Skissen över RGDs Informationsflöde (se bilaga) har delats in i olika block för att åskådliggöra hur de olika funktionerna binds samman i den framtida produkten. Detta inlägg vill ge en översiktlig bild och visa de grundläggande funktionerna och deras samband. Allteftersom utvecklingen fortskrider är avsikten att mera detaljerat beskriva vissa avsnitt.
Block D omfattar överföring och hantering av indata från medlem (kan vara gemensam med Disbyt).
Tanken är att övergå från att sända information med E-post (jfr underlag för Disbyt) till nedladdning av information till en särskild area hos DIS. Det har visat sig att de filerna kan bli otympliga att hantera i E-postsystemen. Funktionen avses bli gemensam för såväl RGD som för Disbyt. Förutom vissa formella kontroller är funktionen enbart tänkt som ”postmottagning” för (automatisk) distribution till respektive produkt.
Block H representerar produktens huvudflöde från en inkommande Gedcom-fil till uppdatering av huvuddatabasen liksom möjligheterna till sökning i och utdata från databasen.
Blocket omfattar huvudfunktionerna
• Validering av medlemmens Gedcom-fil avseende formella fel samt matchning mot sidodatabaserna för Namn, Orter och Källhänvisningar. Möjlighet till återrapportering av felaktigheter eller tveksamma uppgifter.
• Matchning av Gedcom-filens familjebilder mot eventuellt motsvarande familjebilder i RGDs huvuddatabas. Markering av avvikelser beträffande relationer och sakuppgifter. I detta skede är medlemmens medverkan önskvärd liksom att återföring då kan ske beträffande avvikelser mellan indatauppgifter och motsvarande uppgifter i RGDs databas.
• Uppdatering av tillkommande uppgifterna i RGDs databas. I denna funktion ingår även slutlig kontroll och rensning av uppgifter som omfattas av sekretess (exempelvis PUL) eller av andra skäl ej skall överföras till databasen.
• Funktioner för medlem att söka i databasen liksom att överföra information från databasen.
Före uppdatering av RGDs huvuddatabas är inrapporterade uppgifter endast tillgängliga för RGD-funktionärer, som bearbetar indatafilen främst i form av avvikelselistor.
Block I beskriver en funktion för medlem att jämföra sin egen forskningsdatabas med uppgifterna i RGDs huvuddatabas via internet. (Se även samarbete med Lunds Universitet och Internetfonden).
Möjlighet för medlem att jämföra sin egen forskningsdatabas med de uppgifter som finns i RGDs databas via Internet. Förenklat uttryckt motsvarar blocket funktionerna för Indatavalidering respektive Matchning i Block H med återrapportering av avvikelser ”hjälp till självhjälp”. Det är önskvärt men inte nödvändigt att detta genomföres innan en Gedcom-fil skickas in av medlemmen.
Tanken är att medlemmen skall kunna identifiera potentiella avvikelser och i förekommande fall rätta i sin egen forskning. Är det så att felaktigheter förefaller ligga i RGDs databas är det önskvärt att medlemmen återrapporterar dessa med funktionerna i Block K (se detta block).
I de fall motsvarande individer saknas i RGDs databas kan självfallet ingen jämförelse göras. Det ligger i sakens natur att ju fler individer RGDs huvuddatabas omfattar desto fler jämförelser kan göras.
Genom funktionerna i detta block (och återrapportering med funktionerna i block K) kan tillförlitligheten av relationer och sakuppgifter i RGDs huvuddatabas kontinuerligt förbättras. Att successivt åstadkomma högsta möjliga tillförlitlighet i relationer och sakuppgifter är en högt prioriterad målsättning.
Beträffande Block I har DIS i samarbete med Lunds Universitet beviljats ett ekonomiskt projektstöd av Internetfonden.
Block V beskriver de sidodatabaser som är en förutsättning för RGD men även kan appliceras på andra DIS-produkter. Här ingår även en möjlig matchning mellan Sveriges Dödbok och RGD.
Omfattar vissa sidoordnade men fristående databaser för kontroll, normering och värdering av uppgifter.
Namndatabasen är uppdelad i för- respektive efternamn. Namnen sammanföres i Namngrupper där ett stort antal likartade/besläktade namn ingår. Avsikten är inte att normera namnen utan att finna identiska individer oberoende hur namnet stavats. Härvid har mycket breda namngrupper valts (exempelvis är Johannes, Jöns och Hans besläktade med varandra och sammanförts i samma grupp). Vidare delas dubbelnamn upp i sina grundnamn (exempelvis blir Annabritta Anna och Britta) vid kontroll mot namndatabasen. Varje enskilt för- eller efternamn är sökbart var för sig.
Namndatabasen innehåller även vissa hjälptabeller för prefix (von, de, la) och suffix (senior, den yngre) liksom vanliga ”icke-namn” (flickebarn, hustru), som stryks/undertrycks vid bearbetning.
Ortsdatabasen omfattar i sin grundversion Sveriges församling genom tiderna med de tidsintervall ett församlingsnamn existerat. Intentionen är att i RGDs utdata visa det ”tidsriktiga” församlingsnamnet, men att matchning av individer skall kunna ske även om tidigare eller senare församlingsnamn existerar i indataunderlag.
I ett senare utvecklingssteg bör Ortsdatabasen kunna utökas med ortsnamn under församlingsnivå förslagsvis från GIDx-projektet. Möjligtvis kan databasen då även innehålla även en ortshistorisk beskrivning.
Databas för källhänvisning utgör grunden för värdering av de källhänvisningar, som följer med indatafilerna. Målsättningen är att hänvisa till den mest exakt angivna originalkällan, när flera medlemmar gjort inrapporteringar avseende en och samma individ.
I grunden finns två parametrar:
• Själva källan (kyrkobok, mantalslängd, ”egen uppgift osv.). I tabeller motsvarande de i Dispos kan avgöras om det är en primär eller sekundär källa med referens till händelsens årtal och typ av kyrkobok.
• Precision var i källan uppgiften finns (sidhänvisning, GID-nummer, bildnummer). Här anses sidhänvisning i kyrkobok ha högre status än leverantörsbundna begrepp.
Block K omfattar underhåll av huvuddatabasen med inrapportering av felaktigheter och andra former av korrigeringar och kompletteringar från medlem.
Blocket omfattar funktioner för olika former av korrigeringar eller kompletteringar i RGDs huvuddatabas. Trots noggrann validering av indata kan inte undvikas att det förekommer felaktigheter avseende relationer eller sakuppgifter i huvuddatabasen. Ofta upptäcks felaktigheter när två medlemmars forskning jämförs med varandra, varvid felet kan ligga såväl i den först inrapporterade uppgiften som i en av de efterföljande. Korrigeringar skall kunna utföras på motsvarande sätt som i exempelvis Disgen:
• Felaktiga relationer – barn hos fel föräldrar, fel partner i gifte
• Dubblett i databasen (ursprungliga uppgifter kan ha varit för knapphändiga för att identifiera dubbletten)
• Felaktigheter avseende namn, ort eller datum
• Enstaka tillkommande individ med relation till en individ i RGD.
Felaktigheterna kan upptäckas i samband med matchning av en tillkommande indatafil mot databasen men även av en enskild medlem vid sökning i databasen eller genom den internetbaserade matchningsfunktionen, som beskrivs i Block I.
I vissa fall (relationsfel) kan det vara nödvändigt att först göra korrigeringar i huvuddatabasen innan den tillkommande indatafilen kan uppdateras.
Det är av stor vikt att medlemmar anmäler ifrågasatta uppgifter med syftet att korrigera uppgifterna i RGDs huvuddatabas.
Själva ändringarna i databasen prövas och verkställes av RGD-funktionär men inrapporteringsblanketter över internet kommer att utvecklas för att standardisera anmälningar från medlemmar.
Block P hanterar vissa periodiska analyser beträffande inkonsistenta uppgifter i databasen.
Block E omfattar funktioner för egenkontroll av den egna forskningen beträffande formella felaktigheter. Denna produkt har inga kopplingar till RGDs databas men är ett hjälpmedel med syftet att identifiera vissa formella felaktigheter.
De skilda blocken kommer att prioriteras med tanke på deras nödvändighet vid en första idrifttagning
Under separat ämne har vi beskrivit den Web-baserade delprodukten Släkttrim. Släkttrim blir en integrerad del av RGD (men kan dessutom användas som en fristående produkt av medlem). Jag vill visa hur det är tänkt att integrera Släkttrim med kontroll mot och uppdatering av Huvuddatabasen.
Det skall påpekas att bifogade flödesbild är ett arbetsunderlag i Projektgruppen, som kan ändras i olika avseenden liksom att många detaljer återstår att bearbeta. Det är dock vår ambition att så tidigt som möjligt informera om projektets förlopp.
Grundförloppet är att Medlemmen med stöd av Funktionär jämför sitt material med RGDs databas samt analyserar de avvikelser, som indikeras. Upptäckta fel i RGDs databas korrigeras av Funktionär medan Medlemmen gör ändringar i sin egen forskningsdatabas. I likhet med processen i den nuvarande Beta-versionen kan förloppet genomföras iterativt efter relevanta korrigeringar. När Funktionär och Medlem konstaterar att nu är Indatafilen uppdaterad med korrigeringar av indikerade konflikter i relationer och sakuppgifter, sker inläsning av den senaste filen för slutlig Indatavalidering, Matchning och Uppdatering av Databasen. I grunden är de första två momenten jämförbara med de i Släkttrim.
Det som beskrivits ovan är "idealsituationen", vilket samtidigt ger maximal medlemsnytta vad avser tillförlitlighet i den egna forskningsdatabasen. Självfallet är vi medvetna att verkligheten motsvarar inte alltid idealsituationen och i dessa fall kommer det att finnas alternativa delprocesser genomförda av Funktionär.
Ledmotivet är hela tiden att uppnå maximal tillförlitlighet hos såväl Medlem som i RGDs huvuddatabas. Genom att arbeta tillsammans skall 1+1 bli avsevärt mer än 2!
Själva flödesförloppet och funktionerna har beskrivits under Släkttrim och jag upprepar det inte här.
Svara med citat