Giftonamn och namnändring

Hej!

Jag har kommit i tvivel om jag gör rätt, så nu frågar jag experterna här i forumet.

När det gäller tiden före 1900 är det inget större problem med gifta kvinnor, rent generellt behåller de deras flicknamn. Men om de överlever sekelskiftet blir det strax problem, så dyker de plötsligt upp med sitt giftonamn. Det ställer till det lite för det första i registreringen i Disgen och än mera om man skall söka dem i till exempel Sveriges Dödbok eller liknande databas. Där finns de ibland registrerade med såväl flicknamn som giftonamn och ibland endast med giftonamn eller flicknamn.

Man kan naturligtvis konsekvent registrera kvinnorna under flicknamn, men det känns inte riktigt rätt. Ju närmare vår tid de kommer desto större är sannolikheten för att de är kända enbart under sitt giftonamn.

Från börjag registrerade jag dem med flicknamn och sedan anteckningen gift xxx, det fungerade ju internt för mig. Men för ett års tid sedan läste jag, kommer inte ihåg om det var i DIS Forum eller Diskulogen, att det var en dålig idé då Dis i så fall inte hanterade dem korrekt i databasen, man skulle ange flicknamn mellanslag bindstreck mellanslag giftonamn. Så jag rättade alla mina gifta kvinnor som levde efter 1900.

Nu provade jag här om dagen söka i Disbyt efter en av dessa, ingen träff. Å andra sidan vet jag att hon finns i Disbyt om man söker på hennes flicknamn enbart. Något kunde alltså tyda på att namnet inte behandlas korrekt.

Samma problematik uppkommer ju vid namnbyte. Jag har själv byt namn från det namn jag hade innan till min fars namn. Jag skall ju kunna hittas under båda namnen även i framtiden. Just nu är det nog inget problem.:)

Eller vad med alla knektarna och båtsmännen som ibland bytte namn flera gångar under sin levnadstid?

Det finns helt säkert en lösning, men vilken?

mvh Hans-Peter

Jag hoppas det kommer en lösning på det här i Disgen, dvs att man kan registrera flera namn på en person.

Det finns med som ett av förslagen för kommande utveckling.

Citat:

---

Ursprungligen postat av Christer

Det finns med som ett av förslagen för kommande utveckling.

---

Tack för svaret Christer, men vad gör jag fram till nästa version av Disgen kommer.

Vilken notering av två namn är den rätta fram till då?

De två namnen med mellanslag eller med mellanslag, bindstreck, mellanslag som jag beskrev jag hade läst?

Jag kan inte ge en rekommendation som är bättre än en annan. Men det enklare om du är konsekvent.

Citat:

---

Ursprungligen postat av Christer

Jag kan inte ge en rekommendation som är bättre än en annan. Men det enklare om du är konsekvent.

---

Hej igen Christer!

Jag fortsätter så som jaga har börjat med första namn mellanslag bindstreck mellanslag andra namn, helt enligt det som stod att läsa för ett års tid sedan.

Sedan får jag hoppas att en framtida uppdatering kan lösa problemet.

Hej Hans-Peter
Ledsen att mitt svar kommer lite sent men du ska inte skriva födelsenamn mellanslag bindestreck mellanslag giftasnamn utan bara födelsenamn mellanslag giftasnamn. Du ska heller inte ha in gift eller född eller namnändring eller annan förklaring mellan namnen för den förklaringen blir då sökbar. Vissa dubbla efternamn har ett bindestreck emellan, t ex Tarras- Wahlberg och Cavalli-Björkman. Här ska du lägga ett mellanslag på var sida om bindestrecket då får du träff om du söker på endera namnet.
Det här är erfarenheter som disbytombuden gärna delar med sig av.
Gå in på DIS hemsida och öppna fliken sök och skriv inmatningstips i sökrutan så får du mina gamla tips om registreringen.

Hej
Som Hans-Peter skriver så behöll kvinnorna sitt flicknamn även som gifta på 1800 talet. Sedan har det varit olika i olika församlingar när kvinnorna skrevs in med sin mans namn. Nu har det gått en tid där man har haft endast ett efternamn men nu ser det ut att komma ändringar också här så kvinnorna behåller sina flicknamn. Jag har konsekvent behållit kvinnans flicknamn som första namn och sedan när det blev aktuellt lagt till blank bindestreck blank och det nya namnet.
Med det upplägget går det bra att söka på båda namnen i Disgen men tyvärr fungerar det inte att söka på dubbelnamn i Disbyt. Så en sökning från Disgen in i Disbyt fungerar inte när man har dubbla namn.

Hoppas att vi får ett rättning i Disbyt.

Tack skall du ha för ditt svar.

Vi får se hur det blir i nya Disgen.

Anledningen till att jag föreslår att man inte ska lägga ett bindestreck mellan mellannamn och efternamn är följande skrivning i Skatteverkets anvisningar för mellannamn:

I folkbokföringen får inga bindestreck finnas mellan mellannamn och efternamn. Där markeras
vilket namn som är ditt mellannamn. I andra register är det vanligt att mellannamnet anges
tillsammans med efternamnet utan markering.

Hej Rolf!
Tack för ditt svar!
Låt mig bara vara helt säker på att jag förstår dig rätt. Om det är ett mellannamn, ett flicknamn och giftonamn eller en namnändring skall det inget bindstreck, enbart mellanslag mellan de olika namn.

Är det däremot ett dubbelnamn, du använde väl själv Cavalli - Björkman som exempel, skall det vara bindstreck och mellanslag som jag har skrivit.

Är det korrekt uppfattat?

Ja, det finns ett fåtal äldre dubbelnamn där bindestrecket tillåts men nuvarande regler tillåter inte detta enligt skatteverkets anvisningar. Jag hittade detta genom att googla på mellannamn. Om man sedan tittar i kyrkoböckerna hur t ex knektnamnen presenteras så förekommer heller inga bindestreck hos dem jag hittat. Själv har jag konsekvent bara födelseefternamnen inskrivna och det är inte alltid bra när man söker men med lite fantasi, ett måste i forskningen, kan man ju prova makens eller barnens efternamn om man inte får träff i t ex dödboken.

För RGD - om Styrelsen beslutar om införande - tillämpas inga bindestreck mellan (för- resp. efter)namn. Där kommer alla namn att matchas mot en Namndatabas med förekommande stavningsvarianter. Exempelvis blir Hans-Peter: Hans Peter för att kunna söka på valfritt förnamn. På samma sätt kommer sökning på valfritt efternamn att bli möjligt.

Det kan inte uteslutas att även Disbyt i framtiden kan matcha mot Namndatabasen.

Vad som görs i Disgen eller andra släktforskningsprogram är upp till var och en, men de centrala databaserna måste i vissa fall göra vissa kompromisser för att kunna upprätthålla en generell funktionalitet.

Detta och vad Rolf Eriksson skriver talar för att inte använda sig av bindestreck.

Dammar av denna tråd, då ämnet ånyo är mig aktuellt: Har det kommit några nya riktlinjer vad gäller inmatning av efternamn?
Det mest rättvisande torde vara att ha efternamnen i den ordning som de har använts. Dock ställer de "nya" mellannamnen till problem (eftersom de används samtidigt som det juridiska efternamnet), och en notation för detta vore önskvärt, liksom möjligheten att kunna använda asterisk för utskriftsmarkering av gällande efternamn.

Hur löses problemet i andra genealogiprogram? Vad händer vid import/export av GEDCOM-filer mellan olika program?

I den datamodell som styrt implementationen av den databas som mitt system av släktforskningsrelaterade programvaror opererar i, lagras information om individernas efternamn som sekvenser i den tidsordning de förekommit och med möjlighet att associera tidpunkt och källhänvisning för respektive första förekomst. Mellannamn hanteras som prefix till efternamn.

För förnamn finns också möjlighet att på liknande sätt bilda sekvenser där ex.vis ändring av tilltalsnamn förlänger sekvensen.

I princip: {(Adam*, Bertil, Cesar)(Från)(Källhänvisning)},{(Adam, Bertil*, Cesar)(Från)(Källhänvisning)}

Dessutom tillåts varje individ ha ett eller flera 'smeknamn' i samma typ av sekvens.

I varje sådan sekvens som innehåller mer än ett element, indikeras vilket element som jag vill ska bidra med sitt/sina namn till GEDCOM-filen.

För utskrifter kan jag välja mellan första, sista eller alla element i sekvenserna.

That's my two cents.

Kan man lägga in flera olika namn på en individ i Disgen2016? Om ja, kan man knyta namnen till tidsperioder och ange källor?

C-G, Det är tanken när vi kommer så långt i utvecklingsarbetet. Åtminstone teoretiskt eftersom det inte alltid är så enkelt att hitta start och slut när namntypen användes.

I Norge var normalt navngiving for etternavn av type <patronym> <adresse> hvor adressen gjerne var gården man bodde, eller husmannsplassen man bodde i akkurat da.

I forbindelse med ekstramanntallet 1762-1768 har man mange steder en interessant kilde hvor mange prester skrev nye manntall hver flyttedag, 14. april og 14. oktober, hvor store deler av husmannsfolket byttet husmannsplass (fordi man enten sa opp arbeidet eller ble sparket som ansatt)

En av mine aner dukket således opp med 5 navnevarianter på 3 år som hadde vært flott om kunne registreres da det sier noe om de sosiale forhold.