrert som sted (ort), men gårdsnavnet finnes mange steder, eller man har kommet til å skrive en dato i stedsnavnet eller fritekst som ikke har noe med et stedsnavn å gjøre.
Størst problem er det ved manuell identifisering om forsamling finnes flere steder og man ikke har angitt hvilket len. Skal man forkaste eller skal man velge forsamlingen som ble angitt annet sted med len etc. etc.
I DIStreff gjør GEDtreff denne jobben automatisk :-)
Tack Rolf för dina utmärkta redogörelse och ett stort TACK till alla ideellt arbetade DISare.
Varför inte arrangera ett seminarium om Disbyts utveckling i samband med dis årsmöte. Skulle vi inte kunna använda tiden fram till årsmötet, för att kompetens inventera föreningen på förmågor att utveckla Disbyt. Jag tror det finns många fd/aktiva ”IT-proffs” , som kan och vill hjälpa till att utveckla Disbyt.
Är inte detta forum ett bra sätt att presentera nya idéer, jag har några ”stölliga” förslag till att komma med.
Phryxe! Jag har ännu inte sett några argument från din sida, varför inte du skickar in din forskning till Disbyt.
Hvis det er interesse for det kan jeg f,eks. vise GEDtreff og drift av DIStreff. Et system som burde være relativt enkelt å legge opp på server hos DIS også. Tidligere har fravær av php vært en hindrig for at dette ikke har vært på plass allerede.
Phryxe! Jag har ännu inte sett några argument från din sida, varför inte du skickar in din forskning till Disbyt.
Det beror på att du inte läst denna tråd tillräckligt noga.
än att svara på frågor från andra forskare om alla mina ofullständiga biografier.
Jag förmodar att du hänvisar till inlägget 2010-10-16.
Där räknar du upp ett antal argument för att inte använda Disbyt. Vilket mer förklarar att du inte har förstått, vad Disbyt är. Det enda argument som jag har läst om varför inte du kan tänka dig att skicka in din forskning till Disbyt, är ovanstående citat.
Det innehåller nog den vanligaste missuppfattningen om vad som händer om man skickar in sin forskning till Disbyt. Att man kommer att få mängder av förfrågningar om innehållet. Jag har idag ca 6 000 personer i mina register och har under de åren fått två frågor på innehållet.
En bra rekommendation har lämnats av Rolf, att första gången skicka in en mindre del. Du får då, en resultat fil med vilka fel och brister din forskning har.
Genom att skicka in din forskning till Disbyt, får du verkligen bra valuta för din medlemsavgift och du hjälper även andra forskare.
Jag upplever att det är ett problem, när bara 25% av våra medlemmar skickar in sin forskning.
Bara för att man förstått exakt hur Disbyt fungerar behöver inte betyda att man gillar idén. Varför då nämna det i en tråd som handlar om Disbyt utveckling? Jo, om man nämner något om en gemensam databas hör man ofta att Disbyt skulle vara lösningen. Det är ingen som vill diskutera alternativ. Innehållet i Disbyt ändras fortfarande beroende på vad enskilda användare väljer att skicka in, även om det visar sig att det inte försvinner när användaren lämnar DIS. Jag kan inte lägga in uppgifter om vilken som helst av personerna som är inlagda. Man är helt beroende av att den som skickat in uppgifterna gör det (om inte användaren lämnat DIS). Möjligen kunde det fungera om man hade en helt webbaserad applikation där man matar in allt via webben och uppgifterna inte byts ut vid uppdateringar. Det skulle göra det vettigt med det som Daniel nämner ovan, att kunna kommentera uppgifter och koppla ihop personer. Jag känner ändå att det är slöseri med resurser att man gör om samma forskning på nytt flera gånger. Jag förespråkar tanken på en referensdatabas, även om den ser ut som en utopi idag ...
DanielBerglund
2010-11-12, 22:58
Det är ju också så att bara för att Disbyt ser ut på ett sätt idag innebär inte det att det ser precis likadat ut i morgon. För mig känns det inte alls orimligt att kombinera Disbyt (i meningen att medlemmarna skickar in bidrag och ändrar eller tar tillbaka som de vill, med primära syftet att hitta andra som forskar på samma personer) och en referensdatabas (i meningen att det man skickar in stannar kvar för alltid, och granskas, kommenteras och kopplas ihop med andra personer av alla som bygger upp referensdatabasen).
Rolf Carlsson
2010-11-12, 23:20
Låt oss lägga pennfäkteriet åt sidan och försöka se vad DISBYT eller en referensdatabas (Disref?) kan göra för oss. Daniel nämnde i senaste numret av av Diskulogen att Disbyt är vår viktigaste produkt (Disgen är möjligtvis den värdefullaste). Här håller jag helt med. Vi måste finna former att utveckla Disbyt.
En åsikt: ibland får jag känslan att släktforskare är som svampletare - avslöja inte det bästa kantarellstället! Jag ser i stället - varför leta efter samma sak flera gånger. Tänk vad mycket tid vi lägger ner på detta.
Temat vi diskuterat är ett klassiskt projekttema. Låt många komma med en mängd uppslag och idéer men låt sedan en liten grupp bearbeta dessa och lägg fram ett program för förbättringar på kort sikt och utveckling på lång sikt.
Och till sist Disbyt eller Disref? kan aldrig bli bättre och mera fullständigt än det vi medlemmar rapporterar in. Jag har hittills inte funnit något reellt skäl till att inte bidra med sin forskning (möjligen finns det emotionella skäl, men det är en annan sak).
[...] kombinera Disbyt [...] och en referensdatabas [...].
Låter lovande :thumbup:
Kan det vara en lösning, att skapa ytterligare en produkt ”Disref”.
Där jag kan tanka hem GEDCOM filer, för att sedan lägga till i mitt egna register. Denna tjänst skulle mycket väl kunna vara en betal-tjänst, för icke bidragande medlemmar. Disrefs innehåll skall också finnas i Disbyt, men i nuvarande Disbyt format.
Varför inte starta ett nytt Ämne är på DIS forum, angående Disref.
Är inte detta den snabbaste och enklaste vägen framåt?
I lang tid har det foregått et samarbeide mellom de nordiske DIS-foreninger ang. DISBYT. Og et prosjekt (som ligger litt lavt i terrenget for øyeblikket) er å lage ny web/database-løsning.
En rekke ting inngår, noe er satt i drift i DIS-Norge, andre ting avhenger av flere MySQL, perl-kunnige og php-kunnige. Vi er to som utvikler dette på norsk side som har holdt på lenge og redesignet database-modeller gjentatte ganger, men så dukker andre ting opp, f.eks. i jobb-sammenheng og ting blir liggende på hylla ofte for lenge, (noe som ofte har medført redesign fordi man har sett modellen med nye øyne og ser feil)
Basis for nettsøkingen i DISBYT ble f.eks. designet av et DIS-Norge medlem og har blitt utviklet videre av i første rekke Olof, men også andre, også i DIS-Norge.
Vi har også en del tanker om databasen og hva den kan innehold.
For min del ser jeg en referansedatabase med profesjonelt godkjente lenker som en del av en fremtidig del av DISBYT, gjerne en nordisk referansedatabase.
Hvorfor nordisk ?
For å ta en sammenligning.
Alle har vel lagt puslespill. Slektsforsking er å finne og sette sammen alle de puslespillbrikker som utgjør i det minste nordens befolkning. Hver slektsforsker har da funnet og satt sammen sin lille bit av det store puslespillet. Sammenligner man dette puslespill med andres deler, ser man at noe er de samme brikkene, men andre steder dukker opp andre brikkesammensetninger som alle utgjør hver sin part av det STORE puslespillet :-)
DISBYT (DIStreff-DIS-træf) er da samlinger av store deler av slike delvis sammensatte puslespillbrikker, men mangler de som andre slektsforskere holder tilbake og vil ha for seg selv, nettopp som det var deres topp hemmelige smultronställe :-)
Selv utvikler jeg GEDtreff som brukes til å lage bidrag til DIS-treff og DIS-træf i Danmark. Dette programmer lager i tillegg til et DIStreff eller DIS-træf bidrag også en rekke rapporter og brukere av DISGEN 8.2a kan i oppsettet legge inn lenk til Disgen og angi et par parametere, så kan man i grafiske rapporter over f.eks., stedsnavn, høyreklikke på de personer som programmet har funnet nevner stedet, f.eks. et sted GEDtreff ikke klarte å tolke, eller tolket feil, f.eks. man har angitt som fødested en by i Tyskland uten å angi at det er i Tyskland hvor byen er et entydig county i USA eller en by i USA, som medfører at GEDtreff bommer og legger fødested til USA.
Når man høyreklikker på personen og velger å redigere person vil Disgen starte opp og du kommer rett inn på vedkommende person og kan rette stedsnavnet. Forhåpentligvis haar du brukt stedsnavnregisteret så da behøver du å rette opp for kun førstemann som nevnes. (Dukker samme feil opp igjen ved neste testing er det nok en del enkeltindivider som har stedsnavn som ikke er tilknyttet stedsnavnregisteret. Når man har rettet personen må Disgen avsluttes for å bearbeide nestemann på lista av programtekniske årsaker.
Men, har du bidratt med data til DISBYT så er det bare å logge seg inn på http://www.disnorge.no/distreff/prog og laste ned og teste.
Dog vil det komme en ny versjon ganske snart og da må man reinstallere ny versjon.
Dessverre har det inntil nå ikke vært tid og muliighet til å lage en versjon som lager DISBYT-bidrag. Noe arbeide gjenstår.
I og med hvert enkelt medlem med GEDtreff da kan lage sine egne bidrag og dermed avlaste ombud med selve uttrekksarbeide og slipper å sende fra seg Gedcom-filer kan kanskje flere bli interressert i å sende inn data til DISBYT ?
Man logger seg selvsagt inn på websiden over med sitt m-brukernavn :-)
(De som ikke har bidratt med DISBYT-bidrag må nok levere inn bidrag til DIStreff for å vri rundt nøkkelen for å åpne døra til analysene :-) )
Historikk for GEDterff:
Jeg så tidlig de samme problem som Rolf Eriksson nevner om tidsforbruk ved manuell godkjenning av stedsnavn.
Dette går jo relativt kjapt for bidrag fra Disgen hvor forhåpentligvis brorparten av stedsnavn er registrert på form "Församling (lenskod)". Verre er det når folk leverer data på vilkårlig form, også mhp. retning av hierarki, f.eks. land, fylke/län/amt, kommune, forsamling, gård. Om bidraget har bare slike former går det bra med GEDtreff som da starter å analysere i forkant.
Men da slektsforskere i Norge ikke hadde noen standardisert måte å registrere stedsnavn på måtte et nytt program utvikles for å kunne få flere faddere til å bruke tid. Jeg så fort at både en og flere kvelder kunne gå med til et enkelt bidrag, og likevel måtte jeg vanligvis gi opp når stedsnavn ble nevnt for færre enn et sted mellom 5 og 10 personer. Som programmør av yrke i 1/2 stilling var dette en interessant problemstilling og etter masse utvikling og testing, med gjerne svært irriterte testere som resultat :-) har programmet blitt relatvit brukbart.
Men, fremdeles gjelder regelen Garbage in - Garbage out. Men rapportene kan brukes til å identifisere det og så får man kanskje vurdere om man burde fortelle programmet at gården ligger i Y-sokn og ikke er soknet med samme navn som gården i Z-len eller i Amerika :-)
(F.eks. fogderiet/landskapet Sogn i Sogn og Fjordane er hverken kommune eller en forsamling, men en by i Donahue i Minnesota :-) Eller gården Solberg i Drangedal har et søstersokn i Beitstad i Nord-Trøndelag :-)
Kan det vara en lösning, att skapa ytterligare en produkt ”Disref”.
Där jag kan tanka hem GEDCOM filer, för att sedan lägga till i mitt egna register. Denna tjänst skulle mycket väl kunna vara en betal-tjänst, för icke bidragande medlemmar. Disrefs innehåll skall också finnas i Disbyt, men i nuvarande Disbyt format.
Varför inte starta ett nytt Ämne är på DIS forum, angående Disref.
Är inte detta den snabbaste och enklaste vägen framåt?
Nei, jeg synes et DISREF bør være en del av DISBYT-basen. Det gjøres enkelt ved at det legges under ett enkelt brukernavn, f.eks. A00001. Så når faggenealoger har kikket på en lenket familie og funnet ut at dette kan inngå i en referansesamling, så kopieres disse data over til bidrag A0001 og skjøtes sammen med andre individer under samme bruker slik at treet vokser.
Siden det har vært mye flytting innen nordiske land og utvandrete personer ofte giftet seg med andre skandinaver mener jeg en slik referansebase burde være nordisk, ikke nasjonal.
På norsk hold er det en diskusjon i gang om en slik database. Ved å lage en databasemodell og tilhørende programvare som også inneholder systemer for faggenealoger for revisjon og sjekk av lenker, burde dette kunne tilbys som en mulig løsning for et slikt prosjekt. Kanskje man til og med kan få milder til utvikling ?
Hei,
Jeg raskt gått gjennom innleggene i denne tråden og velger å kun svare for det tekniske som diskuteres. MERK: Dette er mine personlige meninger og ikke på vegne av DIS-Norge som forening.
Jeg mener at nåværende database bør overføres en SQL-database og programmeringsverktøyene som brukes for tiden bør oppgraderes for å lette arbeidet. Dette vil bli en møysommelig prosess, men vil åpne for en rekke muligheter for både nye funksjoner og eventuelle ønskede sperrer.
Alf og mange andre over kommer med gode innspill som bør tas til etterretning.
--- Simen
Intressant att höra att DIS-Norge har lite visioner. Det verkar vettigt att använda en relationsdatabas för Disbyt, om den inte redan nyttjar en. Det har nämnts olika programmeringsspråk - Perl, PHP, Ruby (on Rails). Man kan väl använda olika språk för skilda delar, men det innebär förmodligen att man får skriva om samma funktioner på flera språk eftersom det blir svårt att utnyttja kärn-klasser, moduler etc. överallt. Ska man istället satsa på en utvecklingsmiljö?
På DIS-Norges server er php hovedspråk, men av historiske årsaker er DISBYT/Distreffs søkemotor skrevet i Perl. Hvorvidt en ny sak skal skrives i fortsatt perl har vel ingen egentlig diskutert særlig, men det ville være en ide å satse helt på php. Men skal det skrives om er vi fortsatt avhengig av folk med god kunnskap i både perl og php.
Selv kan jeg minimalt med perl, men skriver php-kode til daglig (selv om { og( driver meg jevnlig til vanvidd pga. synshemming). Så jeg foretrekker Delphi der det er mulig. På en Windows server kan faktisk all serverkode skrives i Delphi :-) (Men det vil sikkert være svært lite populært :-) )
I dag har ikke DIS-Norges server støtte for Ruby så vidt jeg vet.
Angående källangivelser vore det bra om grundmaterialet (kyrkböcker, mantalslängder, domböcker, bouppteckningar) från början fanns inlagt i ett träd. Allt kan inte läggas in men det huvudsakliga materialet borde finnas från början. Ser man sedan att en viss typ av källor är frekventa kan man lägga till det, eller om det finns ett särskilt gränssnitt där medlemmar kan bidraga med käll-filer (XML, CSV, JSON etc) som kan läsas in och godkännas av en admin. Jag vet inte hur man ska få ihop det med material som ej matas in direkt via webben, men det har många fördelar att få källorna angivna på samma sätt och man kan (som i ex. Disgen) gå bakvägen och se vilka som använder en viss källa (för täckningsgrad etc). Förmodligen kan man bara gå ned på volymnivå och får förlita sig på att användarna anger folie/sidnummer, om det finns. Sedan borde det finnas utrymme att koppla källcitat (bokstavstrogen eller normaliserad avskrift; särskiljs helst från anteckningar/kommentarer) till hänvisningen. Tyvärr finns inget API mot NAD man kan använda så man för väl lägga in allt på egen hand. Allt finns dessutom inte i NAD. För tryckta källor är det väl snarare Libris som gäller.
En annan sak jag kom att tänka på som inte har med ovanstående att göra. Om man gör ett program (Disgen, Disbyt etc) ska man inte, som en del programmakare gör, begränsa sig av vad GEDCOM-formatet tillåter.
En fråga? Som relativt ny medlem i DIS, ställer jag mig frågan. Varför har vi inte tidigare gått över till en SQL databas. Är det inte en standard lösning sedan nästan 20 år tillbaka på liknande problem. Att DIS också skall verka för en Referens databas, tycker jag också är en självklarhet. Om den snabbaste och billigaste sättet är inom Disbyts ”rammar”, är nog inte jag rätt person att avgöra. Men att skapa en SQL databas för ”Disref” är väl inget jätteprojekt, borde kunna vara klart under våren.
Visst vill jag också ha en nordisk bas i framtiden, men det får inte ske på bekostnad av tiden.
Finns det ingen som kan komma med tips om hur vi skall få mer medlemmar att skicka in sin forskning till Disbyt?
Hadde vi hatt mange "ildsjeler" som både kan MySQL og php/perl eller annet verktøy som server klarer som var både interressert i å lage en MySQL-løsning og gjøre dette gratis, hadde nok basen vært i drift for lenge siden :-)
problem 1. Komme i kontakt med MySQL kyndige som synes DISBYT (DIStreff er en kjempegod ide som bør utvikles)
Problem 2. Finne MySQL-kyndige som også kan programmere :-)
Problem 3. Finne MySQL og programmeringskyndige som er så tent på ideen å lage et bra DISBYTT-system at de er villig til å gjøre arbeidet på ideell basis :-)
På nordisk basis har det vært inne i bildet ca 4 som har i det hele tatt vært interessert i å lage DISBYT søkbar på nett uten betaling, 3 av dem jobber fortsatt med saken :-) (1 i DIS-Norge, 1 i DIS/DIS-Norge og en i DIS :-) Mulig det er noen andre enn Olof inne i bildet i dag :-)
Så skal vi komme noen vei må utviklingsprosjektet dessverre måtte være et nordisk prosjekt.
Er du interessert, legg inn Teamviewer og Skype, så kan vi prates (Skype: alfchristophersen)
(I uker delelig med 2 kun etter kl 19, ellers som oftest hele dagen hvis jeg jobber med GEDtreff)
Finns det ingen som kan komma med tips om hur vi skall få mer medlemmar att skicka in sin forskning till Disbyt?
Vi har forsøkt mange måter i DIS-Norge uten å lykkes, men lurer på om en utfordring til de som har bidratt siste året om å overtale minst en som ikke har bidratt og evt. oppklare opplagte misforståelser kan være en vei å gå.
Vet at ved å prate med folk på "bakrommet" på DISchat (www.disnorge.no/irc evt. irc.disnorge.no:#slektsprat for de som har ChatZilla (Firefox add in) eller annet IRC-program) om hvordan bidra har ofte medført at folk har sendt inn og fått svar og tilgang til å klatre i løpet av samtalen har vært effektivt.
I DIStreff har vi dessuten et skjema man kan gå inn på og endre på tilgangsnivå selv, slik at om man prater med enten slekt eller potensiell DISTreff-bidragsyter, kan man logge seg inn på server og sette adgang til at gjester kan klatre i datasettet. Kan være en effektiv måte å få folk både til å bli medlem men også å bli kjent med DIStreff (DISBYT)
1. Bestämma vad som ska ingå i systemet och hur det är tänkt att fungera.
2. Välja utvecklingsplattform (LAMP? PHP/Perl/Ruby? Ramverk?)
3. Ta fram en databas-struktur (MySQL/MariaDB?)
Är det själv klart att allt utvecklingsarbete skall ske på ideell grund. Jag är inte alls säker på att den billigaste och snabbaste vägen framåt är via ideellt arbete. Låt oss titta på vilka arbetsuppgifter som är lämpliga att utföras av medlemmarna och vad som bör upphandlas. Som medlem i DIS är jag villig att jobba ideellt med det jag tror på. Men jag vill nog börja med något som jag tror mig klara av.
[..]Så jeg foretrekker Delphi der det er mulig. På en Windows server kan faktisk all serverkode skrives i Delphi :-) (Men det vil sikkert være svært lite populært :-) )[...]
Om man vill bygga en kärna i Delphi och skapa web services kan man sedan använda vilket språk som helst för att accessa informationen. Det är nog annars lättast att finna utvecklare som kan PHP vilket var och varannan hemsidessnickrare använder, även om Perl och Ruby är minst lika kompetenta skriptspråk.
Jag vill nog påstå att DIS viktigaste tillgång är dess medlemmar. Den värdefullaste är den samlade mängden forskning som medlemmarna har. Att försöka samla in och strukturera denna datamängd, oavsett om det är i from av pappersdiagram, disgen databaser eller bidrag till Disbyt, är väl en utmaning som duger.
Alf! Hur många medlemmar har DIS-Norge och hur många har lämnat sina bidrag till Norska Disbyt?
Jag har planer på att skriva en motion till årsmötet, om att DIS skall sätta upp en ”referens databas”. Det vore bra att redan nu få fram argument mot en ”referens databas”
Kjell. Vi har i overkant av 9000 medlemmer. Ca. 17% av medlemmene har bidratt med data til DIStreff. I tillegg har vi en del bidrag fra utmeldte medlemmer og avdøde.
Når noen får interessante tilslag på materiale fra utmeldte medlemmer formidler jeg dette videre. Det har resultert flere ganger i at det utmeldte medlemmet har meldt seg inn igjen.
Rolf Carlsson
2010-11-20, 18:26
Kjell
Du menar väl argumentför en referensdatabas
Rolf
Eller kanskje var 'for eller imot' :-)
DanielBerglund
2010-11-21, 01:09
Jag har planer på att skriva en motion till årsmötet, om att DIS skall sätta upp en ”referens databas”. Det vore bra att redan nu få fram argument mot en ”referens databas”
Motargument tror jag inte finns, men ett antal frågor får man tänka igenom.
Det kan vara bra att tänka igenom hur kvaliteten ska hanteras. Tänker du enligt wiki-principen (alla får skriva vad de vill, och alla andra får rätta vad de vill; med tiden når vi gemensamt en "sanning"), eller konventionellt (särskilda kvalitetsgranskare), eller på något annat sätt? Hur hanterar vi oenighet?
Hur förhåller sig referensdatabasen till Disbyt?
Hur ska arbetet göras? Samma princip som Disbyt, eller på något annat sätt?
Om årsmötet vill ge styrelsen ett uppdrag, är det lämpligt att uppdraget går att genomföra. Så ju mer genomtänkt förslaget är, desto bättre är det.
Det kan vara bra att tänka igenom hur kvaliteten ska hanteras. Tänker du enligt wiki-principen (alla får skriva vad de vill, och alla andra får rätta vad de vill; med tiden når vi gemensamt en "sanning"), eller konventionellt (särskilda kvalitetsgranskare), eller på något annat sätt? Hur hanterar vi oenighet?
En svår fråga. Informationen som matas in bör kunna knytas till en användare. Behövs versionshantering?
Spånar lite. Kan man tänka sig att användaren som först matar in något om en person blir "ansvarig" för denna. Alla kan sedan lägga in händelser till den inlagda personen, men den ansvarige (eller någon administratör) godkänner informationen. Allt syns dock, men har olika status. Kanske ska man ha en diskussionsarea för varje inmatad uppgift, ungefär som Wikipedia, där vem som helst (inloggad) kan kommentera ex. tolkningen av en källtext. Man kanske också kan ha ett formulär där anonyma kan kommentera rörande en person. Svaret kan skickas med e-post eller läggas som en post i diskussionen kring en person. Ändringar på en person kan följas av vem som helst via RSS, kanske uppdelat på godkända uppgifter, föreslagna ändringar och diskussionen kring personen.
En fundering vad gäller händelser. Man ska kanske avgränsa dessa till vad en källa anger, dvs om en person bott på samma ort i 30 år delas denna period upp efter källornas tidsomfattning. Det blir då lättare att diskutera tolkningen av enskilda uppgifter. Inga händelser utan källangivelse borde tolereras.
Hur förhåller sig referensdatabasen till Disbyt?
Kanske på samma sätt som register förhåller sig till Disbyt!? Gemensamt sökgränssnitt, men med egna funktioner.
Hur ska arbetet göras? Samma princip som Disbyt, eller på något annat sätt?
Förstår inte frågan. Vilket arbete? Om man ska ha en referensdel måste informationen ligga kvar online, dvs den byts inte ut. Detta torde innebära att man måste ha ett webbgränssnitt där man kan ändra och kommentera informationen. Det krävs väl ett gränssnitt som liknar det som finns i Disgen (DisWeb?) där man kan lägga in många olika händelser, multimedia, knyta till orter och källor etc. Första inmatningen skulle i princip kunna göras via en import, men det som talar emot det är om man vill knyta händelser till centrala godkända orts- respektive källträd. Det kommer att ta tid att mata in, men vem har bråttom ... Ska man begränsa sig till en viss tidsperiod till att börja med? Ex 1800-talet, där det finns gott om källmaterial. Det blir svårare bakåt i tiden.
Rolf Carlsson
2010-11-21, 14:41
Det verkar ju finnas ett intresse att finna en vidareutveckling av Disbyt. Utan attt gå in på detaljer så är frågan rätt komplex och måste kanske penetreras även vid sidan en Disforum av en projektgrupp för att t ex lägga fram ett eller alternativa förslag vid en förbundsstämma.
Rubricera exempelvis uppdraget som: Strategisk vidareutveckling av Disbyt alternativt uppbyggnad av en referensdatabas över Sveriges historiska befolkning inklusive eventuellt erforderligt samarbete med andra släktforskarorganisationer.
Daniels invändningar är betydelsefulla och det är viktigt att finna en form som leder till mål och inte fastna i klisterburken. Här finns många fallgropar.
Nej, jag menade mot. De, inlägg jag har läst här, är väl alla för en ”referensdatabas”. När vi då inte redan har en sådan, bör det ju finnas argument emot. Om några veckor kan jag tänka mig, att på DIS-forum presentera en motion, så kan vi diskuttera själva innehållet. Jag upplever att vi som förening har ett problem med inaktiva medlemmar. Där av min fråga till Alf. Jag har tidigare framfört åsikten att göra om Disbyt till en betaltjänst för icke bidragande/aktiva medlemmar. Vill gärna se åsikter för och emot detta förslag.
Jag är väl mest för lösningar ”här och nu.” och av den anledningen tror jag på en stegvis införande av en referensdatabas. I steg ett tror jag på en separat databas. Men uppgifterna skall även finnas i Disbyt, men i Disbyts format. (endast namn, år, församling) Låt medlemmen välja om uppgifterna skall presenteras i enbart i Disbyt eller ej. Jag tror på en konventionell lösning till att börja med. Först en teknisk ”städning” av det insända underlaget. Alla händelser som saknar källhänviselse avvisas, inga dubbletter accepteras, så även personer utan släktrelationer. Dis-tref ombuden skall ha, en instruktion över hur ”klagande” skall hanteras, Till varje Dis-tref ombud skall det finnas en referens grupp(med ett geografiskt ansvarsområde). Som bearbetar fellistor och överklagande. Det skall även finnas en central referensgrupp. Motivet för en konventionell lösning är att jag tror det är den snabbaste sättet att få en bra kvalité på innehållet. Men inte minst är det bra sätt att engagera många medlemmar i arbetet. Det kan bli ett bra socialt lokalt arbete.
Jag tror på olika användargränssnitt , för ombuden, referensgruppen, bidragande medlemmar och slutligen betalande medlem.
Det som vel er viktigst er å få tak i personer med kildekritisk utdanning til å gå gjennom materialet. Alle personer må sjekkes opp mot originalkilde, f.eks. kirkebok, folketelling, skiftemateriale og lignende for å bevise at det er hold i påstanden om lenker mellom personene.
Det er ikke tilstrekkelig å gjøre automatisk arbeide som vi kan gjøre med DISBYT eller DIStreff, men alle personer og relasjoner må sjekkes. For å kunne bevise farskapet må tre generasjoner være registrert i kildene i mange tilfeller. Dvs. er den person X som hevdes å være sønn av Y som igjen er sønn av Z, så må dette kunne bevises. Slike kilder finnes dessverre sjelden og er vel stort sett i form av skiftemateriale og noen ganger i forhørslengdene.
Det som vel er viktigst er å få tak i personer med kildekritisk utdanning til å gå gjennom materialet. Alle personer må sjekkes opp mot originalkilde, f.eks. kirkebok, folketelling, skiftemateriale og lignende for å bevise at det er hold i påstanden om lenker mellom personene.
Det er ikke tilstrekkelig å gjøre automatisk arbeide som vi kan gjøre med DISBYT eller DIStreff, men alle personer og relasjoner må sjekkes. For å kunne bevise farskapet må tre generasjoner være registrert i kildene i mange tilfeller. Dvs. er den person X som hevdes å være sønn av Y som igjen er sønn av Z, så må dette kunne bevises. Slike kilder finnes dessverre sjelden og er vel stort sett i form av skiftemateriale og noen ganger i forhørslengdene.
I Disgen finns inget fält för att ange källor för relationen förälder-barn (och som jag efterlyst tidigare). Om man gör detta möjligt ska man nog också titta på ex. adoptioner. Det finns andra typer av sociala relationer (grannar, arbetsgivare-arbetstagare, faddrar, långivare-låntagare etc) man också skulle kunna åskådliggöra, men detta är ganska outforskat, tror jag.
Angående användargränssnittet hoppas jag man skiljer på presentation, editering och kommentarer. Har sett några exempel där presentationssidan över ex en person är översållad med ikoner och/eller länkar för editering och/eller kommentarer. Ser hellre ex. tre flikar - Presentation (visa snyggt och läsbart), Editering och Diskussion (kommentarer). Kanske behövs en flik för Administration också ...
Att en arbetsgrupp presenterar ett (eller flera alternativa) förslag till styrelsen behöver inte betyda att diskussionen här ska avstanna. Tror det är nyttigt att se på olika konkreta förslag och diskutera för- och nackdelar med dessa.
Som Rolf skriver här ovan är det bra om man kan få med alla stora aktörer på en referensdatabas. Flera olika konkurrerande projekt vore inte bra.
I Disgen finns inget fält för att ange källor för relationen förälder-barn (och som jag efterlyst tidigare). Om man gör detta möjligt ska man nog också titta på ex. adoptioner. Det finns andra typer av sociala relationer (grannar, arbetsgivare-arbetstagare, faddrar, långivare-låntagare etc) man också skulle kunna åskådliggöra, men detta är ganska outforskat, tror jag.
Kikket litt på GEDCOM-standarden og 1 FAMC støtter både angivelse av kilder/referanser og er også samme sted man oppgir om et barn er adoptert eller ei.
CHILD_TO_FAMILY_LINK:=
n FAMC @<XREF:FAM>@ {1:1}
+1 PEDI <PEDIGREE_LINKAGE_TYPE> {0:M} p.50
+1 <<NOTE_STRUCTURE>> {0:M} p.33
PEDIGREE_LINKAGE_TYPE:= {Size=5:7}
[ adopted | birth | foster | sealing ]
A code used to indicate the child to family relationship for pedigree navigation purposes.
Where:
adopted = indicates adoptive parents.
birth = indicates birth parents.
foster = indicates child was included in a foster or guardian family.
sealing = indicates child was sealed to parents other than birth parents.
NOTE_STRUCTURE:=
[
n NOTE @<XREF:NOTE>@ {1:1} p.55
+1 <<SOURCE_CITATION>> {0:M} p.34
|
n NOTE [SUBMITTER_TEXT> | <NULL>] {1:1} p.54
+1 [ CONC | CONT ] <SUBMITTER_TEXT> {0:M}
+1 <<SOURCE_CITATION>> {0:M} p.34
]
Det skal altså knyttes til en tekststruktur som brukes til å omtale relasjonen og denne kan/skal kunne kildebelegges.
Så fra Gedcom sin side er det mulig å kildebelegge også lenker som inngår som del av et filiasjonsbevis.
Flera olika konkurrerande projekt vore inte bra.
Släktdata har väl ett sådant konkurrerande projekt, varför kan inte DIS också starta ett?
Varför är det inte bra?
Släktdata har väl ett sådant konkurrerande projekt, varför kan inte DIS också starta ett? Varför är det inte bra?
Vad jag känner till har inte Släktdata en genealogisk referensdatabas!? Vad är bra med att samma arbete görs om två eller fler gånger?
Det gör att jag som enskild individ kan välja mellan olika föreningar/produkter.
Inte skulle vi ha så bra produkter vad gäller Digitala arkiv. Om det inte hade varit tre konkurrerande leverantörer. Just nu tycker jag att DIS är den bästa rikstäckande föreningen inom släktforskning, vilket inte innebär att jag för alltid kommer att vara medlem.
Det är ideella föreningar vi talar om här. Jag tycker det är bättre med samverkan och att man skapar nya resurser istället för att uppfinna hjulet igen ...
Det finns flera skäl till att samarbeta, men att undvika dubbelarbete är för mig inget argument.
Med vem skall vi samarbeta? På vilka produkter bör vi titta?
Jag ser gärna fler konkreta förslag på hur man kan utveckla Disbyt mot (eller tillsammans med) en referensdatabas, kanske från de som förespråkat att det kan läggas i samma system!? Även om vi/man bygger systemet för svenska förhållanden är det väl bra om man kan bygga det såpass generellt att även de övriga nordiska länderna kan använda det, för att utnyttja de begränsade personella resurserna för utveckling, om nu intresse finns. Det är bra om vi strävar åt samma håll. Jag kan tänka mig att hjälpa till i den mån jag kan för att utveckla det mot en referensdatabas. Det är dock mycket som ännu är oklart.
Är det några som jobbar med en databas-struktur? Kan tänka mig att deltaga där. Det är ju sagt att Disgen ska använda en SQL-databas vad det lider ... Idéerna därfrån borde kunna användas även i Disbyt/Disref. En färdig struktur kan man ju i och för sig inte bygga innan man vet vad systemet ska innehålla, å andra sidan lär väl knappast Disgen genomgå några revolutionerande förändringar framöver.
Eva Dahlberg
2010-11-24, 23:40
Det gör att jag som enskild individ kan välja mellan olika föreningar/produkter.
Inte skulle vi ha så bra produkter vad gäller Digitala arkiv. Om det inte hade varit tre konkurrerande leverantörer. Just nu tycker jag att DIS är den bästa rikstäckande föreningen inom släktforskning, vilket inte innebär att jag för alltid kommer att vara medlem.
Men konkurrensen i Sverige har ju också gjort att det här är betalform för kyrkböckerna digitalt, till skillnad från i våra grannländer som bara har en aktör ...
Att olika ideella föreningar startar egna projekt med referensdatabaser för Sveriges befolkning är väl egentligen ganska orimligt - enligt den enda uppgift jag lyckats hitta digitalt (Wikipedia "Sveriges demografi") föddes ca 26 miljoner människor bara under perioden 1749-2005 .
Bara Sveriges dödbok 1901-2009, som innehåller ca 70 % av de avlidna under första halvan av seklet - innehåller 7,8 mnr människor (och beräkningen säger att det då fattas 1 miljon avlidna) varav givetvis många är utlandsfödda, men å andra sidan har en mängd svenskfödda emigrerat. Båda grupperna ska förstås ingå vid en total kartläggning.
Att göra en totaldatabas med familjekopplingar är ju därför en ganska rejäl arbetsuppgift, bara för perioden efter 1750, sedan fanns en del födda före dess också. Folkmängden 1570 uppskattas enligt samma sida till ca 900 000. Många av dessa personer finns ju förstås inte i några källor överhuvudtaget.
Sedan har jag ju givetvis mina dubier om kvaliteten på alla databaser (bara utifrån uppgifterna på befintliga databaser ...), men det tycks alltför ofta få en roll i baksätet eller t.o.m. i bagageutrymmet på diskussioner ;-)
DanielBerglund
2010-11-24, 23:58
Sedan har jag ju givetvis mina dubier om kvaliteten på alla databaser (bara utifrån uppgifterna på befintliga databaser ...), men det tycks alltför ofta få en roll i baksätet eller t.o.m. i bagageutrymmet på diskussioner ;-)
Kvaliteten är helt klart ett problem, men hur löser vi det?
Jag tror själv att vi kommer ganska långt med wiki-principen (dvs alla kan "rätta" och ändringshistoriken sparas) och att se till att databasen kan representera "oskarpa påståenden" ("troligen son till...") och "omtvistade påståenden" ("X påstår: son till A, Y påstår: son till B") men hur det ska gå till i praktiken vill jag, för att anknyta till Phryxes inlägg, inte säga någonting om innan jag försökt tänka igenom det...
Eva!
Ditt inlägg innehåller ett antal intressanta aspekter.
Men jag skallförsöka hålla mig till Ämnet. Om DIS skall lyckas skapa en referensdatabas, så måste vi tillvara ta erfarenheter och data från Disbyt.
Mitt inlägg var ett svar på att jag inte tror att vi behöver samarbeta med alla ”stora aktörer”.
Vilka är de ”stora aktörerna”. Min tolkning av det är Kommersiella intressen, staten, och ideella föreningar. Det finns som jag har uppfattat det ett samarbete mellan DIS föreningarna i Norden, jag tror inte vi behöver blanda in ytterligare framför allt kommersiella intressen.
I frågan om att skapa en referensdatabas, vill jag påstå att det finns kommersiella intressen.
Än så länge har DIS med Disbyt ett enormt försprång
Kvaliteten är helt klart ett problem, men hur löser vi det?
Källhänvisningar är A och O för att man ska kunna studera varför någon tolkat informationen på ett visst sätt. Kopplingen mellan barn och föräldrar bör också kunna dokumenteras med källor. Det blir naturligtvis svårare i de fall man resonerar sig fram till en samband, men även här bör man styrka sina påståenden med hänvisningar till källor. I vissa fall finns ingen säker lösning på släktsamband och det är då bra, om man som Daniel skriver, man kan ange detta specifikt. Man skulle kunna länka till alternativa personer (om man anger att det är en osäker uppgift) för att ge andra en chans att nysta vidare och kanske lösa gåtan. Om man kommer in i på relationen från ett annat håll kan sambanden te sig annorlunda. Jag hoppas vi kan få centrala orts- och källträd då det ger andra intressanta aspekter på forskningen, där man kan se vilka personer som finns med på en specifik sida i en husförhörslängd etc. vilket också kan ge nya synsätt på släktsamband. Beroende på hur detaljerat man citerar källorna skulle man i princip, utifrån ett källträd, också kunna återskapa en arkivhandling digitalt.
Är tveksam om man ska tillåta hänvisningar till andrahandskällor, typ släktutredningar.
Rolf Carlsson
2010-11-26, 13:32
För att knyta an till vad jag anfört tidigare:
Disbyt har nu ca 23 milj poster och är 10 år - det är säkert dags att ta ett nytt stort steg.
En referensdatabas med släktkopplingar och kvalitetssäkring är möjligtvis en dröm men det är bättre att sätta målet där och sedan om det är nödvändigt göra vissa prutningar. En referensdatabas måste innehålla mer detaljer än Disbyt (t ex datum samt källbeteckning). Som ovan en släktutredning är i detta avseende ingen källa utan anger "någons uppfattning".
Med samarbetspartner ser jag i första hand Släktforskarförbundet med dess lokalföreningar - sannolikt är deras medverkan en nödvändighet. Andra partners kan vara Skatteverkets folkbokföringsenhet, dels för att fånga upp deras erfarenheter på sambandsstrukturer och dels hur gränssnittet mot nutid kan byggas upp. Kanske det finns någon medlem med yrkeserfarenhet från detta område. En annan samarbetspartner kan vara forskarvärlden. Även här kan en forskare på genealogi vara till hjälp vid uppbyggnad och kanske kan det finnas finansieringsmöjligheter här. En kommersiell aktör är mindre sannolik som samarbetspartner.
Det gäller, som både Eva och Daniel påpekar, att ha respekt både för kvalitetssäkring och den ofantliga volymen av poster. Speciellt i det äldre materialet är det ju ofta som antingen en födselnotis eller dödnotis finns tillgänglig men inte alltid båda.
Det finns all anledning att arbeta vidare på frågan i främsta hand som en strategisk vidareutveckling av Disbyt, som eventuellt utmynnar i en ny produkt.
Någon, helst Dis styrelse, bör ta och äga utredningsinitiativet.
Låt mig presentera, ytterligare alternativ. Jag tror att många släktforskare vill arbeta tillsammans med sin släktforskning. Men steget till ett nordiskt samarbete, är nog för stort för många. Därför vill jag ha en produkt som understödjer den lilla gruppen. Kusiner som släktforskar tillsammans och som finns på skilda geografiska platser. Här tror jag på en client-server lösning. Ett enkelt ”släktregisterprogram” som kan köras i fleranvändare miljö. Där fokus skall ligga på inregistrering, diskussion, import och export. Här skulle DIS uppgift vara att tillhanda ha programvaror och serverplats. Med tiden går det kanske, att bygga in liknande funktioner i DIS-ref. D.v.s. Utrymme för mindre grupper att jobba till sammans, utan att hela världen kan följa deras arbeten.
Detta är en produkt som jag har fått många frågor om. Den kanske redan finns? Hur löser man det idag? Är DIS rätt samarbetspartner?
Forstår ditt synspunkt. Men, ideelle programmører som setter i gang med dataprosjekter som faktisk vil være i millionklassen om det skulle vært lønnet arbeide, finner vi neppe mange nok av. Selv på et nordisk plan har vi idag problemer med å verve frivillige.
Derfor bør man gå ut med en gang på nordisk plan.
Men det finnes flere løsninger.
Som i dag, felles arbeide, men separate databaser som vel er det du ønsker fortsatt, eller en felles nordisk base som bedre takler migrasjon mellom landene og som også støtter migrasjon til USA og etterhvert også flere andre land.
Alf! Jag är överens med dig om målet och speciellt jag är mycket intresserad att vi samarbetar över norsk-svenska gränsen. Jag har många av mina anor från norska sidan.
Men måste det jag föreslår bli så dyrt och stort?
Har själv funderingar på ett samarbete med Karlstads Universitet, men är lite osäker på vad det leder till.
Vi har en liten hembygdsförening, som jag tycker har gjort ett lyckat projekt.
http://www.wermlandsbilder.se/database_info.htm
Min målsättning är att, under våren ha en beta version av programmet klart.
... en släktutredning är i detta avseende ingen källa utan anger "någons uppfattning" ...
Jag får revidera min uppfattning. Det är nog inte riktigt så enkelt. En släktutredning och annat liknande material kan innehålla unikt material och då måste det kunna användas som källa. Om man enkelt kan identifiera andrahandskällor kan man markera detta på ett sätt som tydliggör att uppgiften är osäker (med flagga, kod, färg etc). Man skulle då kunna ha olika visningslägen där man kan filtrera bort ex. osäkra uppgifter.
Kan man f.eks for en hendelse finne at både noe som tyder på et gårdsnavn og eksakt dato for hendelsen kan det kanskje være fra en primær kilde. Fravær av slikt er entydig med at man ikke har brukt en primærkilde, dvs. er basert på sekundærkilder eller tredjehåndskilder.
... Sedan har jag ju givetvis mina dubier om kvaliteten på alla databaser (bara utifrån uppgifterna på befintliga databaser ...), men det tycks alltför ofta få en roll i baksätet eller t.o.m. i bagageutrymmet på diskussioner ;-)
Nu vet jag inte vilka databaser du tänker på, men osäkerheten på uppgifterna beror nog till stor del på vilka kontrollfunktioner man har. Om man har krav på källhänvisningar som är knutna till en källdatabas, orter knutna till en standardiserad ortsdatabas, om man kan ändra informationen och se vad som ändrats över tid (versionshantering) och om man kan diskutera/kommentera alla uppgifter har man kommit en bit på vägen. Det kommer alltid att finnas oklarheter inom släktforskningen och de uppgifterna blir inte oklarare för att man lägger dem i en databas, snarare tror jag det kan öppna för nya sätt att söka och se sammanhang.
I Värmland fanns det år 1805 140 100 enligt SCB. Hur många av dessa som har ättlingar i dag, är lite svårare att beräkna. Men att det skulle vara ca 100 000 värmlänningar som levde under perioden 1760 – 1800 och som har ättlingar idag, duger väl som antagande. I så fall har jag nu 1½% av dem i mina test databaser. Det är anor till ett 40 tal släktforskare i Värmland och tror därför det är ett statistiskt genomsnitt av hur forskning ser ut.
Går det att få fram samma graf från Disbyt, helst över Värmland?
http://web.comhem.se/vanor/graf.gif
Eva Dahlberg
2010-11-29, 20:17
Nu vet jag inte vilka databaser du tänker på, men osäkerheten på uppgifterna beror nog till stor del på vilka kontrollfunktioner man har.
Hej C-G! Jag tänker t.ex. på Disbyt ... ;-) men även de vanliga lättillgängliga källorna Sveriges dödbok (alla fem) och Sveriges befolkning 1880-1890-1900 för att ge några exempel i Sverige. Alltså befintliga databaser som ligger till grund för mångas forskning och som jag antar skulle ligga till grund (som en grundplåt) för en stor del av jobbet. (för snabba resultat). Sedan finns det säkert privata databaser som är bra, det tror jag säkert.
mvh,
Eva
Eva!
Mitt viktigaste motiv till förändringar i Disbyt, är att höja kvalitén.
Vilka förslag har du på kvalitets, höjning i Disbyt?
Vilka diskussioner är det som sker i baksätet och av vem?
Är det om kvalitén på Disbyt eller är det användningen av register och databaser inom släktforskningen?
Vad är ditt förslag? Skall DIS avstå från att skapa databaser?
I så fall vilken verksamhetside skall då DIS ha?
RolfEriksson
2010-11-30, 15:16
Nu vill ett gammalt disbytombud uttala sig. Först ska jag erkänna att jag vet inte vad en relationsdatabas eller en SQL-databas är. Förutom att jag samlar in utdrag och ser till att basen uppdateras runt varje månadsskifte använder jag basen för egen forskning och har haft och har en enorm nytta av den. Men den ska användas på rätt sätt.
Basen startades från början som en BBS-bas med en ledning som en forskare i taget kunde ringa upp. Vid tioårsjubileet kollapsade basen när den fick över 6000 anrop på en timme. Vilken utveckling! Det var meningen att släktforskare skulle ta kontakt med varandra och att vi skulle hjälpas åt att föra forskningen framåt. I disbyt står byt för att byta uppgifter (filer).
Disbytbasen är inte, har aldrig varit och kommer säkert inte att bli en källa. Den är och skall förbli ett hjälpmedel i forskningen. Av den anledningen finns heller inga datum angivna. Detta ska tvinga användaren att kontrollera uppgifterna. Men hjälpen är ju att man kan begränsa sökningen till det angivna året och församlingen när man letar i födelse-, vigsel eller dödbok.
Min känsla, när jag läst det här ämnet, är att man vill ha så mycket uppgifter som möjligt i Disbyt. Kan man skriva av allt är det ju ingen forskning längre och den tycker jag att vi ska måna om för i föreningens namn står det "för datorhjälp i släktforskningen". Det innebär inte att man bara ska plagiera utan att kontrollera.
Det finns felaktigheter i Disbyt. Man kan ha tolkat en kyrkbok fel, man kan ha snubblat på tangentbordet och, vad värre är, några har lagt in falska uppgifter för att se om någon "stjäl" deras uppgifter rakt av. Hur höjer man den kvaliteten? Det får vi säkert leva med så gör som jag: kontrollera, kontrollera och kontrollera.
Hittar man någon felaktighet så skriver man ett vänligt brev till den som skickat in och tipsar om att denne är fel ute och hittills har jag bara fått positiva svar i sådana fall. Har till och med själv fått ett tips när jag inte kontrollerat tillräckligt utan skrev fel datum. Tacksam.
Personligen tycker jag att Disbyt är den finaste medlemsförmånen vi har och i nästa Diskulogen kan ni läsa om hur ett Disbytutdrag tas om hand av ombudet.
Nu kanske ni tror att jag är emot förändringar. Inget är mer felaktigt men samtidigt ser jag inga konkreta förslag som jag, med min brist på kunskaper, kan ställa mig bakom.
Kaster meg uti, som norsk Distreff utvikler har jeg ventet på ett nordisk samarbeid. Det var ett møte for noen år siden som skulle være starten på dette. Men slik jeg ser det strandet på leder nivå. Man skulle lage felles policyer for ulike ting, men lite skjedde. Er ikke interresert å debattere hvorfor det gikk slik. Faktum er at jeg personlig purret på vår side og ikke lykkes å få ting på rett spor fra norsk side. Dersom ikke nordisk prosjekt kommer på luten går jeg videre med egne planer.. (som sikkert kan brukes senere som en prototype)
Hvorvidt hva Disbyt skal utvikle seg til diskuterere jeg gjerne, En referanse database er forsåvidt en gammeltanke i presentert på ny måte. Noe av den kritikken mot Distreff (på norsk side) er at den ikke inneholder kvalitetsikret date. Å lage en database med kvalitetsikret data er noe som flere har foreslått. Noen har også tatt til ordet for å koble "alle" personer i digitale kilder sammen.
Det jeg har gjort i ventetiden er:
Dokumentert datastrukturen i Distreff/Disbyt (kmq fil)
Lage en databasemodell basert på KMQ strukturen
Vurdert noen rammeverk, verktøy
Grublet på nye funksjoner
Teste ut verktøy som kan brukes for å lage PHP sider med grunnleggende funksjoner for visning/redigere av data m.m (Brukt til å lage tilbakemeldingsystem i norsk Distreff)
Sett på verktøy for ETL (konvertering av data)
Forøvrig: Relasjonsdatabase er data spredd i ulike tabeller hvor dataene er koblet gjennom en relasjon. se wikipedia (http://sv.wikipedia.org/wiki/Relationsdatabas)
Rolf!
Ditt inlägg är välkommet och från min sida efterfrågat. Jag tror att dina åsikter är i majoritet i föreningen. Jag har stor respekt för allt ideellt arbete som är nedlagt. Tycker också att tidigare genrationers släktforskare också är värda beundran och respekt. Jag är en släktsamlare vad gäller tiden 1600 – 1400 talet, här använder jag som referens Anders Hedestams Herdaminne.
Det finns ett avsnitt i ditt inlägg, som jag tror kan sätta ett tak på debatten. Vilket jag inte gillar.
Kan man skriva av allt är det ju ingen forskning längre
Efter att ha studerat ett hundra tal släktutredningar, vill jag nog påstå att alla innehåller mer eller mindra av släktsamling.
Att försöka definiera vad släktforskning är, tror jag är fel väg. Att avgöra vem som är den finaste forskaren är också fel väg. Den som forskar fram ett namn och årtal på en ana från 1600 talet eller den som skriver en biografi över person som levat under senare delen av 1800 talet.
dn04072, Var lugn! Det blir en referensdatabas. Med eller utan DIS medverkan.
... dn04072, Var lugn! Det blir en referensdatabas. Med eller utan DIS medverkan.
Det finns en risk att någon kommersiell kraft tar tag i detta ...
Hur är samarbetet med Danmark och Finland i detta avseende? Island har väl redan en databas över hela befolkningen.
Hur är samarbetet med Danmark och Finland i detta avseende?
I praksis står DIS (Sverige) for Finsk database og DIS Norge for Dansk gjennom det faktum at dataene er plassert på hver vår server. Datainnhold står DIS Danmark ansvarlig for selv gjennom Ruben Højmark (Programvare er levert av DIS Norge, hvor Alf Chr og undertegnede videreutvikler dette for begge land til en hvis grad. DIS Danmark har ikke tatt i bruk alle deler av tjenesten grunnet noen policy beslutninger. I nær fremtid kan man regne med at tjeneste tilbudet kan synkroniseres så langt det er pratisk mulig da de har endret på tidligere beslutninger)
DIS må selv forklare forklare sitt forhold til "finsk samarbeid" Slik jeg har forstått DIS Suomi er dette nesten ett utdrag av den svenske basen med finske navn på forsamlinger og län.
Det finns en risk att någon kommersiell kraft tar tag i detta ...
Personligen tror jag inte på en kommersiell lösning. Tycker att det är moraliskt fel, att tjäna pengar på andras ideella arbete. Om däremot Värmlands Släktforskar förening, tjänar en slant på iden ser jag inget fel i. Till Edeby marten 4 juni, kommer Värmlands Referensdatabas att vara i drift
Är det inte dags att redovisa vilka motiv, det finns för en Referensdatabas?
Framgångs faktorerna tror jag är, 1 Medlemsengagemang 2 Snabb volym tillväxt 3 Kvalité och i nämnd ordning. Jag ser inget fel i att utveckla små lokala lösningar, som sedan kan fusioneras till kanske en nordisk databas.
Inledningsvis tittade jag på Disgen, Min Släkt och Holger. För att se vilket stöd dessa program ger.
Går det att utveckla någon av dessa till ett fleranvändare program?
Nu rullar min testdatabas i Min Släkt och i Disgen. Upplever att Min Släkt är det bästa programmet för att fusionera forskningen.
En Rikstäckande Genealogisk Databas (RGD) har tidigare diskuterats på DIS gamla forum (http://www.dis.se/discus/messages/52/1033.html?1183712646) och på Anbytarforum (http://aforum.genealogi.se/discus/messages/274/115639.html?1258104798). Det känns lite tjatigt att upprepa allt igen.
Behövs något mer underlag för att DIS ledning(ar) ska kunna gå vidare med frågan?
Behövs något mer underlag för att DIS ledning(ar) ska kunna gå vidare
På sätt och vis gör ju DIS ledning det. Jag var i kontakt med Daniel och Olof, innan mitt inhopp på DIS forum. För att få deras godkännande av att publicera Värmlands Anor i Disbyt. Jag kallade det inte Referensdatabas, men det var redan då iden. Nästa steg för ”projektet” Värmlands Anor är en artikel i tidskriften Värmlandsanor. Efter jul bestämmer vi om det behövs ytterligare samarbetspartner i närtid. Jag kan mycket väl tänka mig att även ha DIS, som samarbetspartner. Vill gärna hålla mig till devisen ”Håll det litet och enkelt”.
Det som oroar mig är att på DIS Forum är vi bara en handfull medlemmar som är för en Referensdatabas, övriga inlägg är emot.
Därför kanske det räcker med ett teknik lyft till SQL-server, ett nytt sökformulär och ett nyare användargränssnitt?
Om vi sedan lyckas med Värmlands Anor, kan vi dela med oss av våra erfarenheter.
Tusen tack för tipset om tidigare inlägg.
DanielBerglund
2010-12-07, 00:44
Det som oroar mig är att på DIS Forum är vi bara en handfull medlemmar som är för en Referensdatabas, övriga inlägg är emot.
Därför kanske det räcker med ett teknik lyft till SQL-server, ett nytt sökformulär och ett nyare användargränssnitt?
Det blir definitivt så vi börjar med Disbyt; en referensdatabas är förvisso något annat och behöver stötas och blötas ett bra tag först. Men som jag sagt tidigare kan det mycket väl vara fråga om samma tekniska plattform.
Så här har jag tänkt mig texten på en motion
Motion till DIS årsmöte.
Jag föreslår att årsmötet ger styrelsen i uppdrag att till sätta en arbetsgrupp. Uppgiften till gruppen skall vara att undersöka vilka verktyg det finns och bör finnas, för att registrera släktforskningsresultat i fler användarmiljö. Verktyget skall ha möjlighet att exportera innehållet till Disbyt.
Ett verktyg för lokala släktforsknings föreningar, släktföreningar som underlättare deras gemensamma forskning.
Gruppen skall också komma med förslag på hur DIS i övrigt kan stödja lokala föreningar, som vill publicera sin forskning i Disbyt. Som exempel server utrymme.Synpunkter?
Hej allesammans
Har varit medlem nu sen 2004...har haft anledning att testa Disbyt ett antal ggr. genom åren. Jag inser att mycket energi och arbete har lagts ner på denna funktion. Ska jag vara ärlig dock så tycker jag att Disbyt känns lite som att gå över ån efter vatten. De sökningar jag gjort har dessvärre aldrig lätt till nått positivt. Förr när inte kyrkoböcker fanns scannat och tillgängligt för alla och envar, så fanns det ett visst fog för att satsa energi på Disbyt. Tycker dock att utvecklingen sprungit ifrån denna funktion, dags att gå vidare. Varför slåss mot väderkvarnar.
Finns mycket att satsa på då det gäller Disgens funktioner.....
DanielBerglund
2010-12-21, 01:04
Motion till DIS årsmöte.
Jag föreslår att årsmötet ger styrelsen i uppdrag att till sätta en arbetsgrupp. Uppgiften till gruppen skall vara att undersöka vilka verktyg det finns och bör finnas, för att registrera släktforskningsresultat i fler användarmiljö. Verktyget skall ha möjlighet att exportera innehållet till Disbyt.
Ett verktyg för lokala släktforsknings föreningar, släktföreningar som underlättare deras gemensamma forskning.
Gruppen skall också komma med förslag på hur DIS i övrigt kan stödja lokala föreningar, som vill publicera sin forskning i Disbyt. Som exempel server utrymme.
Det blir lite överlapp med disweb (http://www.dis.se/sv/projekt/disweb.html), men kanske just därför kan det vara en bra idé med en arbetsgrupp som funderar över strategin i det hela.
DanielBerglund
2010-12-21, 01:12
Ska jag vara ärlig dock så tycker jag att Disbyt känns lite som att gå över ån efter vatten. De sökningar jag gjort har dessvärre aldrig lätt till nått positivt.
Jag tycker själv att jag haft nytta av disbyt på flera sätt - dels hitta andra som forskar på samma (knepiga) anor, och dels för att få uppslag om var jag själv bör leta vidare.
Förr när inte kyrkoböcker fanns scannat och tillgängligt för alla och envar, så fanns det ett visst fog för att satsa energi på Disbyt. Tycker dock att utvecklingen sprungit ifrån denna funktion, dags att gå vidare. Varför slåss mot väderkvarnar.
Det ena utesluter ju inte det andra - disbyt är ett snabbt sätt att hitta uppslag som man sedan givetvis kontrollerar i de skannade kyrkböckerna.
Finns mycket att satsa på då det gäller Disgens funktioner.....
I dagsläget är det inte samma utvecklare och därmed ingen konkurrens om resurserna. (Det kan givetvis ändras, men idag är det så)
Det blir lite överlapp med diswebErkänner, jag hade inte tidigare läst innehållet i DIS-Webb. Det jag har läst och förstått, gör mig positiv inställd till DIS-Webb. Men mitt förslag till innehållet kvarstår i stort. Texten i motionen måste jag nog korregera något. Så, tack Daniel. Tror nog att det kan vara en gemensam grupp för DIS-Webb, Disbyt utveckling och DIS stöd till lokala släktforskargrupper/släktföreningar.
C-J Gustafsson
2011-03-06, 17:16
Det här kanske inte helt passar in i rubriken, men det är ganska närliggande. Programmet som jämför mina inskickade poster till Disbyt med det som finns tidigare är ju en bra funktion.
Men när man får massor av poster som också finns i dödboken, blir det ofta så många att man inte orkar kolla upp alla.
Där skulle jag önska en liten avvikande funktion. De poster jag redan har döddatum på är inte så intressanta som de poster jag inte har döddatum på.
Skulle man kunna tänka sig en liten IF-sats som på något sätt flaggar upp de poster gemensamma med dödboken där min post saknar datum. Då finns det anledning att kolla upp och eventuellt komplettera mitt data.
Vad är nästa steg i utvecklingen av DISBYT? Tänker närmast på mitt förslag att man ska kunna lägga till olika små register och det kräver att även källor kan registreras. Det enklaste vore också om man kunde registrera i sina vanliga släktforskarprogram och leverera GEDCOM-filer. De olika registren ska helst vara sökbara var för sig.
Vad är nästa steg i utvecklingen av DISBYT? Tänker närmast på mitt förslag att man ska kunna lägga till olika små register och det kräver att även källor kan registreras. Det enklaste vore också om man kunde registrera i sina vanliga släktforskarprogram och leverera GEDCOM-filer. De olika registren ska helst vara sökbara var för sig.
Ang. å sende inn Gedcom, hva mener du. Allerede i dag sendes inn Gedcom, så da betyr det kanskje at hele Gedcom-filer skulle legges inn som det gjøres mange andre steder uten tilsvarende personvernlover som i Skandinavia. hvem skal kvalitetssikre dem om høyt sensitiv informasjon, f.eks. at en slektstavle røper slektsnavn og slektsforbindelser til dømte krigsforbrytere, hvor slekten har endret navn for å starte på nytt?
Problemet med register i dag er arbeidet med å lage nye algoritmer, størrelsen på registerene og tiden det tar å skape slike registre i dag. Mye av informasjonen som det er snakk om, finnes i databasen allerede, men med dagens struktur har vi ikke kapasitet til å tilgjengeloggjøre den.
Dessuten kommer der inn andre aspekter som hvor mye skal være tilgjengelig av informasjon som da lett bliri tilgjengelige for kopister som ikke bryr seg om å lete i originalkildene, men bare kopierer slekter for å ha mange personer i basen sin.
Et annet problem som du kommer inn på er nettopp kilder. En god del informasjon har sikkert du også fått fra nålevende personer eller nyss bortgåtte personer. Eller du har mistolket en annen slektsforskers data og angitt vedkommende som kilde for slektskoplinger som blir totalt feil.
Skal slikt gjøres lett tilgjenelig?
Fortsatt mener jeg at når man får tilslag bør man enten sjekke opp primærkilden som ant. er brukt av bidragsinnsender, eller man tar kontakt med vedkommende, og da kanskje får annen informasjon, f.eks. litt mer usikre data som kanskje var for dårlig dokumentert til å bli med i DISBYT og brøt en lenke
Det finns redan idag en möjlighet att lägga in register under ett eget "medlemsnummer". Vi har ett par serier med sådana register Rnnnn - vissa vigselregister mm, Snnnn - Sveriges dödboks födelseuppgifter mm. Att lägga in register som finns i Gedcom-filer går bra. Det är bara höra av sig till mig direkt så kan vi diskutera hur det ska se ut.
Önskemålet att visa källor finns det stöd för, men källorna får i så fall vara av typen arkivalier och inte nu levande personer.
Det finns något skäl som jag inte kommer på för stunden varför det inte finns möjlighet att filtrera på enskilt material, men det skulle inte vara datatekniskt svårt att fixa. (Möjligen är skälet att det inte ska möjligt att dumpa ett enskilt material.)
/Olof C
Det var bra att det redan finns stöd för GEDCOM. Hittar inte mina inloggningsuppgifter till DISBYT så jag kan inte söka annat än som gäst. Som gäst ser jag inte dessa särskilda register du nämner. En förutsättning för att detta ska fungera är att DISBYT kan visa händelser (även egendefinierade specialhändelser) inklusive källor till dessa. Ska se om jag kan ge ett exempel när jag har åtkomst till mina uppgifter ... Jag har gjort ett register till exempelvis Svenskt Porträttgalleri XXI (1897) (http://sbi.crex.se). På min sajt har jag dock inte bjussat på källorna. Jag har dessutom inte lagt detta register i en egen GEDCOM, vilket man måste göra om man ska kunna söka i enbart detta register.
En sak jag noterade vid sökningen i DISBYT. Varför kan man inte söka på land?
För att få dina inloggningsuppgifter trycker du på Dis hemsida på Disbyt - Sök i Disbyt - Lösenord (i vänstermenyn). Där finns instruktioner hur du får reda på dina inloggningsuppgifter.
I dagsläget hanterar Disbyt född, döpt, gift, levde, död och begravd samt möjligen någon ytterligare notistyp. Eftersom vi har en engelsk version är det rimligt med översättning av specialhändelser, så det innebär någon slags utvecklingsarbete.
Ditt register Svenskt Porträttgalleri skulle mycket väl kunna ingå som ett specialmaterial i Disbyt, eftersom det förefaller som det finns födelseuppgifter för personerna. Som jag tidigare skrev så är Disbyt förberett för att kunna visa källor, men då måste det var källor av sådan typ att man inte kommer i klammeri med PuL.
Som jag skrev så kan man i dagsläget inte välja att bara söka i ett visst material, men det är enkelt att fixa. De register som finns i Disbyt får man ju träff på precis som i din SBI-bas om man söker på en person som finns med i registret. Sedan får man ju en länk, som gör att man kan få mer info om registret.
Disbyt är primärt en svensk databas. För personer med notiser från andra länder får man skriva landet i socken-fältet.
/Olof C
Disbyt är primärt en svensk databas. För personer med notiser från andra länder får man skriva landet i socken-fältet.
Tack, jag har fått inloggningsuppgifterna, t.o.m. 2 ggr. Jag skulle vilja påstå att det kryllar av personer i Sverige som antingen är födda utomlands eller är födda här men har avlidit utomlands ... Dessutom om man ska hantera händelser så tillkommer de personer (som är födda och döda i Sverige) men som verkat utomlands. Du nämner socken-fältet som en lösning. Då blir det en hel del personer från Danmark ;)
Olof. Skickade ett mejl till dig via Forumet, men vet inte om det gick iväg. Det hamnade inte i min utkorg.
Den største svakheten dere har i disbyt er at dere ikke stedfester bedre i "utlandet". Når og om dere tar i bruk Gedtreff, så vil dette bli bedre (Mange land har blitt kartlagt mhp län/socken i Gedtreff). Vi setter ikke alle stedsdata i vårt nabo land til Sverige/Danmark. Så dersom dere har data i Danmark/Norge oppfordrer jeg dere til å sende inn data til distreff (Norge)/distræf (Danmark). Om dere ikke kan bruke vårt innsendingskjema på web (http://www.disnorge.no/distreff/ft-bidrag-send.php) for å sende inn data send det til distreff@disnorge.no, danske bidrag sendes til Ruben Højmark hojmark@dis-danmark.dk
Da får dere bedre treff enn i mot data i disbyt (på de utenlandske treffene)
Malviken
2011-09-19, 08:56
-Motivera "alla" släktforskare att sända in material för att ytterligare förbättra täckningsgraden.
Här ovan ett citat av den sista punkten i Rolfs debattinlägg från 2010-10-22 22:59. Som jag ser det finns det en uppenbar risk med DISBYT och det är att de källor som använts inte följer med ett DISBYT-utdrag. Jo de kanske följer med det material som skickas in, men däremot redovisas de inte i den befintliga databasen. Därigenom kan de uppgifter som läggs in bara kopieras in i vars och ens befintliga program utan större svårighet. Har då en uppgiftslämnare felaktiga uppgifter om personer och socknar kan det spridas som en löpeld. Jag har själv sett ett exempel på att en person fått en far som felaktigt anges född i socken A när det egentligen borde varit socken B. Hur som helst har då någon eller några uppgiftslämnare angett alternativ A och en (möjligen två) alternativ B. Sonsonen C till alternativ A finns dock inte med men däremot i alternativ B samt både A och B (för övrigt samma namn på båda personerna) har även samma hustru. Jag har nu kollat där igen och jag tror inte det är så många fel i det fallet längre.
Mvh/Sten Magnusson
Malviken
2011-09-19, 09:18
Vad gäller sockenfältet och orter/delstater/länder är det bara att skriva in det i programmets ortdatabas, så finns det där för all framtid.
Mvh/Sten Magnusson
Malviken
2011-09-19, 09:40
Kvaliteten är helt klart ett problem, men hur löser vi det?
Jag tror själv att vi kommer ganska långt med wiki-principen (dvs alla kan "rätta" och ändringshistoriken sparas) och att se till att databasen kan representera "oskarpa påståenden" ("troligen son till...") och "omtvistade påståenden" ("X påstår: son till A, Y påstår: son till B") men hur det ska gå till i praktiken vill jag, för att anknyta till Phryxes inlägg, inte säga någonting om innan jag försökt tänka igenom det...
2010-11-24 22:58 skrev Daniel Berglund ovanstående text. Jag är dock något fundersam på det som står här: "(dvs alla kan "rätta" och ändringshistoriken sparas)". Jag har nämligen tyckt mig se (jag hoppas jag har fel) att det t.ex. på Wiki-Rötter har förekommit en del raderingar av ändringshistorik en administratör ogillar.
Mvh/Sten Magnusson
Rolf Carlsson
2011-09-19, 18:34
Det gäller att se citatet i sitt rätta sammanhang. Att succesivt öka täckningsgraden måste vara ett mål i sig. Själv har jag ca 34 % unika poster och detta tal är relativt konstant trots att jag för varje utdrag skickar in fler och fler poster. Det finns uppenbart en stor vit fläck. Att höja täckningsgraden har i sig inget med källkvalité att göra.
Källkvaliteén kommer ju av hur noga den som skickar in ett utdrag har kontrollerat sina egna uppgifter mot originalkällan. Själv söker jag konsekvent efter källan för varje notis jag registrerar. Går det ej att finna originalkällan sök efter den näst bästa och registrera denna.
Disbyt är en utmärkt tipslåda. Däremot är det förkastligt att direkt skriva av uppgifterna och föra in dem i sin egen forskning. Det finns en poäng i att enbart årtal och socken anges vid sökning - det ger anledning att leta efter den exakta uppgiften i källhandlingen och om detta verkar korrekt, har jag ju samtidigt originalkällan för registrering i min egen forskning.
Den som ändå "okritiskt och okontrollerat" skriver av bör vara medveten om detta och han/hon är väl då beredd att leva med dessa eventuella felaktigheter.
De nordiske foreningene bør kanskje bli mer flinke til å kurse medlemmene i bruk av DISBYT/DIStreff/DIStræf og hvordan bruke informasjonen man finner som et utgangspunkt for verifisering av påstandene og ta kontakt med bidragsyter for evt. samarbeide med å forske videre påde funne personer.
For øvrigi er det relativt enkelt å oppdage ved kjøring av nye bidrag, i hvertfall med GEDtreff, at bidragsyter med stor sannsynlighet kun har brukt sekundære kilder som bygdebøker, slektsbøker og DISBYT. Det karakteristiske er at ingen hendelser har angitt måned og dato for en begivenhet og kun forsamlingsnavn forekommer :-)
Bør slike få en påminnelse med resultatfilene?
Malviken
2011-09-20, 01:19
Jag citerar här mig själv.
"2010-11-24 22:58 skrev Daniel Berglund ovanstående text. Jag är dock något fundersam på det som står här: "(dvs alla kan "rätta" och ändringshistoriken sparas)". Jag har nämligen tyckt mig se (jag hoppas jag har fel) att det t.ex. på Wiki-Rötter har förekommit en del raderingar av ändringshistorik en administratör ogillar.
Mvh/Sten Magnusson"
Vad jag väl i första hand tyckt mig märka avseende t.ex. det Daniel nämner om Wiki-principen med sparad ändringshistorik är som jag skrev i mitt föregående inlägg att det verkar förekomma raderingar av sådan (i alla fall på Wiki-Rötter). Förhoppningsvis har jag fel.
Att admins kan ändra i databaser etc är inget nytt och inget specifikt för wikis. Hur mycket kontroller man än bygger in i en applikation för att förebygga manipulation finns alltid en risk att en admin går in bakvägen och ändrar information direkt i databasen.
At admins kan slette data i en wiki er sterkt ønskelig. Det er ikke alle som legger inn ønsket data i en wiki, men misbruker dem til helt andre ting. Og da risikerer wikieier masse spetakkel om man ikke lenger har mulighet til å fjerne.
Det som vel er temaet, er om man kan stole på at NN gjør jobben sin, eller misbruker den til å vri fakta til det som passer ens eget synspunkt.
Men da er vi inne på moral eller mangel på moral, ikke datatekniske løsninger av mulighet til å fjerne eller sperre for å fjerne data.
tommypeters
2012-09-17, 15:26
Nu har jag ju knappt några personer från Norge/Danmark i mitt släktträd, men det är lite konstigt att jag aldrig hört talas om t.ex. GEDtreff förrän i den här tråden. Det finns nog många som skulle ha mer nytta av funktionen som heller inte vet något.
Powered by vBulletin® Version 4.2.5 Copyright © 2024 vBulletin Solutions, Inc. All rights reserved.