Diskussionen om huruvida släktforskning eller inte blev snabbt en diskussion om källor och sedan när jag nämde präster och adel i min släkt. Adeln har sin egen kalender. Det var väl så att det ofta var prästen, klockaren eller någon annan skrivkunnig person som skrev i födelseböckerna. Utan präster inga böcker att forska i och de flesta av prästerna i min släkt hade sitt ursprung bland bönder en av dem hade en far som var dräng och funktionshindrad. Att göra skillnad på folk och folk var väl inte meningen. Att uppge källor är viktigt naturligtvis. Vad är forskning för mig är det när man hittar just sådana exempel som min kusins okända farföräldrar och på olika sätt med olika metoder söka reda på vem de var. Sen när man berättar i en historia om dem kan man berätta hur man fann ut vilka de var. mvh Edith