Varför kan de inte tillhöra två "flockar"?Citat:
Ursprungligen postat av Christer
Utskriftsvy
Varför kan de inte tillhöra två "flockar"?Citat:
Ursprungligen postat av Christer
Egentligen är namnet flock lite olyckligt, det är ju lite detsamma som en sorts flagga.
Det är ju tänkt att man skall kunna sätta en flagga på alla personer i en söklista, om jag då som exempel har skapat en söklista på min far och utökat med alla anor och sätter en flagga, sen gör motsvarande på min mor så kommer det någonstans vid anförlust finnas personer med dubbla flaggor. Men det innebär också, att man kan nå samma resultat som med flock, bara man lär sig använda söklistor på ett bra sätt. Jag antar att man även får möjlighet att radera flaggor i en söklista, så egentligen kanske man inte skall vara orolig för att begreppet/systemet med flock försvinner.
Jag har lagt följande förbättringsförslag:
Flockar borde kallats Släktgrenar. Att så inte varit fallet tror jag har gjort att flockar även använts till saker där flaggor vore ett klart bättre val.
Korrekt användning av flockar framgår dock inte av "Vad är en flock?" i Disgens hjälp.
Däremot finns en utmärkt beskrivning i Diskulogen 94 (2011-09).
Jag använder många flockar enligt nämnda rekommendation. Vid sökning är det väldigt effektivt att kombinera flock (= släktgren) med exempelvis ett namn. Jag använder den även när jag gör utskrifter åt släktingar för att avgränsa utskriften till den del av släkten de är intresserade av. Använt på detta sätt syns personernas släktgren direkt på individnumret. Vid urval till Disbytutdrag använder jag en flagga "Säker" kombinerat med de flockar jag kan svara på frågor om.
Eftersom Flockar och Flaggor idag är separata begrepp är de lätta att kombinera i en sökning. Om bägge är flaggor går det ju att söka i söklistan, men det är mycket krångligare.
När jag gör utdrag till Disbyt utesluter jag några av de ingifta släktgrenarna via urvalet av flockar plus att jag enbart tar med de personer jag satt flaggan "Säker" på.
Att registrera en persons flocktillhörighet är i stort sett helt automatiskt vilket är en avgörande skillnad mot flaggor.
Dessutom använder jag redan drygt hälften av de möjliga flaggorna och 25 flockar (Rolf Persson, som skrivit nämnda artikel i Diskulogen har där 36 flockar). Ett ökat antal flaggor blir nödvändigt - men det blir då också mer svåröverskådligt.
När jag informerar om Disgen framhåller jag flockar som en mycket användbar finess. På de Disgen-kurser jag håller har jag tidigare rekommenderat användning av Flockar.
När jag i Disgen 8.2 lägger till en barnaskara hamnar dessa automatiskt i samma flock (= släktgren) som föräldrarna. Detta är helt överlägset jämfört med att behöva sätt en flagga på varje ny person. Motsvarande gäller för tillägg av personens föräldrar.
Fördelar med flockar
1. En persons släktgren syns direkt på individnumret. Bra bland annat i söklistorna.
2. Eftersom Flockar och Flaggor idag är separata begrepp är de lätta att kombinera i en sökning. Om bägge är flaggor går det ju att söka i söklistan, men det är mycket krångligare.
Jag är en användare av "flockar" och kommer att sakna det om de försvinner, men det kan också göras med flaggor.
Den viktigaste frågan för mej om flockar försvinner, kommer det att finnas olika slags flaggor, tex att vissa i förväg bestämda flaggor blir ärvda från föräldrar?
/Calle
PS. använder även flockar för att placera all ny inmatning/import i tex flock 0 för att ha full kontroll på vilka individer som är nya och flyttas till rätt "flock" endast när jag anser att det är felfritt. Gäller främst vid import. DS
Mitt förbättringsförslag har #874.
For meg har flokker blitt brukt til tre formål. Det ene var at jeg opprettet egne flokker for mine oldeforeldre og deres aner og etterslekt pluss en grunnflokk, 1 med nærmeste slekt. For mine oldeforeldre ble det 7 flokker :-) fordi to av dem var søskenbarn og det ville bli svært mye dubletteringer.
Den andre var å skille på noen venners aner, som når det kom til stykket viste seg å være slektninger alle sammen, men det visste jeg ikke på daværende tidspunkt.
Den tredje bruken, som er årsak til at jeg skriver noe, var et samarbeide jeg hadde for en del år siden med å registrere en slektsbok vi ønsket å gjenutgi med tilførsel av etterslekt siden bokas utgivelse.
Boka ble delt i bolker som hver registrant var ansvarlig for (basert på stort sett oldebarnas etterslekt). For hver registrant har jeg importert fra gedcom-fil hver database de har laget og har så føyet sammen slektene til et stort slektstre fordelt på ca. 10 flokker, Ved tillegg har det blitt laget nye flokker.
Men det har sideeffekter. Boka har for det første mye inngifte, også mellom grener som er opp mot 12 og mer generasjoner forskjellige og arbeide med å oppdage disse har ikke alltid vært like enkelt, ikke minst fordi noen har registrert plassering av patronym forskjellig og at forfatteren ikke alltid har vært nøye med stedsnavnet. Veldig ofte bare angitt gården vedkommende kom fra eller bodde på, ofte i helt andre sokn
Men ved egenprogrammering har jeg fått til et verktøy som kan hjelpe meg senere når jeg igjen får mer tid til slektsforsking (å gjøre noe mer med ovennevnte database er lite sannsynlig da det viste seg at andre har overtatt uten at rettighetshaverne har varslet meg). Analysen vil nok bli enda bedre ved innføring av navnenormalisering av både fornavn, patronymer og slektsnavn. Men for tiden krever jobbprogrammeringen for mye :-(
Men, jeg vil nok savne flokkene i ny versjon. (Og også mulighet til å styre Disgen fra presentasjonen av mulige dubletter som i dag)
I Distreff (DISBYT i Norge) har jeg bidratt med to utdrag, ett baserte på en slektstavle for meg seg hvor jeg har først laget en anetavle med meg selv som utgangspunkt. Deretter har jeg lagd søkeliste ut fra dette. Til dette har jeg så føyd til søkelister fra alle flokker som jeg har registrert som del av min slekt minus de flokkene som er relatert til slektsbokprosjektet og laget Gedcom-eksport fra disse og laget distreff-bidrag med GEDtreff.
Deretter har jeg søkt opp all etterslekt etter min stamane på Herstad i Hof i Vestfold og lagt til ektefeller, foreldre i to generasjoner samt lagt til alle flokker som registrantene har registrert og alle i egne flokker som ble registrert fra min hånd.
Ved å kombinere søkemulighetene på slikt vis har jeg kunne få med relevante personer i bidragene.
(Dessverre forsvant mesteparten av registrantene etter at en foreløpig CD var laget og kontroll mot kilder sto på programmet. Det hadde ingen tid til :-) Kanskje forståelig i og med basen er på ca. 22000 personer i direkte nedstamming (burde vært ca. 80000-100000 om to generasjoner aner på konas sude hadde vært utgangspunkt med etterslekt over store deler av Europa og USA :-)
Jag kan inte förstå varför systemet med flockar ska tas bort.
Min forskning kanske är lite knepig, men jag tror inte att jag är helt ensam om mitt problem.
Min mormor föddes nämligen med "moder okänd", vilket innebär att även fadern är okänd.
Jag har, med hjälp av systemet med flockar, lätt kunnat identifiera olika sökvägar jag provat för att hitta mina anor på mormors sida. Jag har ännu inte löst mitt problem o är beroende av systemet med flockar för att veta vem eller vilka jag forskar på för tillfället.
Som det är nu, i den nya versionen, irrar jag bara runt o har ingen aning om vilken del av min forskning som jag faktiskt är inne på.
BEHÅLL (ÅTERSTÄLL) SYSTEMET MED FLOCKAR!!!!!!!!
Det är klart att man lägger upp sin forskning utifrån de verktyg man har och om verktyget förändras, kan man få problem. Jag använde själv aldrig flockar i Disgen 8, men vad jag förstår kunde de användas för att "hårt" separera grupper av personer. Det är troligt att flaggorna i Disgen 2016/2018 inte helt kan ersätta de sätt, som olika användare använde flockarna på. I Disgen 2016/2018 är lyckligtvis hanteringen av olika datamappar mycket förenklad, så om man vill ha en "hård" uppdelning i sin forskning, kan man lägga personerna i olika datamappar. Vid behov kan man också relativt enkelt slå ihop eller dela upp datamappar med XML-export/import.