Strukturerade källor - URL

Hej,

Använder strukturerade källor i Disgen och vill ha tips på hur man på ett bra sätt kan lägga in URL.
Finns många bra sidor på nätet med mycket information t.ex Upplysning. Man vill att det blir rätt från början.

För många år sedan fanns en sida på nätet eller om det var en artikel i Diskulogen där en kvinna visade hur man lägger upp strukturerade källor.
Jag önskar jag kom ihåg vad hon hette/heter, jag skulle vilja tacka henne för den oerhörda hjälp och fördel strukturerade källor varit genom åren.

Hälsningar
Niklas

I Disgen 2021 finns möjligheten parallellt med Arkiv Digital och Riksarkivet.

Ja, precis Christer.
Jag använder Disgen 2021 och det vore kul om någon hade tips på hur man kan lägga upp URL på ett smart sätt i programmet.
Onödigt att uppfinna hjulet på nytt om det finns bra tips där ute. Någon måste ha använt sig av URL som källa tänker jag.

/ Niklas

URL som källa kan ibland vara lurigt. När SVAR för några år sen la om hela systemet, fick jag ändra över 100 länkar på VärmlandsRötter. Och dom som har länkat till våra sockensidor, får ändra sina länkar allt eftersom de gamla sidorna ersätts av nya, då vi bytt från manuellt htmlknackande till WordPress.

Ja, det gäller att verkligen tänka till.
Hur strukturera upp olika hemsidor?
Ska man ha datum till varje Hänvisning eller inte?
Hur ser Disbyt på kvaliteten på källor från Upplysning t.ex? De hämtar väl informationen direkt från folkbokföringen antar jag.

Jag väntar några dagar till och ser om jag får några förslag från några medlemmar. Annars hittar jag på en egen lösning :)

Niklas, när det gäller din fråga om Disbyt och uppgifter från sajten Upplysning. Personer ska ha varit avlidna i minst tio år för att komma med i Disbyt - och sajten Upplysning innehåller väl bara levande? Alltså tasmee inte de uppgifterna utan de sorteras bort direkt i Disbyt-körningen ombudet gör.

Jag ser det så här. Källans benämning (t.ex. en folkräkning i Usa eller Danmark) och hänvisningens beteckning är oberoende av eventuell länk (till "leverantör"), det kan vara ArkivDigitals eller Riksarkivets formaliserade sidlänkar eller om det är en webbadress när standardiserad ingång inte finns. Det är dessa källor och kanske även Lantmäteriet som jag kommer att använda. För mig är det originalkällor jag gärna länkar till, och jag tycker vi måste vara väldigt källkritisk till mycket annat som finns på Internet.
Och jag har redan källträd för både amerikanska, danska och engelska originalkällor, och även sporadiskt sparat webb-adress i en textnotis, och det kan jag nu även lägga in som länk. Påverkar inte mitt källträd. Man måste vara medveten om att webbadresser kan ändras, och att risken finns att länkarna inte stämmer plötsligt.
Att bygga upp källträd för Facebook eller annan information som ofta uppdateras är kanske svårt. Och andras träd på nätet är inga källor enligt mig, inte heller Disbyt, så webblänkar dit skall man inte använda. Vi måste vara mera källkritiska, så att vi inte sprider felaktigheter genom dessa webblänkar.
Det viktigaste är att den information vi registrerar är korrekt, och att vi har källreferenser som verifierar informationen och som gör att vi kan åter leta upp det med de benämningar man har på källa, och var (t,ex. sida) i denna källa som informationen finns.
Länkarna är inte källreferenser.

Om möjligheten med webbaddees i källträdet som jag skrev om ovan kan dul äsa om i https://handledning-disgen2021.dis.se/kallor

Helt riktigt Eva,

Men uppgifterna från Upplysning kan vara betydligt äldre än så.

/ Niklas

Av en händelse råkade jag på ”Strukturerade källor” och kunde då konstatera att denna fråga har släktskap med en fråga jag startade för ett par år sedan, nämligen den osäkerhet det innebär att länka till externa ”leverantörer”. Som Torgny nämnt ovan så kan en URL-länk lätt förlora sin funktion när URL-ägaren gör förändringar eller försvinner. Likadant är det med Riksarkivet och Arkiv Digital. Ingenting garanterar att länkarna dit fungerar i framtiden. Jämför exempelvis med Genline - jag har själv en mängd värdelösa Genlinelänkar till olika källor.

Enligt min uppfattning är därför det säkraste att spara - åtminstone de viktigaste – källorna som kopior på den egna datorn på ett sådant sätt att de kommer med i Disgen-backuperna. Detta kräver att länkningsmöjligheterna för källor (Riksarkivet, Arkiv Digital och URL) kompletteras med ett länkningsalternativ till valfria ”dokument” i den egna datorn, d.v.s. samma länkningsmöjlighet som exempelvis redan finns för ”Arbetsmaterial”.

Jag vet inte varför Disgens programmakare valt att satsa på länkningsmöjligheter till osäkra externa källagringsplatser och inte till släktforskarnas egna lagringsplatser. Är det månne programtekniska svårigheter eller tror man inte släktforskarna klarar av att ta hand om sina egna källor eller…? Christer eller Torgny som, såvitt jag förstår, har länkar(!) till programmakarna, kan kanske svara på detta?

I Disgens källträd ges möjlighet att referera till en källa på flera olika sätt. Dels att skriva in text som ger möjlighet att återfinna källan dels att ange referenser som ger möjlighet att snabbt visa källan.

I Riksarkivets digitala forskarsal kan du enkelt kopiera ett bildid samt en källhänvisning. Den senare innehåller både bildid och referenskoden från NAD.

Hos Arkiv Digital finns möjlighet att kopiera åtta olika ”källreferenser” varav två inkluderar referenskoden från NAD.

Sidnr/bildnr varierar från de båda leverantörerna men det beror på att paginering kan ha tillkommit mellan de båda fotograferingarna.

Referenskoden från NAD bör vara stabil som källreferens och underlätta möjligheten att återfinna källan.

Möjligheten att använda en URL för att visa källan har tillkommit för att tillgodose forskare som använder skannat material från t.ex. Norge eller Danmark.

Vi vill mena att vi har erbjuder en metod som inte knyter forskaren starkare till en leverantör än forskaren själv vill.

Oavsett vad man anser om externa källor så finns det källmaterial som inte finns hos Riksarkivet och ArkivDigital. Från Skatteverket har jag exempelvis fått personbilder, från landsarkiven personakter, från anhöriga brev med information och så vidare. Dessa källdokument har jag skannat och lagrat på min släktforskardators hårddisk och de finns också hänvisade till i mitt källträd. Jag har också ”för säkerhets skull” sparat några källkopior från ArkivDigital. Men merparten av dessa källor är inte länkade.

Givetvis finns det nödlösningar. Jag har exempelvis i källträdet lagt in en ”källa” kallad ”Se Arbetsmaterial” och i panelen ”Arbetsmaterial” länkar jag sedan till den verkliga källan. Detta är dock en krånglig och ologisk väg som förstör den goda tanken bakom källträdet. Bland annat kommer ju dessa källor inte med i utskrifter

Så, förutom att av säkerhetsskäl avstå från att knyta sig till en leverantör så finns det andra anledningar att själv lagra källmaterial. Men i Disgen finns det inte någon möjlighet att på samma enkla sätt som till leverantörer länka till källor i datorn. Min fråga om varför detta inte låter sig göras är fortfarande obesvarad.

Men om du vill länka till dokument på din egen dator fungerar ju en URL.
För att länka till en fil "Kalle.txt" på din D:-disk skriver man "file//d:/Kalle.txt" så får du en länk som källa som går att klicka på.

Tack Olle för ditt tips. Som mindre datakunnig har jag förknippat URL med Internet och webbsidor och inte insett att URL kan användas för ”vanliga” filer. Nu har jag provat och konstaterat att länkningen funkar. Det är dock en jobbig lösning. Att i fältet ”Bild-id eller URL” skriva eller, i bästa fall, kopiera in långa sökvägar tar sin tid. Kanske jag vågar hoppas på att det någon gång i framtiden dyker upp en knapp ”Välj fil” när jag väljer att koppla min källhänvisning till URL. (Med ”Välj fil” menar jag en knapp med samma funktion som knappen i fönstret ”Lägg till arbetsmaterial”.)

Det finns(/fanns) en 'extension' till Windows Explorer som efter högerklick på en fil möjliggör "Copy Internet Path". Till 'klippbordet' kopieras då sökvägen (i just den form som ollfa beskrev). Därefter kan man lätt klistra in denna info i ex. vis ett släktforskningssystem. Min senaste(/sista) Windowsmaskin är tagen ur 'tjänst' och jag kan inte dra mig till minnes vad 'extension'-programvaran (som jag sporadiskt använde) heter.