Ungefär när kan kunskaper i engelska ha blivit någorlunda vanliga för i Sverige verksamma präster?
Utskriftsvy
Ungefär när kan kunskaper i engelska ha blivit någorlunda vanliga för i Sverige verksamma präster?
Jag har inga gedigna kunskaper i frågan men rent allmänt var väl tyska förstaspråk i läroverken fram till efter andra världskriget. Det innebär att präster som utbildats därefter i början av 50-talet nog hade bättre kunskaper i engelska än i andra språk. Det fanns säkert många äldre präster under andra halvan av 1900-talet med högst rudimentära kunskaper i engelska.
Ser vi historiskt var prästernas språk främst latin. I modernare utbildning tillkom säkert tyska med vår koppling till reformationen samt språk som italienska och franska med en stor mängd utgiven äldre litteratur.
Har du blivit klokare?
Min uppfattning om situationen är ungefär densamma.
Jag har stött på ett dokument som lär ha översatts från engelska till svenska någon gång under mycket tidigt 1900-tal och det innehåller uppgifter och formuleringar som förbryllar mig.
Dokumentet handlar bl.a. om personer med beröring till en landsortsförsamling och jag utgår ifrån att 'vanliga' skollärare under den tiden inte var engelskkunniga. Jag antar vidare att någon präst i församlingen kanske kan ha tillfrågats.
En annan möjlighet är att någon som återvänt till Sverige efter några år i "Norra Amerika", kan ha försökt översätta.
Grundfrågan är om uppgifterna i dokumentet - trots allt - kan vara tillförlitliga.
Jag lutar starkt åt återvändarteorin. Myndigheter och näringsliv använde nog utöver svenska vid denna tid främst franska och tyska. Tänk bara på äldre främmande ord som snälltåg och pö om pö. - inte var det någon engelsk inblandning.