Utskriftsvy
När jag började använda Disgen för ett antal år sedan fanns inte källträdet och möjligheten att nyttja strukturerade källor. Som en följd av detta har jag kvar en hel del källhänvisningar som är ren text. Finns det något sätt att söka ut de poster som inte har en strukturerad källa för att bit för bit kunna konvertera källhänvisningarna.
/Anders
Jag har inte hittat något heltäckande sätt, men man kan komma ganska långt genom att söka (med kikaren) så här:
Öppna sökfönstret (kikaren)
Nollställ sökvillkor
Skriv in en * stjärna i fältet "Källa"
Tryck på Sök
Då får du en söklista med alla personer som har någon sorts källa
Öppna nu sökfönstret igen (kikaren) utan att stänga söklistan
Nollställ sökvillkor
Klicka på lampan bredvid fätet "Källa"
Välj en källgrupp där du har flest strukturerade källor (t.ex. Svenska kyrkoarkiv)
Kryssa i "Sök även efter underliggande Disgen-källor"
Kryssa i "Negativ sökning"
Välj sen den söklista som du fick efter sin första sökning i "Sök i söklista"
Tryck på Sök
Nu får du en ny söklista som innehåller alla personer som har en källa som inte finns under "Svenska kyrkoarkiv"
Där finns nu alla personer med icke-strukturerade källor, men även alla personer som har strukturerade källor som inte finns under "Svenska kyrkoarkiv".
Lycka till!
Tack för hjälpen! Det verkar fungera alldeles utmärkt, nu kan jag börja konvertera källorna från kyrkböckerna och när jag betat av dem är det nog inte så många kvar.
/Anders
Jag saknar beklagligtvis källträd. Anledningen är att när jag började släktforska för 15½ år sedan avrådde den Disgenfadder jag kontaktade mig från att bygga ett källträd. I efterhand måste jag konstatera att denne fadder tyvärr inte litade på datateknikens möjligheter.
Enligt Verktyg > Statistik i Disgen 2016 har jag f.n. ca 4200 personer. Antag att det för varje person finns i genomsnitt åtminstone ca 3 notiser (född 1, död 1, vigsel ½ och övrig notis ½) med källor. Det skulle innebära att mitt källträd skulle innehålla drygt 12000 hänvisningar.
Vilken tid kan krävas för att i efterhand bygga ett sådant källträd? Är det vettigt en gammal person som jag ger sig i kast med denna till synes tröstlösa uppgift?
/Lars
Hej Lars!
Om det är vettigt eller ej är naturligtvis enbart något du själv kan bedöma.
Men jag har i viss mån gjort samma erfarenhet som du. När jag började använda Disgen för en herrans massa år sedan använde jag inte källträdet, jag fattade helt enkelt inte hur jag skulle göra.
I samband med att Disgen kom med version 2016 och DIS Bergslagen tog fram en kursbok till denna, skaffade jag kursboken och gick genom den, nu fattade jag hur källträdet skulle fungera.
Så jag har under det senaste året uppdaterat de flesta av mina poster med hänvisning till källträdet, det är fortfarande en del kvar, främst den delen av släkten som kommer från Danmark, men det tar sig så det blir nog komplett vad det lider, om inte i år så kanske nästa år.
Jag uppdaterar när jag i alla fall har just den post uppe, så därför är det lite utspridd med uppdateringen, men som sagt det kommer och jag jobbar ju inte på ackord.
Tack Hans-Peter!
Vågar du dig på en uppskattning av hur lång tid som krävs?
Bästa hälsningar
Lars
Hej Lars!
Nej inte alls.
Men jag kan säga att i början går det väldigt långsamt, men efterhand som man för det första får mera träning och för det andra är det ju så att väldigt många fall är det samma relativt församlingar det rör sig, får man så att säga upbbyggd en sorts "bibliotek" eller vad man nu skall kalla det, med de relevanta kyrkböckerna.
Den som börjar bygga källträd kan ju även se artikeln i Diskulogen 114 av Michael Lundholm. För egen del har jag inte använt det strukturerade källträdet mer än för cd/dvd-skivor (bl.a. just av samma anledning som det Lars nämner att en fadder sagt - det var inte stabilt i inledningen av Disgen8 och då hade jag sedan länge mina källor i textform).
Men släktforskningen är ju en ständigt pågående förbättringsprocess där man gärna kan gå genom sina källor och de slutsatser man dragit av informationen i dem.
Framförallt vill jag lyfta fram att man kan göra lite i taget för att det inte ska bli för tråkigt och ta bort tiden för den inspirerande släktforskningen. Det kan gäller orter, källor, faddrar eller analysresultat. Ta det pö om pö när du bestämt vad du vill åtgärda.
Tack Hans-Peter, Eva och Christer för era synpunkter. Jag skall försöka avsätta en timme dagligen för denna sisyfosuppgift. Med ledning av min prestation under en inledande vecka kan jag kanske bedöma om mitt tålamod, min tid och ambition räcker till för att slutföra projektet.
Tack för tipset om sökning av ostrukturerade källor. Man kan dessutom iterera den negativa sökningen och på så sätt tunna ur söklistan med andra redan strukturerade källor än under Kyrkoarkiv (Mantalslängder, Militära arkiv ...). Men man måste hela tiden spara söklistan efter varje "uttunning" och för att vara riktigt säker också avslutat Disgen 2016 mellan etapperna för att etappresultaten verkligen ska sparas.
Det var oklokt av mig att lägga inlägget #4 ovan under rubriken Sökning av icke strukturerade källor. Missförstånd kan uppstå. Jag vädjar därför till webbmastern att lägga inlägg #4 - #10 och detta inlägg under en ny rubrik, t ex lämpligen den jag använt här.
Självfallet har jag en källhänvisning för varje notis. Men jag har, likt många andra släktforskare, bara kopierat eller skrivit in hänvisningen i Disgen 8:s ruta Källa vid resp. notis.
Vilka ”operationer” krävs då för varje notis om man i efterhand skall upprätta ett strukturerat källträd? Jag visar här ett exempel där källan antas vara en uppgift i en kyrkobok:
1. Notera eller memorera redovisad källa i aktuell notis i Disgen 2016.
2. Sök upp källan, i t ex Arkiv Digital eller liknande, och kolla att uppgiften finns där.
3. Kopiera källan, bild och sida.
4. Gå till Redigera källor i Disgen och sök upp Kyrkobok och aktuellt län.
5. Högerklicka där och välj Ny grupp (på nästa nivå).
6. Skriv där in kommunens namn.
7. Högerklicka där och välj åter Ny grupp (på nästa nivå).
8. Skriv i menyn in Egenskaper för grupp socknens namn och välj gruppmarkören kyrka.
9. Högerklicka där och välj Ny grupp (på nästa nivå)
10. Skriv in typ av kyrkobok, t ex Födelsebok.
11. Högerklicka där och välj Ny källa.
12. Klistra in källan, bild och sida (från 3 ovan)
13. Kopiera bild och sida.
14. Högerklicka och välj Ny hänvisning.
15. Klistra in bild och sida i menyn Egenskaper för källhänvisning.
16. Gå tillbaka till källan och kopiera AID-beteckningen
17. Klistra in denna uppgift i Koppla till i menyn Egenskaper för källhänvisning.
Antalet ”operationer” minskar efterhand som kommuner, socknar och kyrkoböcker hamnar på plats, något som går raskare om källorna inte är geografiskt utspridda. Antalet minskar också om kommande uppgradering av Disgen 2016 innebär att moment 4-10 läggs in i programmet.
I mitt inlägg #4 uppskattade jag att jag har ca 12000 notiser. (Denna uppskattning är förmodligen i underkant.) Det skulle innebära att det krävs hundratusentals operationer att i efterhand bygga mig ett strukturerat källträd. Åtgärderna saknar helt den fascination och spänning som själva forskningen innebar. Jag har provat genom att ägna bygget en hel del tid de senaste veckorna. Slutsatsen är att jag avstår från att tillbringa mina sista år med en så tröstlös rutinuppgift.
Nackdelen när strukturerat källträd saknas är att källorna inte kan redovisas separat i en bilaga. Men jag vill i utskrift av antavlor och dyl. i regel redovisa mina källor. De hamnar då direkt efter notiserna, som t ex får följande utseende:
”Gossen Lars Horn”, smeddräng hos knipsmeden Abraham Elm mellan 1789 och 1791 i Lessebo, Hovmantorp (G) (Hovmantorp AI:4 (1788-1807) Bild 61 / sid 108).
Men de utrymmeskrävande källhänvisningarna ger, särskilt i omfattande an- och stamtavlor (t ex i bokform) ger ett byråkratiskt och svårläst intryck. Flertalet läsare är nog ändå inte så intresserade av hänvisningarna utan uppfattar dem snarast distraherande. Jag skulle vara nöjd om det var möjligt att källhänvisningar i utskrifter kunde undertryckas, göras mindre dominerande, med ett mindre typsnitt än notisens egentliga text, ungefär så här:
”Gossen Lars Horn”, smeddräng hos knipsmeden Abraham Elm mellan 1789 och 1791 i Lessebo, Hovmantorp (G) (Hovmantorp AI:4 (1788-1807) Bild 61 / sid 108).
Det lär vara möjligt att använda mindre typsnitt i en (strukturerad) källförteckning. Men vad jag kunnat finna är detta f.n. inte möjligt när hänvisningen likt ovan endast kan redovisas med notisen. Intresset från Föreningen DIS för alla oss som saknar strukturerat källträd - vi är många - har hittills varit måttligt. Vågar vi se fram mot ett tillmötesgående?
Tack för ditt svar, Lars! Jag har inte gjort några beräkningar av vilka volymer jag har framför mig om jag ska mangla in allt i Disgen 2016, men det är tillräckligt för att jag, precis som du har beslutat att lägga det projektet åt sidan.