71% ??

Hur - och på vilka grunder - har man inom DIS kommit fram till att c:a 71% (dvs. inom intervallet mellan 70,5% och 71,5%) av Sveriges befolkning mellan 1750 och 1900 finns representerad i DISBYT?

Uppgiften i fråga presenteras i en podcast hos cognatus.se.

Siffran är baserad på att vi har försökt beräkna hur många unika individer som finns i Disbyt och ställa denna siffra i relation till antalet födda under samma period enligt Tabellverket. I Disbyt har antalet födda beräknats på normerat namn, födelseort och födelseårtal. Det finns felkällor åt bägge hållet med detta sätt att räkna. En person kan räknas dubbelt om namn eller ort har blivit olika i Disbyt. Å andra sidan är ju de som inte har födelseuppgift inte alls med, och om det har fötts två personer med samma namn i samma församling samma år, så räknas de som en person.

Ett annat sätt att räkna gjorde jag för något år sedan, när jag satte våra uppgifter i relation till länsvis statistik från Tabellverket. Då fick jag fram en försiktig skattning på 50 %. Se http://www.dis.se/diskulogen/disk/disk101.pdf . Jag skulle tro att sanningen ligger någonstans däremellan, dvs mellan 50 % och 75 %, för personer födda mellan 1750 och 1900.

/Olof C

För svaret, som är bra, tackas!

Följdkommentar:

Antalet personer som levat i Sverige under tiden 1750-1900 (vilket ju var det antal som podcastsiffran 71% relaterade till) är ju c:a 1,7 miljoner (dvs. Sveriges uppskattade folkmängd år 1750) fler än det antal personer som fötts i Sverige under samma period. Eftersom Disbyt-täckningsgraden för dessa före 1750 födda personer rimligtvis är avsevärt lägre än för personer födda 1750 eller senare, så borde väl podcastsiffran ha varit påtagligt lägre.

Följdfråga:

Fram till 1809 hörde till Sverige även Finland - med en yta som då var större än Finlands nuvarande. Är de svenskar som under aktuell period levde i dåvarande Finland medräknade i Disbyt-täckningsgraden? Om inte, så lär täckningsgraden bli ytterligare lägre, eller ...?

Med Sverige avser vi i vårt resonemang nuvarande Sverige. När vi försöker räkna ut antalet unika födda, tar vi dels bort dubbletter och dels bort personer som är födda utomlands, och i detta sammanhang räknar vi även Finland som utomlands. Vi har således satt antalet unika födda i Disbyt i relation till antalet födda i nuvarande Sverige under perioden 1750-1800.

Om man ska räkna in perioden 1700-1750, så har vi ju inte officiell statistik att luta oss på. Totalt har vi 1,2 miljoner födda i Disbyt under denna period. Om man tänker att de föddes lika många första halvan av 1700-talet, som under andra halvan, skulle täckningsgraden för denna period vara 35 %, vilket då är lågt räknat eftersom födelsetalet troligen var lägre med tanke på ofärdstider. Räknar man hela perioden så finns 10,8 miljoner personer födda i Sverige i Disbyt.

Vidare är det så att vi i vår beräkning inte har tagit med personer i Disbyt som saknar födelseår eller födelseort. Jag har ingen statistik på hur många dessa är, men skulle man räkna in dessa skulle täckningsgraden bli ytterligare bättre.

I en avlägsen studietid ägnade jag mig bl.a. åt Matematisk statistik och eftersom minnesfragment finns kvar, så har jag 'roat' mig med att göra en enkel uppskattning av Disbyts täckningsgrad vad avser Sveriges befolkning 1700-1900.

Jag valde att ur födelseböcker från perioden ifråga välja ut 100 födslar. Urvalet stratifierades - via info som hämtats från SCB:

1. Tidsmässigt med hänsyn till Sveriges folkmängd i mitten av var och en av de fyra 50-årsperioderna, och

2. Församlingstypsmässigt med hänsyn till befolkningsfördelning städer/landsbygd under respektive 50-årsperiod.

Inom varje stratum pseudoslumputvaldes församlingar, år, sidor och radnummer i födelseboken för att fylla stickprovet.

Av dessa sålunda utvalda 100 personer har 38 tämligen säkert påträffats i Disbyt. Ytterligare 13 personer finns troligen i Disbyt och därutöver kan 8 personer möjligen finnas i Disbyt.

Osäkerheterna beror på bl.a. att:

Uppgifter (ex.vis föräldrar) saknas i Disbyt och att födelsebokstexten är svårtydd.

Det kan - och med rätta - invändas att stickprovsurvalet inte är obundet. Exempelvis är det så att eftersom församlingar är olika stora, så kan personer som föds i små församlingar möjligen ha blivit överrepresenterade i stickprovet.

Under de subjektiva - men inte uppenbart orimliga - antagandena att 3/4 av de troliga och 1/2 av de möjliga Disbyt-närvarande finns representerade i Disbyt, fås att 51,75 personer av stickprovets 100 personer finns i Disbyt.

Med konventionella statistiska metoder och utgående ifrån att binomialfördelade variabler låter sig approximeras med en normalfördelning, erhålles att konfidensintervallet för täckningsgraden med konfidensgraden 0,95 är (41,96%, 61,54%).

Toppen! Jag har länge tänkt att vi skulle göra en sådan kontroll och försökt stimulera något av våra Disbyt-ombud att göra detta. Det har dock inte blivit av.

Resultatet ligger ju också i samma härad, även om du får något lägre siffror än vad jag räknat med.

Jag ser att du har räknat på perioden 1700-1900. Eftersom det inte finns någon födelsestatistik före 1750, så har vi i vår statistik endast tittat på perioden 1750-1900. Om man antar att det fötts lika många under första halvan av 1700-talet som under andra halvan, så skulle täckningsgraden för hela perioden med vårt sätt att räkna stanna på 60 procent.

Jag är inte riktigt säker på hur du har gjort ditt urval och hur du valt ut vilka notiser att kolla. Det som möjligen kan störa din metod är att täckningsgraden inte är jämt fördelad mellan församlingar. Det finns vissa församlingar där släktforskare som är sockenexperter verkligen ha registrerat samtliga invånare. Sådana församlingar har en mycket hög täckningsgrad.

Jag tycker att detta mycket väl kunde vara värt en artikel i Diskulogen.

/Olof C