Disbyt utveckling

Hej!
Jag är kontaktombud för DIS-Bergslagen i Karlstad. Redan i dag tycker jag Disbyt är ett bra verktyg, men ingen ting är så bra att det inte kan bli bättre. Skulle gärna vilja ta del av era synpunkter hur Disbyt skall utvecklas på kort och lång sikt. Jag tror på iden att samverka lokalt och bygga upp olika register som sedan förs över till Disbyt. Jag har av den anledningen startat ett litet projekt i Värmland. http://web.comhem.se/vanor/
Tar tacksamt emot synpunkter och idéer.
Kjell Hasselroth
Om ni hellre vill ringa går det också bra tel 054-566303

Register är bra att ha. Jag förespråkar ett centralt för att undvika dubbelarbete - Svenskt Biografiskt Index ...

Jeg tror kanskje at man da kan fort miste noe av hensikten med DISBYT, nemlig å komme i kontakt med den eller de som ellers har registrert samme personer for å diskutere og videreforedle de registreringer som er foretatt.

Men, hvis man endrer hensikten med DISBYT til å være en kilde, kun for avskrivingsformål, pådrar man seg fort masse arbeide. For da må man sjekke hver eneste registrering mot ikke bare en kilde, men også fremskaffe bevis for sammenkoplingen mellom foreldre og barn, og helst en generasjon eller to til, f.eks. med flere overlappende skifter og folketellinger. For nyere tid er jo også forhørslengder en viktig kilde i så måte.

Så jeg er faktisk litt i mot ideen.

Men, en mellomvei er at man kan også legge inn, under eget brukernavn, godkjente anetavler hvor kvaliteten er gått god for av en gruppe slektsforskere og som man kan velge om man vil søke i ved søk eller ei.

Jag tycker inte register hör hemma i Disbyt, som jag ser mer som en kontaktförmedling för släktforskare. Det finns dock olika typer av register. De jag tänker på är hjälpredor för att finna var i olika källor man kan hitta mer uppgifter om personer.

Håller med om att register inte hör hemma där. Det finns t.ex redan släktdata som har detta som sitt specialområde.
En utförligare källhänvisning vore en dröm, för då kan den som söker själv värdera resultatet. Förvisso finns redan en markering, men med tanke på att inskickat material kan ha fullständig information så kanske det skulle fungera.

Det finns redan en del register i Disbyt, t ex Sveriges Dödbok. Får man träff där anges Sveriges Dödbok/Swedish Death Index, 1947-2003, Sveriges släktforskarförbund som källa. Jag tycker nog det passar rätt så bra. Så jag tycker nog din idé redan finns i viss utsträckning, C-G...

Släktdata har register över kyrkoarkivalier, men det finns behov av en massa andra register. Sveriges Dödbok i Disbyt, där ser man ... Då har Disbyt utvecklats mot något det inte var från början. Om det är bra låter jag vara osagt ...

Citat:

---

Ursprungligen postat av Daniel Berglund

Det finns redan en del register i Disbyt, t ex Sveriges Dödbok. Får man träff där anges Sveriges Dödbok/Swedish Death Index, 1947-2003, Sveriges släktforskarförbund som källa. Jag tycker nog det passar rätt så bra. Så jag tycker nog din idé redan finns i viss utsträckning, C-G...

---

Det jeg hadde i tankene som register, er bl.a. de norske planene om et sentralt register over alle som har levd i Norge som skal være en form for fasit med godkjent dokumenterte slekter, bl.a. for å bli kvitt udokumenterbare lenker til Harald Hårfagre og fiktive personer i tiden før kirkebøkene begynner å taes i bruk. Mange personer har i tidenes løp blitt innført for å skape lenk mellom passende besteforeldre eller oldeforeldre som har kommet inn i slektsbøker, bl.a. fordi publikasjoner med spekulative hypoteser har blitt tatt for god fisk som dokumentert av en avskriver og så har den slektsboken på nytt blitt skrevet av som kilde og vedkommende oppfunne personer har blitt til veldokumenterte personer.

Har selv vært forurenset med slike fiktive og oppdiktede personer, bl.a. en av Norges mest berømte forfalskninger, Karen Lauritsdatter i slektsboken om Schjervenslekten som kom ut i 1943. Hun skulle etter sigende være en uekte datter av en mange-og-åtti år gammel kannik, som på sine eldre dager var blitt protestantisk prest. Det er bare det at det finnes ingen som helst dokumenter som skulle tilsi en slik uekte datter. Forfatteren innrømmet visstnok senere at det var ren diktning, men da var slektsboka solgt i mange hjem med Schjerven-aner, bl.a. min mor.

Det låter lite som min idé om en rikstäckande genealogisk referensdatabas (RGD), men den tanken föll tyvärr inte i god jord, vare sig hos DIS eller Släktforskarförbundet. En början skulle kunna vara en genealogisk wiki (i brist på andra verktyg; som nämns om på annat ställe här i forumet). För att bibehålla trovärdigheten på informationen skulle jag kunna tänka mig att man sträcker sig så långt att inga uppgifter läggs ut innan de godkänts av en redaktör. Kvalitet framför kvantitet.

Jag tror nog inte, precis som flera innan redan kommenterat, att ett eller flera register är vägen framåt. Dynamiken är just att många bidrar med sina pusselbitar och sen är det upp till var och en av de som använder tjänsten att plocka ut sina egna pusselbitar. Svårigheten om man på lokal/central/nånannanstans-nivå aggregerar data för olika delar måste vara matcha ihop rätt personer med varandra.
Det här ett gigantiskt hästjobb skulle jag vilja påstå. Mitt eget hobbyprojekt www.grasoarkivet.se (där C-G också varit delaktig) rör _en_ församling. Jag vet inte hur mycket tid jag har lagt ner på att få ihop alla bitar. Och jag är på långa vägar klar.

Nej, jag tror att vägen framåt för Disbyt snarare är något helt annat;
* Disbyt är ett sätt att hitta ledtrådar till sin egen forskning och i vissa fall kunna kommunicera med andra forskare som har samma anor. Det sistnämnda är inte alltid helt lätt. Här skulle Disbyt kunna bli betydligt bättre med funktioner för att kommunicera mellan användare och medlemmar, inte bara via sökträffar på personer, man skulle kunna ha funktioner för att hitta alla som har släktingar inom en viss geografisk begränsning.
* Utan att veta skulle jag tro att Disbyt är en av de främsta anledningarna till att folk blir medlemmar i DIS. Jättebra; men med risk att trampa någon på tårna här; Disbyt är ingen användarvänlig upplevelse. Vissa saker är svåra och otydliga att förstå, andra saker är kanske mer formgivna efter vad som var skick och kutym på webbsidor för en hel del år sedan. Med en ordentligt uppdaterad grafisk upplevelse (mer än att ändra bakgrundsfärger och typsnitt) skulle Disbyt kunna bli ett än större och viktigare skyltfönster för DIS.

Jag hoppas inte att jag trampar någon på tårna; Disbyt som tjänst är fantastisk och har ett otroligt innehåll. Inget snack om det. Jag tror bara att den skulle kunna bli än bättre.

Thomas. Ang kommunikasjon kan du jo logge deg inn på DIStreff, www.disnorge.no/distreff med ditt m-brukernavn og søk på noe du kanskje kan tro finnes der.

Da til høyre for hver person finner du en blyant og der kan du legge inn kommentar, enten privat (kryss da av i Privatfeltet nederst) eller offentlig.

Var det noe slikt du hadde i tankene ?

Citat:

---

Ursprungligen postat av AlfChr

Var det noe slikt du hadde i tankene ?

---

Ja, lite åt det hållet är det. Men jag tänkte lite mer communityfunktionalitet. Man kan tycka vad man vill om kommersiella släktforskningstjänster som exempelvis http://www.ancestry.se.
DIS och DISBYT ska så klart vara något annat, men grunden; att vara en tjänst där medlemmar kan kommunicera, där man loggar in för att leta information, diskutera frågor och så vi vidare skulle kunna fylla ett ordentligt tomrum. Just med den databasen som Disbyt är; det är få som kan matcha ett sånt innehåll.
Och sen med ett tillfixat, tydligare och enklare gränssnitt ;-)

Citat:

---

Ursprungligen postat av Thomas

Ja, lite åt det hållet är det. Men jag tänkte lite mer communityfunktionalitet. Man kan tycka vad man vill om kommersiella släktforskningstjänster som exempelvis http://www.ancestry.se.
DIS och DISBYT ska så klart vara något annat, men grunden; att vara en tjänst där medlemmar kan kommunicera, där man loggar in för att leta information, diskutera frågor och så vi vidare skulle kunna fylla ett ordentligt tomrum. Just med den databasen som Disbyt är; det är få som kan matcha ett sånt innehåll.
Och sen med ett tillfixat, tydligare och enklare gränssnitt ;-)

---

Kan du utdype det slik at det kanskje kan være noe å virkeliggjøre ?
Hva skal man gjøre.
Hvem skal gjøre hva
Hvem skal ha lov å gjøre noe
Når man legger inn noe, hvem skal kunne kommentere ? Alle, den man kommenterer.

Hva savnes i eksemplet jeg nevnte hos DIS-Norge ?
Hva savner du ?

(I håp om å gjøre tjenestene, dvs. DIStreff, DIS-Træf og DISBYT bedre (ja, vi samarbeider om mye ) )

Jag tror inte att man kan lista X antal punkter på vad som kan förändras; allt handlar om vart man vill komma med tjänsterna. När man hittat en inriktning på vart man vill komma kan nästa steg vara att ta fram lite konceptuella skisser på hur det skulle kunna se ut, allt för att man inte ska låsas fast i nuvarande disponeringar och funktioner.

Men det är viktigt att komma ihåg att det görs ett fantastiskt jobb med tjänster redan idag, det är inget misstroende mot dagens sajter.

Som Thomas säger är det bra om man definierar målen med de olika applikationer, för att veta vad som behöver ändras/förbättras. Jag undrar om man inte borde hålla isär de olika delarna - Disbyt (hitta personer som har gemensamt forskningsområde), register (hjälpregister, sökingångar till källor) och en ev. gemensam biografisk/genealogisk referensdatabas. Det hindrar inte att man kan utveckla metoder för att samsöka databaserna.

Mina argument för att inte använda Disbyt för de två senare delarna:
- Disbyt är ständigt föränderligt, beroende på vad användarna skickar in.
- Disbyt innehåller inte fullständiga levnadsbeskrivningar (kan utvecklas, men borde inte göra det om Disbyt primärt används för att sammanföra släktforskare)
- Disbyt innehåller en mängd dubbletter, vilket inte register eller en referensdatabas bör ha. Personer kan förekomma i olika register, men man ska inte ha dubbletter av registren.

Jag har aldrig använt Disbyt så jag borde kanske inte ha några åsikter om det. Min lilla genealogiska databas är av väldigt skiftande kvalitet. Vissa personer är utförligt utforskade medan andra bara är inmatade från nån sida på nätet, utan källor, för ev. senare utforskande. Jag skulle hellre bidraga med några få personbeskrivningar till en gemensam referensdatabas än att svara på frågor från andra forskare om alla mina ofullständiga biografier. Jag har heller inte känt behov av att kontakta andra personer på detta vis. Frågor kan jag ställa i forum. Jag vet vad som behöver göras åt min databas. En mängd grundforskning.

Ett argument för en referensdatabas. Jag har hört andra nämna samma sak. Eftersom ingen i min släkt är intresserad av genealogi kommer förmodligen mina forskningar att åka i soptunnan när jag en gång går bort. Kan jag då skriva det lilla jag vet i en databas som förvaltas för framtiden känns det inte helt bortkastat.

Phryxe.

Det er kanskje nettopp "dublettene" som gjør DISBYT slagkraftig som verktøy. I et register hvor du ikke har dubletter forutsetter det at alle familier er identifiserte, også uekte barn som du til og med kan finne dukker opp i helt andre sogn, kanskje til og med utenlands. Hvis etterkommer etter et slikt uekte barn registrerer denne og oppgitt far og hvis faren er identifisert, også fødested og årstall, så kan andres materiale være med å skape lenken til slekt lenger bakover.
Dette kan ikke et register om ikke dette er identifisert, f.eks. gjennom DISBYT.

I og med mange bare registrerer barn og foreldre, ikke søsken til barn og søsken til foreldre, vil disse bare gi mangelfulle familier. Men om du sammenholder dublettene vil du da finne flere av barna, og for noen av dublettene finner du kanskje alle, eller større, overlappende grupper av barn av ekteparet.

På det viset kan du finne spor av hvor du skal lete videre etter barna, og du har opplysning om hvilken slektsforsker du bør kontakte.

Derfor oppfordrer jeg også deg til å forsøke DISBYT. Tror du vil bli forbauset over effektene av det :-)

Jag säger inte emot dig vad gäller dubbletter i Disbyt. Det ligger i Disbyt natur att innehålla många förekomster av samma person. Jag tycker dock inte att de hör hemma i en referensdatabas.

Men mange har mye i mot i det minste distreff pga. dubletter. Vil anta at det kanskje også gjelder disbyt og at de derfor ikke vil bidra, fordi det vil gi enda flere dubletter som de ikke skjønner hensikten med (fordi de tror, og bruker, ressursen som en referansebase, ikke til å knytte kontakt)

Det disse ønsker er en database å skrive av etter, og slippe å gjøre noe slektsforsking selv utenom avskriving av databasen.

Hej!

Trevligt med lite synpunkter på Disbyt.

Angående utvecklingen av Disbyt så sker det i ett samarbete med Dis-Norge som ju har systerdatabasen Dis-Treff. Allmänt kan man säga att vi behöver modernisera databasen och databasstrukturen i botten, vilket är en förändring som inte omedelbart märks för användaren, men i förlängningen kommer det att leda till ganska mycket ny funktionalitet som inte finns idag. Man skulle t ex kunna ha andra sökmöjligheter än idag såsom söka på man och hustru samtidigt, primärt på förnamn eller ortnamn osv.

I Disbyt har vi dels uppgifter insända av medlemmar från deras släktprogram och dels uppgifter från olika databaser under begreppet SPÅR - Svenskt personregister genom århundraden. Jag tycker det finns en poäng i att samla uppgifter från olika håll till en databs. (Jag vet inte hur många gånger jag blev irriterad på papperstiden på arkiven när jag sökte i ett vigselregister där männen fanns i ett register och kvinnorna i ett annat, och man av misstag inte hittade något för att man sökte i fel register.) Jag tror dock att man får acceptera att det finns dubbletter. Jag tror det är orealistiskt att man kan finna någon absolut sanning för alla uppgifter.

När det gäller uppgift om källor, så är problemet att vi ur PuL-perspektiv inte kan publicera vad som helst. Dock finns ju en länk till Dispos, som många gånger tar dig direkt till källan. Nu kan man komma vidare till såväl AD och Svar som till Genline.

En målsättning är att med nya funktioner i Disbyt stärka möjligheterna att öka kvaliteten. Vi har därför diskuterat om man skulle kunna hänga på ett diskussionsforum till uppgifterna, där man t ex skulle kunna skriva att uppgifterna är fel och ange ett annat alternativ. Problemet här har närmast frågan hur man hanterar uppgifterna när medlemmen med de felande uppgifterna skickar in en rättad version. Om länken hänger kvar, så står det i nästa led att uppgifterna är fel, vilket blir konstigt. För en forumfunktionalitet krävs att man funderar på hur man hanterar uppgifter i stort, vid uppdatering osv. Vad skulle du säga om du har forskat fram något som du är bergsäker på, och det hela tiden dyker upp någon som säger att det är fel?

När det gäller gränssnittet som ju är 1900-tal så att det stänker om det, ser jag det i två led. Efterhand som Disbyt och för all del Dispos inkorporeras i den nya webben får väl det grafiska gränssnittet justeras, men det är ju också bra om man kan få ny funktionalitet - exempelvis sortering på olika kolumner osv.

För Disbyts del behöver vi medlemmar som är intresserade av att delta i utvecklingen både på skiss-stadiet och på det konkreta arbetet med databasen och programmering.

/Olof C

Några funderingar ang. Olofs kommentarer.

Varför blanda in diverse register i Disbyt? Särskilj registren så att vi som inte är intresserade av Disbyt (bl.a. av skäl som ovan anförts) kan komma åt dem obehindrat. Lägg istället till en samsökningsfunktion, eller är det tänkt att Disbyt ska bli ett allomfattande register!? Yttermera, hur ser man vilka register som ingår och kan medlemmar bidraga för att lägga till fler?

Finns några tankar på framtiden avseende det jag tar upp i sista stycket 2010-10-16 12:26? Namnet Disbyt ger i alla fall inget intryck av beständighet.

Phryxe, det finnes metoder for å gjøre registre søkbare uten å bidra med data til disbyt. Problemet med registre er gjerne at de er enkeltindivider, så de drukner ved søk og kan ikke gi opphav til trær man kan klatre med.

Også i et prosjekt med å lage en samlet, koplet database over alle slekter som har levd, f.eks. i Norden, vil man fortsatt kunne bruke DISBYT/DIStreff som basis ved at alle medlemmer da kan klatre i dette registeret, men for å klatre i medlemmenes egne data må man levere data selv.

Men for å lage det siste, kreves det innsats fra frivillige.

I DIStreff kan du f.eks. på egen hjemmeside redigere om du ønsker at alle kan klatre i dine data, eller om du ønsker bare medlemmer skal kunne klatre eller om bare bidragsytere kan klatre. Du kan derfor f.eks. om du diskuterer med noen på f.eks. DISchat om slekt og du vet at slekten finnes i DIStreff, gå inn i menyen og aktivere Z-status, og be vedkommende søke på navn av interesse. Da kan vedkommende fritt klatre i ditt bidrag så lenge du har angitt Z-status. Når chatten er over (og evt. diskusjonspartner har blitt interessert i å bli medlem, eller varsler at bidrag til DIStreff evt. Disbyt er oversendt så man får m-brukernavn, kan vedkommende igjen gå inn på siden og slå av Z-status, og i samme sekund vises de samme trær kun for bidragsytere :-)

Citat:

---

Ursprungligen postat av AlfChr

Phryxe, det finnes metoder for å gjøre registre søkbare uten å bidra med data til disbyt. Problemet med registre er gjerne at de er enkeltindivider, så de drukner ved søk og kan ikke gi opphav til trær man kan klatre med ...

---

Det du nämner är en anledning att hålla isär hjälpregister och Disbyt. Helst ska man också kunna söka i varje enskilt litet register, av vad slag det nu vara månde, en bok med Porträttgalleri, något nummer av Polisunderrättelser eller ett bouppteckningsregister. Det ena utesluter inte det andra, man behöver inte ha antingen Disbyt eller en mängd småregister, eller en referensdatabas för den delen. Jag tror att det blir fel om man försöker knöka in en massa olika saker i en stor databas som skapades för ett specifikt ändamål - att sammanföra släktforskare med gemensamma forskningsobjekt. Utveckla de olika delarnas speciella behov/egenskaper och se till att de också kan genomsökas samtidigt från ett gränssnitt.

I en fremtidig base basert på databasesystem a la sql-basert, f.eks. MySQL, vil også filtrering på medlemsnr/identitet være gjennomførbart. Men vi må legge inn slike ønsker i en database om fremtidige muligheter som skal legges inn.

Om f.eks. et koplet totalt slektsregister legges inn i disbyt/distreff med brukernavn A00001, så vil man kunne f,eks. angi dette som et filterkriterie.

I en mysql-basert base vil det være naturlig å ha en velger som da forteller at A00001 er et register med godkjente slektstavler over alle kjente personer som har levd i Norge f.eks. frem til 1900 (ikke lagt inn !!) og at du velger å filtrere på navn A00001. Når du så finner det du ønsker ville det da være ønskelig at man trekker ut i søkeskjemaet de kritiske data som er kjent, fjerne filteret på A00001 og gjøre nytt søk og så finne alle medlemmer og andre registre som også inneholder samme person.

Citat:

---

Ursprungligen postat av Phryxe

Jag tror att det blir fel om man försöker knöka in en massa olika saker i en stor databas som skapades för ett specifikt ändamål - att sammanföra släktforskare med gemensamma forskningsobjekt. Utveckla de olika delarnas speciella behov/egenskaper och se till att de också kan genomsökas samtidigt från ett gränssnitt.

---

Jag instämmer. Något jag ofta saknar vid sökning i olika databaser är en bild av hur omfattande de är och vilket källmaterial som har använts. Ja, i en väldokumenterad databas finns detta noga förtecknat på en särskild informationssida, men när man inte har den sidan framför sig är det lätt att glömma vilken databas man just då söker i, särskilt om databasernas användargränssnitt är förvillande lika varandra.

Ett exempel är skivan Emigranten, där jag främst har använt mig av Emihamn (poliskamrarnas förteckningar över utresande från de större emigrationshamnarna), men ibland även Emibas (som utgår från kyrkobokföringen). Dessa båda databaser omfattar inbördes olika tidsperioder och olika geografiska områden, varför många individer bara finns med i den ena eller andra databasen, men inte i båda. Dessbättre har de väldigt olika användargränssnitt, så att man svårligen förväxlar dem med varandra (även om sökformuläret till gamla Emihamn lämnar mycket att önska ur användbarhetssynpunkt).

Innan jag söker efter en individ i endera databasen, så vill jag veta huruvida jag ens har någon chans att få en träff (och inte försöker hitta någon som utvandrade före 1868 i Emihamn). En sökfunktion som kombinerar eventuella träffar från båda databaserna är till föga nytta om man inte har väldigt bråttom, för när jag får beskedet "0 träffar" vill jag pröva mig fram med alternativa indata, och vilka fält det lönar sig att variera beror på vilken databas det gäller. Det är nog ganska få forskare som tolkar "0 träffar" som "tyvärr, din påstådda släkting har aldrig existerat" och ger upp utan att ifrågasätta källmaterialets kvalitet eller omfång...

Sökfunktionerna hos amerikanska Ancestry betraktar jag som en katastrof och ett avskräckande exempel i det här sammanhanget. Ambitionen att söka efter en och samma individ i tusentals databaser samtidigt är utmärkt, men om jag nu vet att min emigrant var född 1870 och talar om det, så förstår jag inte varför jag skall behöva läsa en "träfflista" innehållande personer födda såväl 1830 som 1910. Slår jag på "exact match" får jag förstås ingen träff alls, eftersom den flaggan gäller alla fält. När jag inte heller erhåller en utförlig förteckning över vilka databaser som därmed har konsulterats, så vet jag inte vilka ytterligare databaser det kan löna sig att söka i.

Det finns gott om utrymme för förbättringar av enskilda databaser och deras sökfunktioner, innan det känns aktuellt att kombinera flera databaser med varandra. Till exempel skulle jag vilja att databaserna kunde innehålla datatypen "uppgift saknas", så att jag kan få en träff också när jag vet födelseåret (och därför anger det), men databasen inte vet födelseåret för just den personen. Jag har hittills inte sett någon databas med den funktionen, utan rådet brukar vara "ange inte födelseåret" varvid jag får alldeles för många träffar i stället.

Den här forumavdelningen skall handla om DISBYT. Jag vill gärna att namnet skall fortsätta att syfta på "knyta kontakt med andra forskare", även om vi i framtiden kan komma att integrera den databasen i ett större system av sök- och registreringsfunktioner, men det senare ligger utanför ramen för utveckling av just DISBYT. Jag vill inte se DISBYT i sig utvecklas till "everything but the kitchen sink".

Disbyt är en helt unik produkt som DIS förvaltar och som visserligen centralt kan förbättras vad verktygen beträffar. Innehållet kan bara vi medlemmar utveckla genom att föra in vår släktforskning. Hur Dusbyt används beror nog på var man befinner sig i utvecklingsskalan i sin släktforskning. I början är det betydelsefullt att finna uppslagsändar att komma vidare bakåt i sin forskning. När man väl kommit till vägs ände och börjar att gå åt andra hållet från äldsta anan och framåt i tiden får Disbyt en annan roll.
Disbyt ger dels uppslag om okända relationer och dels information om flera forskar kring samma personer. Den andra huvudfuktionen är att det kring Disbyt byggs upp en referensdatabas om Sveriges (och Norges) historiska befolkning och dess släktsamband. Jag tror att båda funktionerna skall utvecklas. Att ta in uppgifter från Sveriges dödbok ger inget så länge dessa uppgifter inte länkas in med släktrelationer. (Detta är en helt annan produkt; att samla den stora mängd CD-skivor som finns i databaser). Detaljnivån på uppgifterna är helt OK - det tvingar mig att gå till en källa för att söka bekräftelse men inte blint skriva av det som presenteras i Databasen (uppgiften i disbyt kan ju trots allt vara felaktig).

Vad gäller en referensdatabas krävs mycket arbete för att säkerställa tillförlitligheten och kvalitéen. Rimligtvis måste de 22 milj poster som finns vara den bästa grundstenen som finns för en sådan databas. Vidare varför lägga en otrolig massa tid på något som någon anna vet. Det är ju bättre att koncentrera oss på det som ännu inte är kartlagt.

Några synpunkter:
- Inför en gemensam brevlåda för Disbyt utdrag (ej de enskilda ombuden). Vem som sedan tar hand om filen är rätt ointresant. Är självbetjäning möjlig.
- Förbättra statistik - t ex täckningsgrad av ackumulerade födslar, vilket är mer betydelsefullt än det totala antalet poster.
- Skippa de olika graderingarna med bättre och sämre lösenord.
- Möjlighet att även se några generationer framåt i tiden (inte bara bakåt).
-Motivera "alla" släktforskare att sända in material för att ytterligare förbättra täckningsgraden.

Rolf.
I DIS-Norge har vi for innsending av data til DIStreff en opplastingsside hvor den bidragskjører som føler for det laster ned bidraget og gjør jobben med å lage bidrag og gjør søk.

Vi har også GEDtreff (som bidragskjørerne bruker til å lage bidrag med) tilgjengelig for alle medlemmer, faktisk for alle medlemmer i DIS-Danmark og Föreningen DIS også så man sender bare fra seg selve bidraget samtidig som man i samme sekund får full adgang til å klatre i anetrær, og om man ikke har bidratt før, kan klatre i slektstrærne generelt.
Samtidig åpnes også mulighet til å lage analyser av egne data og få masse oversikter, hvor personer som nevnes i rapportene kan klikkes på og åpnes i slektsforskerprogrammet hvis det støtter å bli kalt med gedcom-id, f.eks. Disgen 8.2a :-)
Så da kan man få oversikt over hvem som nevnes på gårder som man glemte man hadde lagt inn og ikke koplet til et sokn fordi man ikke fant ut av det ved registreringen og så har glemt det hele :-) Et flott utgangspunkt for å rydde opp i stedsnavntreet i Disgen :-)

Citat:

---

Ursprungligen postat av Rolf Carlsson

- Skippa de olika graderingarna med bättre och sämre lösenord.

---

Dette er løsbart :-) Og løst hos DIS-Norge bl.a.

Citat:

---

Ursprungligen postat av Rolf Carlsson

- Möjlighet att även se några generationer framåt i tiden (inte bara bakåt).

---

Samme tanke har slått meg, men jeg tror vi nok må få på plass MySQL løsning for å realisere dette.

Citat:

---

Ursprungligen postat av Rolf Carlsson

-Motivera "alla" släktforskare att sända in material för att ytterligare förbättra täckningsgraden.

---

Dette er nok det som vi alle må arbeide mest med. Det er nok mange årsaker til at folk ikke vil bidra, fra de som mener deres data ikke har verdi for andre til dem som mener vi andre ikke har noe med å snoke i deres slektsregistreringer :-(
(Kanskje en felles spørreundersøkelse kan være på sin plass om hvorfor man ikke vil dele av med andre sine data ?

Hej Kjell, Alf m fl

Ämnet kan egentligen delas upp i två separata diskussioner; kortsiktiga förbättringar i Disbyt (OPERATIVT) resp. Dis långsiktiga mål med DISbyt (STRATEGISKT). Det intresserar uppenbarligen.

Beträffande den kortsiktiga delen se punkter ovan samt
- modernisera även söksidan i Disbyt
- inför en sida med FAQ beträffande Disbyt
- Lägg in en länk till Anbytarforum, där efterlysningar f n ligger.

Be om ytterligare förbättringsidéer från medlemmarna och initiera sedan ett projekt.
På detta sätt kanske uppdateringarna av Disbyt-materialet stimuleras.


Starta även upp ett ämne om den strategiska utvecklingen av Disbyt (Daniel gav ju en "blänkare" om sin uppfattning i senaste numret av Diskulogen). När denna diskussion mognat vore det värdefullt om styrelsen lägger fast de strategiska målen.

Varför denna rigida inställning till ”register” i Disbyt? Grund iden till Disbyt betraktar jag till närmast genialisk, och skall naturligtvis vara kvar. Men varför kan vi inte också få redovisa att den sökta personen finns i CD dödboken eller Värmlands kyrkoboksregister? I sökformuläret kan det mycket väl finnas ett val. Sök endast i ”medlemsinskickad forskning” . Jag tror att om vi tillåter att ex Smedsskivan/ Långarydssläkten publicerar sin forskning i Disbyt, så kommer det att gynna alla parter. Phryxe! Om du väljer att skänka din forskning till ex en lokal släktforskarförening, som erbjuder sig att vårda och underhålla din forskning, varför skall de inte få skicka in denna till Disbyt? För att på så vis kunna hjälpa nästa genrations släktforskare.

Kjell!
Uten å komme med forhåndsløfter, så er også en slik valgmulighet noe jeg selv også fantaserer om i en fremtidig disbyt/distreff-tjeneste. Da kunne databasen samtidig være et nordisk register over alle individer som har levd, f.eks. før 1930 (hvis død) eller før 1910 (om død ikke er registrert) og kun søkbart om man har angitt at kun dette register skal danne utgangspunkt for søk.

Når man finner så vedkommende, kan man i stedet krysse av for at man kun skal søke i medlemmenes data, og så finner man de medlemmer som ant. har data om vedkommende.