Funderingar kring Disgens källträdets förträfflighet

Olikheter mellan ortsträdet och källträdet
Även om du kan bygga likartad struktur i källträdet som i ortsträdet, så är de båda träden extremt olika. Möjligheterna i källträdet är mer flexibla och vi bör använda den möjligheten och strukturera källorna på ett annat sätt än orterna. Ortsträdet hanterar geografiska platser medan källträdet hanterar arkivhandlingar och andra källor, och strukturerna bör anpassas därefter.

Ortsträdet
- I ortsträdet kan du inte lägga in andra nivåer i strukturen ovanför församlingen än de nivåer som finns. Det är också viktigt vilken benämning du ger alla nivåer från församling och nedåt, för det kommer med i alla sammanhang i Disgen, bl.a. vid utskrifter och exporter.
- Du kan inte göra egna grupperingar, och det fungerar inte att ändra benämningarna på orterna hur som helst.

Källträdet
- Källträdet å andra sidan är helt flexibelt. Du kan bygga vilken gruppstruktur som helst, för att lägga in källorna på ett överskådligt och ordnat sätt, hur du vill och namnge grupperna hur du tycker, för det visas ingenstans och kommer inte med vid utskrifter eller exporter.
- Du kan ändra din gruppstruktur när som helst, även i efterhand, hur som helst utan det får någon som helst betydelse i Disgen.
- Du behöver inte använda den struktur som levereras med Disgen, och de är också alla tänkta för Sverige. Om du har mycket utländska källor, då kan du på nivån under "översta" skapa gruppen "Svenska källor", och flytta in en stor del av grundstrukturen dit. Även i efterhand. Sen kan du på samma nivå som ”Svenska källor” lägga in grupperna ”Amerikanska källor”, ”Danska källor” etc. Du också ha nivåer för Ancestry, MyHeritage etc. om du använder uppgifter därifrån. Eller ta bort grundstrukturen helt och bygga egen.
- Michael Lundholm pekar i sin bok på möjligheten att bygga källträdet i Disgen på var arkivhandlingen finns förvarad (t.ex. vilket landsarkiv), vilket då kunde vara en nivå som ligger under ”Svenska arkiv”, om du vill ha den grupperingen. Kan du även göra i efterhand. Det finns beskrivet i en sammanfattande artikel i Diskulogen nr 114, oktober 2016 på sidan 23. Finns på DIS hemsida.
- Att göra en bra struktur är viktig för möjlighet att söka, t.ex. för att lätt kunna söka på personer som har Amerikanska källor eller personer där födelseuppgifter är hämtad från någon födelsebok i en viss församling. Strukturen i källträdet är alltså till för att du själv skall få en bättre överblick och hitta källan lättare samt för att kunna söka bättre i Disgen.
- Källorna är det viktiga, t.ex. namnet på en kyrkobok. De läggs in under lägsta gruppnivå och de används och syns i Disgen, så de måste du ge en entydig, fullständig och "korrekt" beteckning. Då bör du använda Riksarkivets benämningar, t.ex. Kyrkhult (K) CI:1 (födda 1865-1884) med länsbokstav. Och hänvisningarna under källorna kan anges på alla möjliga sätt, inte bara ett sidnummer, så att du lätt hittar till rätt plats i källan.
- I källträdet går det att ändra namn på källa och hänvisning, och det får genomslagskraft omedelbart, och du kan flytta hur som helst och det blir rätt. T.ex. om en hänvisning hamnat under fel källa, så går det lätt att flytta den till rätt källa, och det blir omedelbart rättat hos alla personer som använder den hänvisningen. Det går inte i ortsträdet.
- Datum är ju ofta överflödigt att ange i hänvisningen, då det redan finns i datumfältet i notisen. Det visas inte i notisen, och inte heller vid utskrifter, förutom i hänvisningsregistret i slutet av utskriften.
- Möjligheten finns också att lägga in grupper mellan källan och hänvisningarna, om du har väldigt många hänvisningar i en källa, eller om källan är uppdelad i olika delar, t.ex. böckerna med bouppteckningar är uppdelade i de olika tingen. Det är tyvärr så att har du lagt in grupper så, då blir det inte optimalt vid export till Gedcom, så undvik det. Du kan anger tingets beteckning först i hänvisningen följt av bouppteckningen registreringsnummer eller sidnummer, t.ex. HT 1789 nr 42.