Utskriftsvy
Det gör att jag som enskild individ kan välja mellan olika föreningar/produkter.
Inte skulle vi ha så bra produkter vad gäller Digitala arkiv. Om det inte hade varit tre konkurrerande leverantörer. Just nu tycker jag att DIS är den bästa rikstäckande föreningen inom släktforskning, vilket inte innebär att jag för alltid kommer att vara medlem.
Det är ideella föreningar vi talar om här. Jag tycker det är bättre med samverkan och att man skapar nya resurser istället för att uppfinna hjulet igen ...
Det finns flera skäl till att samarbeta, men att undvika dubbelarbete är för mig inget argument.
Med vem skall vi samarbeta? På vilka produkter bör vi titta?
Jag ser gärna fler konkreta förslag på hur man kan utveckla Disbyt mot (eller tillsammans med) en referensdatabas, kanske från de som förespråkat att det kan läggas i samma system!? Även om vi/man bygger systemet för svenska förhållanden är det väl bra om man kan bygga det såpass generellt att även de övriga nordiska länderna kan använda det, för att utnyttja de begränsade personella resurserna för utveckling, om nu intresse finns. Det är bra om vi strävar åt samma håll. Jag kan tänka mig att hjälpa till i den mån jag kan för att utveckla det mot en referensdatabas. Det är dock mycket som ännu är oklart.
Är det några som jobbar med en databas-struktur? Kan tänka mig att deltaga där. Det är ju sagt att Disgen ska använda en SQL-databas vad det lider ... Idéerna därfrån borde kunna användas även i Disbyt/Disref. En färdig struktur kan man ju i och för sig inte bygga innan man vet vad systemet ska innehålla, å andra sidan lär väl knappast Disgen genomgå några revolutionerande förändringar framöver.
Men konkurrensen i Sverige har ju också gjort att det här är betalform för kyrkböckerna digitalt, till skillnad från i våra grannländer som bara har en aktör ...Citat:
Ursprungligen postat av 39064
Att olika ideella föreningar startar egna projekt med referensdatabaser för Sveriges befolkning är väl egentligen ganska orimligt - enligt den enda uppgift jag lyckats hitta digitalt (Wikipedia "Sveriges demografi") föddes ca 26 miljoner människor bara under perioden 1749-2005 .
Bara Sveriges dödbok 1901-2009, som innehåller ca 70 % av de avlidna under första halvan av seklet - innehåller 7,8 mnr människor (och beräkningen säger att det då fattas 1 miljon avlidna) varav givetvis många är utlandsfödda, men å andra sidan har en mängd svenskfödda emigrerat. Båda grupperna ska förstås ingå vid en total kartläggning.
Att göra en totaldatabas med familjekopplingar är ju därför en ganska rejäl arbetsuppgift, bara för perioden efter 1750, sedan fanns en del födda före dess också. Folkmängden 1570 uppskattas enligt samma sida till ca 900 000. Många av dessa personer finns ju förstås inte i några källor överhuvudtaget.
Sedan har jag ju givetvis mina dubier om kvaliteten på alla databaser (bara utifrån uppgifterna på befintliga databaser ...), men det tycks alltför ofta få en roll i baksätet eller t.o.m. i bagageutrymmet på diskussioner ;-)
Kvaliteten är helt klart ett problem, men hur löser vi det?Citat:
Ursprungligen postat av Eva Dahlberg
Jag tror själv att vi kommer ganska långt med wiki-principen (dvs alla kan "rätta" och ändringshistoriken sparas) och att se till att databasen kan representera "oskarpa påståenden" ("troligen son till...") och "omtvistade påståenden" ("X påstår: son till A, Y påstår: son till B") men hur det ska gå till i praktiken vill jag, för att anknyta till Phryxes inlägg, inte säga någonting om innan jag försökt tänka igenom det...
Eva!
Ditt inlägg innehåller ett antal intressanta aspekter.
Men jag skallförsöka hålla mig till Ämnet. Om DIS skall lyckas skapa en referensdatabas, så måste vi tillvara ta erfarenheter och data från Disbyt.
Mitt inlägg var ett svar på att jag inte tror att vi behöver samarbeta med alla ”stora aktörer”.
Vilka är de ”stora aktörerna”. Min tolkning av det är Kommersiella intressen, staten, och ideella föreningar. Det finns som jag har uppfattat det ett samarbete mellan DIS föreningarna i Norden, jag tror inte vi behöver blanda in ytterligare framför allt kommersiella intressen.
I frågan om att skapa en referensdatabas, vill jag påstå att det finns kommersiella intressen.
Än så länge har DIS med Disbyt ett enormt försprång
Källhänvisningar är A och O för att man ska kunna studera varför någon tolkat informationen på ett visst sätt. Kopplingen mellan barn och föräldrar bör också kunna dokumenteras med källor. Det blir naturligtvis svårare i de fall man resonerar sig fram till en samband, men även här bör man styrka sina påståenden med hänvisningar till källor. I vissa fall finns ingen säker lösning på släktsamband och det är då bra, om man som Daniel skriver, man kan ange detta specifikt. Man skulle kunna länka till alternativa personer (om man anger att det är en osäker uppgift) för att ge andra en chans att nysta vidare och kanske lösa gåtan. Om man kommer in i på relationen från ett annat håll kan sambanden te sig annorlunda. Jag hoppas vi kan få centrala orts- och källträd då det ger andra intressanta aspekter på forskningen, där man kan se vilka personer som finns med på en specifik sida i en husförhörslängd etc. vilket också kan ge nya synsätt på släktsamband. Beroende på hur detaljerat man citerar källorna skulle man i princip, utifrån ett källträd, också kunna återskapa en arkivhandling digitalt.Citat:
Ursprungligen postat av Daniel Berglund
Är tveksam om man ska tillåta hänvisningar till andrahandskällor, typ släktutredningar.
För att knyta an till vad jag anfört tidigare:
Disbyt har nu ca 23 milj poster och är 10 år - det är säkert dags att ta ett nytt stort steg.
En referensdatabas med släktkopplingar och kvalitetssäkring är möjligtvis en dröm men det är bättre att sätta målet där och sedan om det är nödvändigt göra vissa prutningar. En referensdatabas måste innehålla mer detaljer än Disbyt (t ex datum samt källbeteckning). Som ovan en släktutredning är i detta avseende ingen källa utan anger "någons uppfattning".
Med samarbetspartner ser jag i första hand Släktforskarförbundet med dess lokalföreningar - sannolikt är deras medverkan en nödvändighet. Andra partners kan vara Skatteverkets folkbokföringsenhet, dels för att fånga upp deras erfarenheter på sambandsstrukturer och dels hur gränssnittet mot nutid kan byggas upp. Kanske det finns någon medlem med yrkeserfarenhet från detta område. En annan samarbetspartner kan vara forskarvärlden. Även här kan en forskare på genealogi vara till hjälp vid uppbyggnad och kanske kan det finnas finansieringsmöjligheter här. En kommersiell aktör är mindre sannolik som samarbetspartner.
Det gäller, som både Eva och Daniel påpekar, att ha respekt både för kvalitetssäkring och den ofantliga volymen av poster. Speciellt i det äldre materialet är det ju ofta som antingen en födselnotis eller dödnotis finns tillgänglig men inte alltid båda.
Det finns all anledning att arbeta vidare på frågan i främsta hand som en strategisk vidareutveckling av Disbyt, som eventuellt utmynnar i en ny produkt.
Någon, helst Dis styrelse, bör ta och äga utredningsinitiativet.
Låt mig presentera, ytterligare alternativ. Jag tror att många släktforskare vill arbeta tillsammans med sin släktforskning. Men steget till ett nordiskt samarbete, är nog för stort för många. Därför vill jag ha en produkt som understödjer den lilla gruppen. Kusiner som släktforskar tillsammans och som finns på skilda geografiska platser. Här tror jag på en client-server lösning. Ett enkelt ”släktregisterprogram” som kan köras i fleranvändare miljö. Där fokus skall ligga på inregistrering, diskussion, import och export. Här skulle DIS uppgift vara att tillhanda ha programvaror och serverplats. Med tiden går det kanske, att bygga in liknande funktioner i DIS-ref. D.v.s. Utrymme för mindre grupper att jobba till sammans, utan att hela världen kan följa deras arbeten.
Detta är en produkt som jag har fått många frågor om. Den kanske redan finns? Hur löser man det idag? Är DIS rätt samarbetspartner?
Forstår ditt synspunkt. Men, ideelle programmører som setter i gang med dataprosjekter som faktisk vil være i millionklassen om det skulle vært lønnet arbeide, finner vi neppe mange nok av. Selv på et nordisk plan har vi idag problemer med å verve frivillige.
Derfor bør man gå ut med en gang på nordisk plan.
Men det finnes flere løsninger.
Som i dag, felles arbeide, men separate databaser som vel er det du ønsker fortsatt, eller en felles nordisk base som bedre takler migrasjon mellom landene og som også støtter migrasjon til USA og etterhvert også flere andre land.
Alf! Jag är överens med dig om målet och speciellt jag är mycket intresserad att vi samarbetar över norsk-svenska gränsen. Jag har många av mina anor från norska sidan.
Men måste det jag föreslår bli så dyrt och stort?
Har själv funderingar på ett samarbete med Karlstads Universitet, men är lite osäker på vad det leder till.
Vi har en liten hembygdsförening, som jag tycker har gjort ett lyckat projekt.
http://www.wermlandsbilder.se/database_info.htm
Min målsättning är att, under våren ha en beta version av programmet klart.
Jag får revidera min uppfattning. Det är nog inte riktigt så enkelt. En släktutredning och annat liknande material kan innehålla unikt material och då måste det kunna användas som källa. Om man enkelt kan identifiera andrahandskällor kan man markera detta på ett sätt som tydliggör att uppgiften är osäker (med flagga, kod, färg etc). Man skulle då kunna ha olika visningslägen där man kan filtrera bort ex. osäkra uppgifter.Citat:
Ursprungligen postat av Rolf Carlsson
Kan man f.eks for en hendelse finne at både noe som tyder på et gårdsnavn og eksakt dato for hendelsen kan det kanskje være fra en primær kilde. Fravær av slikt er entydig med at man ikke har brukt en primærkilde, dvs. er basert på sekundærkilder eller tredjehåndskilder.
Nu vet jag inte vilka databaser du tänker på, men osäkerheten på uppgifterna beror nog till stor del på vilka kontrollfunktioner man har. Om man har krav på källhänvisningar som är knutna till en källdatabas, orter knutna till en standardiserad ortsdatabas, om man kan ändra informationen och se vad som ändrats över tid (versionshantering) och om man kan diskutera/kommentera alla uppgifter har man kommit en bit på vägen. Det kommer alltid att finnas oklarheter inom släktforskningen och de uppgifterna blir inte oklarare för att man lägger dem i en databas, snarare tror jag det kan öppna för nya sätt att söka och se sammanhang.Citat:
Ursprungligen postat av Eva Dahlberg
I Värmland fanns det år 1805 140 100 enligt SCB. Hur många av dessa som har ättlingar i dag, är lite svårare att beräkna. Men att det skulle vara ca 100 000 värmlänningar som levde under perioden 1760 – 1800 och som har ättlingar idag, duger väl som antagande. I så fall har jag nu 1½% av dem i mina test databaser. Det är anor till ett 40 tal släktforskare i Värmland och tror därför det är ett statistiskt genomsnitt av hur forskning ser ut.
Går det att få fram samma graf från Disbyt, helst över Värmland?
http://web.comhem.se/vanor/graf.gif
Hej C-G! Jag tänker t.ex. på Disbyt ... ;-) men även de vanliga lättillgängliga källorna Sveriges dödbok (alla fem) och Sveriges befolkning 1880-1890-1900 för att ge några exempel i Sverige. Alltså befintliga databaser som ligger till grund för mångas forskning och som jag antar skulle ligga till grund (som en grundplåt) för en stor del av jobbet. (för snabba resultat). Sedan finns det säkert privata databaser som är bra, det tror jag säkert.Citat:
Ursprungligen postat av Phryxe
mvh,
Eva
Eva!
Mitt viktigaste motiv till förändringar i Disbyt, är att höja kvalitén.
Vilka förslag har du på kvalitets, höjning i Disbyt?
Vilka diskussioner är det som sker i baksätet och av vem?
Är det om kvalitén på Disbyt eller är det användningen av register och databaser inom släktforskningen?
Vad är ditt förslag? Skall DIS avstå från att skapa databaser?
I så fall vilken verksamhetside skall då DIS ha?
Nu vill ett gammalt disbytombud uttala sig. Först ska jag erkänna att jag vet inte vad en relationsdatabas eller en SQL-databas är. Förutom att jag samlar in utdrag och ser till att basen uppdateras runt varje månadsskifte använder jag basen för egen forskning och har haft och har en enorm nytta av den. Men den ska användas på rätt sätt.
Basen startades från början som en BBS-bas med en ledning som en forskare i taget kunde ringa upp. Vid tioårsjubileet kollapsade basen när den fick över 6000 anrop på en timme. Vilken utveckling! Det var meningen att släktforskare skulle ta kontakt med varandra och att vi skulle hjälpas åt att föra forskningen framåt. I disbyt står byt för att byta uppgifter (filer).
Disbytbasen är inte, har aldrig varit och kommer säkert inte att bli en källa. Den är och skall förbli ett hjälpmedel i forskningen. Av den anledningen finns heller inga datum angivna. Detta ska tvinga användaren att kontrollera uppgifterna. Men hjälpen är ju att man kan begränsa sökningen till det angivna året och församlingen när man letar i födelse-, vigsel eller dödbok.
Min känsla, när jag läst det här ämnet, är att man vill ha så mycket uppgifter som möjligt i Disbyt. Kan man skriva av allt är det ju ingen forskning längre och den tycker jag att vi ska måna om för i föreningens namn står det "för datorhjälp i släktforskningen". Det innebär inte att man bara ska plagiera utan att kontrollera.
Det finns felaktigheter i Disbyt. Man kan ha tolkat en kyrkbok fel, man kan ha snubblat på tangentbordet och, vad värre är, några har lagt in falska uppgifter för att se om någon "stjäl" deras uppgifter rakt av. Hur höjer man den kvaliteten? Det får vi säkert leva med så gör som jag: kontrollera, kontrollera och kontrollera.
Hittar man någon felaktighet så skriver man ett vänligt brev till den som skickat in och tipsar om att denne är fel ute och hittills har jag bara fått positiva svar i sådana fall. Har till och med själv fått ett tips när jag inte kontrollerat tillräckligt utan skrev fel datum. Tacksam.
Personligen tycker jag att Disbyt är den finaste medlemsförmånen vi har och i nästa Diskulogen kan ni läsa om hur ett Disbytutdrag tas om hand av ombudet.
Nu kanske ni tror att jag är emot förändringar. Inget är mer felaktigt men samtidigt ser jag inga konkreta förslag som jag, med min brist på kunskaper, kan ställa mig bakom.
Kaster meg uti, som norsk Distreff utvikler har jeg ventet på ett nordisk samarbeid. Det var ett møte for noen år siden som skulle være starten på dette. Men slik jeg ser det strandet på leder nivå. Man skulle lage felles policyer for ulike ting, men lite skjedde. Er ikke interresert å debattere hvorfor det gikk slik. Faktum er at jeg personlig purret på vår side og ikke lykkes å få ting på rett spor fra norsk side. Dersom ikke nordisk prosjekt kommer på luten går jeg videre med egne planer.. (som sikkert kan brukes senere som en prototype)
Hvorvidt hva Disbyt skal utvikle seg til diskuterere jeg gjerne, En referanse database er forsåvidt en gammeltanke i presentert på ny måte. Noe av den kritikken mot Distreff (på norsk side) er at den ikke inneholder kvalitetsikret date. Å lage en database med kvalitetsikret data er noe som flere har foreslått. Noen har også tatt til ordet for å koble "alle" personer i digitale kilder sammen.
Det jeg har gjort i ventetiden er:
- Dokumentert datastrukturen i Distreff/Disbyt (kmq fil)
- Lage en databasemodell basert på KMQ strukturen
- Vurdert noen rammeverk, verktøy
- Grublet på nye funksjoner
- Teste ut verktøy som kan brukes for å lage PHP sider med grunnleggende funksjoner for visning/redigere av data m.m (Brukt til å lage tilbakemeldingsystem i norsk Distreff)
- Sett på verktøy for ETL (konvertering av data)
Forøvrig: Relasjonsdatabase er data spredd i ulike tabeller hvor dataene er koblet gjennom en relasjon. se wikipedia
Rolf!
Ditt inlägg är välkommet och från min sida efterfrågat. Jag tror att dina åsikter är i majoritet i föreningen. Jag har stor respekt för allt ideellt arbete som är nedlagt. Tycker också att tidigare genrationers släktforskare också är värda beundran och respekt. Jag är en släktsamlare vad gäller tiden 1600 – 1400 talet, här använder jag som referens Anders Hedestams Herdaminne.
Det finns ett avsnitt i ditt inlägg, som jag tror kan sätta ett tak på debatten. Vilket jag inte gillar.
Efter att ha studerat ett hundra tal släktutredningar, vill jag nog påstå att alla innehåller mer eller mindra av släktsamling.Citat:
Kan man skriva av allt är det ju ingen forskning längre
Att försöka definiera vad släktforskning är, tror jag är fel väg. Att avgöra vem som är den finaste forskaren är också fel väg. Den som forskar fram ett namn och årtal på en ana från 1600 talet eller den som skriver en biografi över person som levat under senare delen av 1800 talet.
dn04072, Var lugn! Det blir en referensdatabas. Med eller utan DIS medverkan.
Det finns en risk att någon kommersiell kraft tar tag i detta ...Citat:
Ursprungligen postat av 39064
Hur är samarbetet med Danmark och Finland i detta avseende? Island har väl redan en databas över hela befolkningen.
I praksis står DIS (Sverige) for Finsk database og DIS Norge for Dansk gjennom det faktum at dataene er plassert på hver vår server. Datainnhold står DIS Danmark ansvarlig for selv gjennom Ruben Højmark (Programvare er levert av DIS Norge, hvor Alf Chr og undertegnede videreutvikler dette for begge land til en hvis grad. DIS Danmark har ikke tatt i bruk alle deler av tjenesten grunnet noen policy beslutninger. I nær fremtid kan man regne med at tjeneste tilbudet kan synkroniseres så langt det er pratisk mulig da de har endret på tidligere beslutninger)Citat:
Ursprungligen postat av Phryxe
DIS må selv forklare forklare sitt forhold til "finsk samarbeid" Slik jeg har forstått DIS Suomi er dette nesten ett utdrag av den svenske basen med finske navn på forsamlinger og län.
Personligen tror jag inte på en kommersiell lösning. Tycker att det är moraliskt fel, att tjäna pengar på andras ideella arbete. Om däremot Värmlands Släktforskar förening, tjänar en slant på iden ser jag inget fel i. Till Edeby marten 4 juni, kommer Värmlands Referensdatabas att vara i driftCitat:
Det finns en risk att någon kommersiell kraft tar tag i detta ...
Är det inte dags att redovisa vilka motiv, det finns för en Referensdatabas?
Framgångs faktorerna tror jag är, 1 Medlemsengagemang 2 Snabb volym tillväxt 3 Kvalité och i nämnd ordning. Jag ser inget fel i att utveckla små lokala lösningar, som sedan kan fusioneras till kanske en nordisk databas.
Inledningsvis tittade jag på Disgen, Min Släkt och Holger. För att se vilket stöd dessa program ger.
Går det att utveckla någon av dessa till ett fleranvändare program?
Nu rullar min testdatabas i Min Släkt och i Disgen. Upplever att Min Släkt är det bästa programmet för att fusionera forskningen.
En Rikstäckande Genealogisk Databas (RGD) har tidigare diskuterats på DIS gamla forum och på Anbytarforum. Det känns lite tjatigt att upprepa allt igen.
Behövs något mer underlag för att DIS ledning(ar) ska kunna gå vidare med frågan?
På sätt och vis gör ju DIS ledning det. Jag var i kontakt med Daniel och Olof, innan mitt inhopp på DIS forum. För att få deras godkännande av att publicera Värmlands Anor i Disbyt. Jag kallade det inte Referensdatabas, men det var redan då iden. Nästa steg för ”projektet” Värmlands Anor är en artikel i tidskriften Värmlandsanor. Efter jul bestämmer vi om det behövs ytterligare samarbetspartner i närtid. Jag kan mycket väl tänka mig att även ha DIS, som samarbetspartner. Vill gärna hålla mig till devisen ”Håll det litet och enkelt”.Citat:
Behövs något mer underlag för att DIS ledning(ar) ska kunna gå vidare
Det som oroar mig är att på DIS Forum är vi bara en handfull medlemmar som är för en Referensdatabas, övriga inlägg är emot.
Därför kanske det räcker med ett teknik lyft till SQL-server, ett nytt sökformulär och ett nyare användargränssnitt?
Om vi sedan lyckas med Värmlands Anor, kan vi dela med oss av våra erfarenheter.
Tusen tack för tipset om tidigare inlägg.
Det blir definitivt så vi börjar med Disbyt; en referensdatabas är förvisso något annat och behöver stötas och blötas ett bra tag först. Men som jag sagt tidigare kan det mycket väl vara fråga om samma tekniska plattform.Citat:
Ursprungligen postat av 39064
Så här har jag tänkt mig texten på en motion
Synpunkter?Citat:
Motion till DIS årsmöte.
Jag föreslår att årsmötet ger styrelsen i uppdrag att till sätta en arbetsgrupp. Uppgiften till gruppen skall vara att undersöka vilka verktyg det finns och bör finnas, för att registrera släktforskningsresultat i fler användarmiljö. Verktyget skall ha möjlighet att exportera innehållet till Disbyt.
Ett verktyg för lokala släktforsknings föreningar, släktföreningar som underlättare deras gemensamma forskning.
Gruppen skall också komma med förslag på hur DIS i övrigt kan stödja lokala föreningar, som vill publicera sin forskning i Disbyt. Som exempel server utrymme.
Hej allesammans
Har varit medlem nu sen 2004...har haft anledning att testa Disbyt ett antal ggr. genom åren. Jag inser att mycket energi och arbete har lagts ner på denna funktion. Ska jag vara ärlig dock så tycker jag att Disbyt känns lite som att gå över ån efter vatten. De sökningar jag gjort har dessvärre aldrig lätt till nått positivt. Förr när inte kyrkoböcker fanns scannat och tillgängligt för alla och envar, så fanns det ett visst fog för att satsa energi på Disbyt. Tycker dock att utvecklingen sprungit ifrån denna funktion, dags att gå vidare. Varför slåss mot väderkvarnar.
Finns mycket att satsa på då det gäller Disgens funktioner.....
Det blir lite överlapp med disweb (http://www.dis.se/sv/projekt/disweb.html), men kanske just därför kan det vara en bra idé med en arbetsgrupp som funderar över strategin i det hela.Citat:
Motion till DIS årsmöte.
Jag föreslår att årsmötet ger styrelsen i uppdrag att till sätta en arbetsgrupp. Uppgiften till gruppen skall vara att undersöka vilka verktyg det finns och bör finnas, för att registrera släktforskningsresultat i fler användarmiljö. Verktyget skall ha möjlighet att exportera innehållet till Disbyt.
Ett verktyg för lokala släktforsknings föreningar, släktföreningar som underlättare deras gemensamma forskning.
Gruppen skall också komma med förslag på hur DIS i övrigt kan stödja lokala föreningar, som vill publicera sin forskning i Disbyt. Som exempel server utrymme.
Jag tycker själv att jag haft nytta av disbyt på flera sätt - dels hitta andra som forskar på samma (knepiga) anor, och dels för att få uppslag om var jag själv bör leta vidare.Citat:
Ursprungligen postat av Tony
Det ena utesluter ju inte det andra - disbyt är ett snabbt sätt att hitta uppslag som man sedan givetvis kontrollerar i de skannade kyrkböckerna.Citat:
Förr när inte kyrkoböcker fanns scannat och tillgängligt för alla och envar, så fanns det ett visst fog för att satsa energi på Disbyt. Tycker dock att utvecklingen sprungit ifrån denna funktion, dags att gå vidare. Varför slåss mot väderkvarnar.
I dagsläget är det inte samma utvecklare och därmed ingen konkurrens om resurserna. (Det kan givetvis ändras, men idag är det så)Citat:
Finns mycket att satsa på då det gäller Disgens funktioner.....
Erkänner, jag hade inte tidigare läst innehållet i DIS-Webb. Det jag har läst och förstått, gör mig positiv inställd till DIS-Webb. Men mitt förslag till innehållet kvarstår i stort. Texten i motionen måste jag nog korregera något. Så, tack Daniel. Tror nog att det kan vara en gemensam grupp för DIS-Webb, Disbyt utveckling och DIS stöd till lokala släktforskargrupper/släktföreningar.Citat:
Det blir lite överlapp med disweb
Det här kanske inte helt passar in i rubriken, men det är ganska närliggande. Programmet som jämför mina inskickade poster till Disbyt med det som finns tidigare är ju en bra funktion.
Men när man får massor av poster som också finns i dödboken, blir det ofta så många att man inte orkar kolla upp alla.
Där skulle jag önska en liten avvikande funktion. De poster jag redan har döddatum på är inte så intressanta som de poster jag inte har döddatum på.
Skulle man kunna tänka sig en liten IF-sats som på något sätt flaggar upp de poster gemensamma med dödboken där min post saknar datum. Då finns det anledning att kolla upp och eventuellt komplettera mitt data.
Vad är nästa steg i utvecklingen av DISBYT? Tänker närmast på mitt förslag att man ska kunna lägga till olika små register och det kräver att även källor kan registreras. Det enklaste vore också om man kunde registrera i sina vanliga släktforskarprogram och leverera GEDCOM-filer. De olika registren ska helst vara sökbara var för sig.
Ang. å sende inn Gedcom, hva mener du. Allerede i dag sendes inn Gedcom, så da betyr det kanskje at hele Gedcom-filer skulle legges inn som det gjøres mange andre steder uten tilsvarende personvernlover som i Skandinavia. hvem skal kvalitetssikre dem om høyt sensitiv informasjon, f.eks. at en slektstavle røper slektsnavn og slektsforbindelser til dømte krigsforbrytere, hvor slekten har endret navn for å starte på nytt?Citat:
Ursprungligen postat av Phryxe
Problemet med register i dag er arbeidet med å lage nye algoritmer, størrelsen på registerene og tiden det tar å skape slike registre i dag. Mye av informasjonen som det er snakk om, finnes i databasen allerede, men med dagens struktur har vi ikke kapasitet til å tilgjengeloggjøre den.
Dessuten kommer der inn andre aspekter som hvor mye skal være tilgjengelig av informasjon som da lett bliri tilgjengelige for kopister som ikke bryr seg om å lete i originalkildene, men bare kopierer slekter for å ha mange personer i basen sin.
Et annet problem som du kommer inn på er nettopp kilder. En god del informasjon har sikkert du også fått fra nålevende personer eller nyss bortgåtte personer. Eller du har mistolket en annen slektsforskers data og angitt vedkommende som kilde for slektskoplinger som blir totalt feil.
Skal slikt gjøres lett tilgjenelig?
Fortsatt mener jeg at når man får tilslag bør man enten sjekke opp primærkilden som ant. er brukt av bidragsinnsender, eller man tar kontakt med vedkommende, og da kanskje får annen informasjon, f.eks. litt mer usikre data som kanskje var for dårlig dokumentert til å bli med i DISBYT og brøt en lenke
Det finns redan idag en möjlighet att lägga in register under ett eget "medlemsnummer". Vi har ett par serier med sådana register Rnnnn - vissa vigselregister mm, Snnnn - Sveriges dödboks födelseuppgifter mm. Att lägga in register som finns i Gedcom-filer går bra. Det är bara höra av sig till mig direkt så kan vi diskutera hur det ska se ut.
Önskemålet att visa källor finns det stöd för, men källorna får i så fall vara av typen arkivalier och inte nu levande personer.
Det finns något skäl som jag inte kommer på för stunden varför det inte finns möjlighet att filtrera på enskilt material, men det skulle inte vara datatekniskt svårt att fixa. (Möjligen är skälet att det inte ska möjligt att dumpa ett enskilt material.)
/Olof C
Det var bra att det redan finns stöd för GEDCOM. Hittar inte mina inloggningsuppgifter till DISBYT så jag kan inte söka annat än som gäst. Som gäst ser jag inte dessa särskilda register du nämner. En förutsättning för att detta ska fungera är att DISBYT kan visa händelser (även egendefinierade specialhändelser) inklusive källor till dessa. Ska se om jag kan ge ett exempel när jag har åtkomst till mina uppgifter ... Jag har gjort ett register till exempelvis Svenskt Porträttgalleri XXI (1897). På min sajt har jag dock inte bjussat på källorna. Jag har dessutom inte lagt detta register i en egen GEDCOM, vilket man måste göra om man ska kunna söka i enbart detta register.
En sak jag noterade vid sökningen i DISBYT. Varför kan man inte söka på land?
För att få dina inloggningsuppgifter trycker du på Dis hemsida på Disbyt - Sök i Disbyt - Lösenord (i vänstermenyn). Där finns instruktioner hur du får reda på dina inloggningsuppgifter.
I dagsläget hanterar Disbyt född, döpt, gift, levde, död och begravd samt möjligen någon ytterligare notistyp. Eftersom vi har en engelsk version är det rimligt med översättning av specialhändelser, så det innebär någon slags utvecklingsarbete.
Ditt register Svenskt Porträttgalleri skulle mycket väl kunna ingå som ett specialmaterial i Disbyt, eftersom det förefaller som det finns födelseuppgifter för personerna. Som jag tidigare skrev så är Disbyt förberett för att kunna visa källor, men då måste det var källor av sådan typ att man inte kommer i klammeri med PuL.
Som jag skrev så kan man i dagsläget inte välja att bara söka i ett visst material, men det är enkelt att fixa. De register som finns i Disbyt får man ju träff på precis som i din SBI-bas om man söker på en person som finns med i registret. Sedan får man ju en länk, som gör att man kan få mer info om registret.
Disbyt är primärt en svensk databas. För personer med notiser från andra länder får man skriva landet i socken-fältet.
/Olof C
Tack, jag har fått inloggningsuppgifterna, t.o.m. 2 ggr. Jag skulle vilja påstå att det kryllar av personer i Sverige som antingen är födda utomlands eller är födda här men har avlidit utomlands ... Dessutom om man ska hantera händelser så tillkommer de personer (som är födda och döda i Sverige) men som verkat utomlands. Du nämner socken-fältet som en lösning. Då blir det en hel del personer från Danmark ;)Citat:
Ursprungligen postat av m00082
Olof. Skickade ett mejl till dig via Forumet, men vet inte om det gick iväg. Det hamnade inte i min utkorg.
Den største svakheten dere har i disbyt er at dere ikke stedfester bedre i "utlandet". Når og om dere tar i bruk Gedtreff, så vil dette bli bedre (Mange land har blitt kartlagt mhp län/socken i Gedtreff). Vi setter ikke alle stedsdata i vårt nabo land til Sverige/Danmark. Så dersom dere har data i Danmark/Norge oppfordrer jeg dere til å sende inn data til distreff (Norge)/distræf (Danmark). Om dere ikke kan bruke vårt innsendingskjema på web for å sende inn data send det til distreff@disnorge.no, danske bidrag sendes til Ruben Højmark hojmark@dis-danmark.dk
Da får dere bedre treff enn i mot data i disbyt (på de utenlandske treffene)
Här ovan ett citat av den sista punkten i Rolfs debattinlägg från 2010-10-22 22:59. Som jag ser det finns det en uppenbar risk med DISBYT och det är att de källor som använts inte följer med ett DISBYT-utdrag. Jo de kanske följer med det material som skickas in, men däremot redovisas de inte i den befintliga databasen. Därigenom kan de uppgifter som läggs in bara kopieras in i vars och ens befintliga program utan större svårighet. Har då en uppgiftslämnare felaktiga uppgifter om personer och socknar kan det spridas som en löpeld. Jag har själv sett ett exempel på att en person fått en far som felaktigt anges född i socken A när det egentligen borde varit socken B. Hur som helst har då någon eller några uppgiftslämnare angett alternativ A och en (möjligen två) alternativ B. Sonsonen C till alternativ A finns dock inte med men däremot i alternativ B samt både A och B (för övrigt samma namn på båda personerna) har även samma hustru. Jag har nu kollat där igen och jag tror inte det är så många fel i det fallet längre.Citat:
-Motivera "alla" släktforskare att sända in material för att ytterligare förbättra täckningsgraden.
Mvh/Sten Magnusson
Vad gäller sockenfältet och orter/delstater/länder är det bara att skriva in det i programmets ortdatabas, så finns det där för all framtid.
Mvh/Sten Magnusson
2010-11-24 22:58 skrev Daniel Berglund ovanstående text. Jag är dock något fundersam på det som står här: "(dvs alla kan "rätta" och ändringshistoriken sparas)". Jag har nämligen tyckt mig se (jag hoppas jag har fel) att det t.ex. på Wiki-Rötter har förekommit en del raderingar av ändringshistorik en administratör ogillar.Citat:
Ursprungligen postat av DanielBerglund
Mvh/Sten Magnusson
Det gäller att se citatet i sitt rätta sammanhang. Att succesivt öka täckningsgraden måste vara ett mål i sig. Själv har jag ca 34 % unika poster och detta tal är relativt konstant trots att jag för varje utdrag skickar in fler och fler poster. Det finns uppenbart en stor vit fläck. Att höja täckningsgraden har i sig inget med källkvalité att göra.
Källkvaliteén kommer ju av hur noga den som skickar in ett utdrag har kontrollerat sina egna uppgifter mot originalkällan. Själv söker jag konsekvent efter källan för varje notis jag registrerar. Går det ej att finna originalkällan sök efter den näst bästa och registrera denna.
Disbyt är en utmärkt tipslåda. Däremot är det förkastligt att direkt skriva av uppgifterna och föra in dem i sin egen forskning. Det finns en poäng i att enbart årtal och socken anges vid sökning - det ger anledning att leta efter den exakta uppgiften i källhandlingen och om detta verkar korrekt, har jag ju samtidigt originalkällan för registrering i min egen forskning.
Den som ändå "okritiskt och okontrollerat" skriver av bör vara medveten om detta och han/hon är väl då beredd att leva med dessa eventuella felaktigheter.
De nordiske foreningene bør kanskje bli mer flinke til å kurse medlemmene i bruk av DISBYT/DIStreff/DIStræf og hvordan bruke informasjonen man finner som et utgangspunkt for verifisering av påstandene og ta kontakt med bidragsyter for evt. samarbeide med å forske videre påde funne personer.
For øvrigi er det relativt enkelt å oppdage ved kjøring av nye bidrag, i hvertfall med GEDtreff, at bidragsyter med stor sannsynlighet kun har brukt sekundære kilder som bygdebøker, slektsbøker og DISBYT. Det karakteristiske er at ingen hendelser har angitt måned og dato for en begivenhet og kun forsamlingsnavn forekommer :-)
Bør slike få en påminnelse med resultatfilene?
Jag citerar här mig själv.
"2010-11-24 22:58 skrev Daniel Berglund ovanstående text. Jag är dock något fundersam på det som står här: "(dvs alla kan "rätta" och ändringshistoriken sparas)". Jag har nämligen tyckt mig se (jag hoppas jag har fel) att det t.ex. på Wiki-Rötter har förekommit en del raderingar av ändringshistorik en administratör ogillar.
Mvh/Sten Magnusson"
Vad jag väl i första hand tyckt mig märka avseende t.ex. det Daniel nämner om Wiki-principen med sparad ändringshistorik är som jag skrev i mitt föregående inlägg att det verkar förekomma raderingar av sådan (i alla fall på Wiki-Rötter). Förhoppningsvis har jag fel.
Att admins kan ändra i databaser etc är inget nytt och inget specifikt för wikis. Hur mycket kontroller man än bygger in i en applikation för att förebygga manipulation finns alltid en risk att en admin går in bakvägen och ändrar information direkt i databasen.
At admins kan slette data i en wiki er sterkt ønskelig. Det er ikke alle som legger inn ønsket data i en wiki, men misbruker dem til helt andre ting. Og da risikerer wikieier masse spetakkel om man ikke lenger har mulighet til å fjerne.
Det som vel er temaet, er om man kan stole på at NN gjør jobben sin, eller misbruker den til å vri fakta til det som passer ens eget synspunkt.
Men da er vi inne på moral eller mangel på moral, ikke datatekniske løsninger av mulighet til å fjerne eller sperre for å fjerne data.
Nu har jag ju knappt några personer från Norge/Danmark i mitt släktträd, men det är lite konstigt att jag aldrig hört talas om t.ex. GEDtreff förrän i den här tråden. Det finns nog många som skulle ha mer nytta av funktionen som heller inte vet något.