Under detta ämne kan du ta upp allmänna synpunkter och frågor till Projektgruppen. Vi värdesätter en kontinuerlig dialog med medlemmarna. Det är vår ambition att hålla största möjliga öppenhet under projektarbetet.
Under detta ämne kan du ta upp allmänna synpunkter och frågor till Projektgruppen. Vi värdesätter en kontinuerlig dialog med medlemmarna. Det är vår ambition att hålla största möjliga öppenhet under projektarbetet.
Har du frågor eller synpunkter kring RGD-projektet, så hör gärna av dig under denna tråd.
Projektgruppen
Jag har läst artikeln i senaste Diskulogen och undrar över några saker.
Hur är det tänkt att databasen ska bli "rikstäckande", dvs en databas med alla kända personer som historiskt har levt i Sverige, samtidigt som indata endast är "Gedcomfiler från släktforskare"? Dessutom är ambitionsnivån att kvalitet och tillförlitlighet ska ligga "på en mycket hög nivå". Detta torde innebära att intresset att skicka in dessa Gedcomfiler kommer att vara betydligt lägre än att skicka in dem till DISBYT. Man tror helt enkelt inte att tillförlitligheten i sin egen forskning är hög nog, troligen också med rätta.
Problemet ska avhjälpas med "felsökning och kvalitetskontroll av Gedcomfiler innan uppdatering". Innebär inte detta att forskningen i princip behöver göras om? Alla händelser måste kontrolleras i originalkälla. Varje relation mellan individer måste säkras. Allt detta kan ju den insändande släktforskaren ha gjort misstag med, från rena slarvfel vid avskrivning/läsproblem till felaktigt kopplade grenar av släktträd. Därtill finns risk för helt påhittade uppgifter.
Jag tror att en äkta RGD måste utgå ifrån originalkällorna, så att alla uppgifter blir korrekta, och inte minst så att alla personer verkligen kommer med. Det kommer de garanterat inte att göra med släktforskares egna släktfiler. Har ni haft några kontakter med Demografisk Databas Södra Sverige, eller med mormonernas liknande projekt? Dessa projekt utgår ju från originalkällorna.
Hej Anders
Tack för ditt inlägg.
Det är nog tveklöst så, att det kvalitetsmässigt bästa materialet är det som föreningens medlemmar och andra släktforskare arbetat fram. I originalkällorna finns felaktigheter som upptäcks ibland efter år av forskning kring den felaktiga uppgiften. Vidare kan släktsambanden vara mycket svåra att definiera i originalkällorna - det kan ibland krävas mycket arbete och tålamod att finna de rätta föräldrarna till båda personerna i ett gifte. För RGD har släktsambanden prioritet framför exempelvis att få med alla födda ett visst år.
Att som DDSS och andra registrera födda personer ger inga tillförlitliga släktsamband. Se enkelt betraktat RGD som "ett Disgen över hela Sveriges historiska befolkning", där vi successivt bygger upp strukturerna. Det kommer självfallet att ta flera år att nå nära nog fullständig täckning men ju fler medlemmar som rapporterar in material desto större täckning får vi i databasen. Denna inrapporteringsform utesluter inte att vi i framtiden kan göra matchningar mot andra register, t ex CD-skivor, DDSS för att göra tvärkontroller över saknade individer.
Vad gäller kvalitetsfrågan vill vi ge medlemmarna verktyg att förbättra informationen i den egna databasen. Vidare kommer det att finnas "felrapporteringsrutiner" för att rätta till felaktiga poster precis som Du och jag gör i våra egna forskningar.
Nej, forskningen behöver inte göras om utan vid sammanfogning/matchning av tillkommande material från andra forskare upptäcks avvikelser. Här finns redan i prototypen rutiner hur dessa analyseras dels maskinellt och dels manuellt.
Anders, om det är så, att du är intresserad av RGD-projektet och vill medverka vid dess utveckling med din erfarenhet, är vi självfallet i projektgruppen tacksamma för detta.
Rolf
Jag vill komplettera beträffande Anders farhåga att skicka in uppgifter. Från projektgruppen ser vi att så många som möjligt rapporterar in uppgifter. Varje medlem kan helt säkert bidra med något, som inte tidigare finns i databasen. Ingen behöver känna någon rädsla för att forskningen håller för låg klass. Att vi planerar verktyg för att bidra med kvalitetshöjning hos alla medlemmar gagnar ju i första hand den egna forskningen.
I RGD genereras en aggregerad unik individ baserad på den "bästa" informationen från alla inrapporteringar för just den personen. Det kan vara så att en forskare har lagt ner mycket möda på att exakt ange orterna och en annan har mycket preciserade uppgifter om källor.
Databasen kommer under hela sin livstid att successivt förbättras vad gäller exakthet och fullständighet.
Jag applåderar initiativet!
Jag med! Har inga frågor men bra idé!Ursprungligen postat av tommypeters
Tack Rolf för svaren! Jag hoppas att projektet blir en succé.
Mvh
Anders
Efter att ha läst och försökt förstå vad som skrivits om RGD - och som låtit sig sökas fram - i www.dis.se och forum.dis.se, så förefaller det som om termen RGD används om minst tre fundamentalt olika - om än relaterade - begrepp.
I. En databas i vilken, på något sätt kvalitetssäkrade, genealogiska data om personer och familjer, avses lagras för att låta sig sökas.
II. Ett informationsbehandlingssystem innehållande automatiska och manuella funktionaliteter samt databaser bland vilka I. är en.
III. Ett projekt inom vilket det arbete som implementerar I. och/eller II. bedrivs.
Är denna homonymi avsiktlig eller önskvärd?
RGD har använts och spridits i lite olika sammanhang, det är en Rikstäckande Genealogisk Databas är den grundläggande iden.
Så din punkt III är den som vi bör hålla oss till, ett projekt som arbetar för att åstadkomma punkterna I och II.
Det som skall tas fram är produkter eller system och då kommer dessa att få egna namn. Då blir det också lättare att förstå vad som är vad.
Ju nu håller den första produkten på att ta form, en web tjänst som är avsedd som ett hjälpmedel för släktforskare att göra vissa kvalitetskontroller.
Men inte heller den har fått något officiellt namn ännu.
Så tills vidare får vi betrakta RGD som ett projektnamn och ett samlingsbegrepp till kommande produkter.
Risken att beskriva RGD på ett övertydligt sätt har i varje fall minimerats.
Ett par närliggande frågor om RGD(I):
1. Var finner man definitionen av vad som i detta fall avses med 'Rikstäckande'?
Handlar det ex.vis om personer som någon gång levat inom Sveriges nuvarande gränser eller handlar det om
personer som under sin levnad vid något tillfälle varit undersåte till Konungariket Sveriges statsöverhuvud?
2. Menas med 'Genealogisk' att databasen enbart skall innehålla uppgifter av rent genealogisk art, dvs. omfatta
släktskapsförhållanden och inget annat?
Kommer ex.vis bostadsorter, flyttningstidpunkter, yrkesverksamheter och dödsorsaker att utelämnas?
Hej Bror.
Du är tidigt ute med dina frågor. "RGD" befinner sig inte på det stadiet att dessa detaljer är beslutade.
Projektet är avsett att få fram beslutsunderlag för ett beslut, så något beslut om något RGD finns alltså inte ännu.
Det mesta jobbet i projektet har varit att ta fram teknik, visa att den fungerar och ger oss den funktionalitet vi tror oss behöva.
Arbetshypotesen som använts är individer som har någon händelse född, död, vigd i Sverige.
Men genealogisk avses att det är släktskapsförhållanden som är det väsentliga, det avser inte att bli en individdatabas.
Det är heller inte bestämt vilka uppgifter utöver födda, döda, vigda händelserna som skall tas med.
Men som du ser är det mycket kvar att göra och besluta om.
Projektet behöver resurser, så du är välkommen att delta med både synpunkter och handgriplig delaktighet.
Senast redigerat av C-J Gustafsson den 2014-12-03 klockan 12:47. Anledning: Tagit bort ett par oavsiktliga ord
Vad betyder det? Att RGD inte är en individdatabas!?
Hej C-G
Ja, det var kanske ett konstigt uttryck, för det är klart att det kommer att finnas individer.
Med individdatabas avsåg jag individer, som saknar relationskopplingar, t.ex. avskrifter födda, vigda döda.
För tanken med denna databas är att utgå från familjen, som med sina medlemmar kopplar vidare till en annan familj via någon familjemedlem.
Genom att identifiera unika individer från olika släktforskare, uppstår överlappningar med olika forskares släktträd.
När databasen växer, kommer fler och fler av släktträden att finna kontaktpunkter och mer och mer få karaktären av ett sammanhängande nätverk.
Det är i alla fall tanken med projektet.
Mycket enkelt uttryckt - betrakta själva Huvuddatabasen som ett "Disgen" över Sveriges historiska befolkning. Till/kring huvudprodukten kan diverse sidoprodukter skapas - en sådan en den Web-version, som tidigare aviserats och nu även har medtagits i det medlemsbrev, som i dagarna skickats ut.
Huvuddatabasen skapas genom en sammanslagning av bidrag (i Gedcom-format) från föreningens medlemmar på liknande sätt som ett bidrag skickas till Disbyt. Integreringen av en medlems bidrag sker i samarbete med medlemmen, som i processen erhåller återföring om avvikande/kompletterande uppgifter beträffande gemensamma personer vid jämförelsen med Huvuddatabasen. Den behandling med fullskalematerial som företagits den senaste tiden ger möjligheter till detaljerade analyser beträffande avvikelser i relationer och sakuppgifter. En kärnfråga är att hela familjebilder jämföres och inte enskilda individer "a la telefonkatalog".
Allteftersom vi har information att ge om projektets framsteg informerar vi bl a i Dis Forum men även via andra kanaler.
Hej igen C-G
När jag blev inblandad i RGD i början av 2012, fick jag intrycket att det var en ny ide.
Men nu har jag hittat inlägg från dig i oktober 2010 och då verkade iden med "rikstäckande genealogisk referensdatabas (RGD)" vara gammal redan då.
Skulle var intressant att få reda på vad grundidéerna för denna referensdatabas var.
Finns det gemensamma drag med vad som nu kallas RGD?
Är det något som bör tas upp igen?
Sett din namn i flera inlägg, så det framgår att du har intresse för ämnet.
Jag tror det är fler som haft en idé om en referensdatabas över Sveriges historiska befolkning. Förkortningen RGD myntades här på forumet. Har inte engagerat mig så mycket eftersom jag inte gillar upplägget med Disbyt och inläsningen av GEDCOM-filer. Det har talats om kritisk massa etc. Jag hade hellre sett att man byggde från grunden och lade in uppgifter manuellt med hårt styrd inmatning när orter och källor redan finns på plats. Att bara ta med personer som har en genealogisk koppling ser jag som ett misstag då man tappar framtida möjligheter att koppla ihop folk. Min tanke var också att man på sikt kunde ta med alla typer av källor (bilder m.m.), men med ett så stort projekt får man naturligtvis ta det pö om pö. Med noggrant angivande av källuppgifter kan man sedan göra kontroller ifrån andra hållet så att säga, dvs utgå ifrån källan och se om alla personer finns representerade i RGD.
Tack C-G. Det var intressant att se dina synpunkter.
Det skulle också vara intressant om fler ville framföra sina synpunkter. I nuläget går det mesta att påverka, för när produkten finns färdig, blir det inte lika lätt att förändra något.
Ett par av dina kommentarer blev jag dock fundersam på. Att lägga in uppgifter manuellt från grunden är ett gigantiskt arbete. Ett arbete som till stora delar redan är gjort av enskilda släktforskare. Så att inte ta vara på detta (via GEDCOM filer) vore ett lika gigantiskt slöseri. Kvalitetskraven hoppas vi nog kunna uppfylla, om vi får seriösa släktforskare att delta. I och med att vi kan utvärdera enskilda data om samma person från flera forskare, så får vi ju ut russinen ur kakorna. I någon mån krävs det en kritisk massa, kvalitetseffekten ökar med mängden uppgifter.
Enskilda personer är svåra att unikt identifiera. Våra tester har visat att det behövs väldigt komplett data om en person för att man skall kunna konstatera om två personer egentligen är samma person. Det ser man främst genom svårighet att i dubblettsökningsprogram söka ut "äkta" dubbletter. De jämförelser vi gjort nu innebär att vi jämför hela familjer, det ger enormt mycket högre träffsäkerhet vid identifieringen.
Anders, Tommy, Rebecka, Bror, C-G och ni andra, engagera er. Ju fler kockar, ju mustigare soppa.
Men det är inte soppa vi skall åstadkomma och blir det för mustigt kanske det inte blir genomförbart, men idéer och förslag är alltid positivt.
För var och en som som skulle kunna tänkas vilja engagera sig i ett projekt av den storleksordning som krävs för att framgångsrikt konstruera, implementera och idriftta ett system av den art som RGD tycks behöva bli, finns ett antal goda anledningar att få ett antal frågor besvarade.
1. Har den prototyputvärdering som tjänat som genomförbarhetsstudie, dokumenterats och tillgängliggjorts?
För det fall att systemutvecklingen bedrivs enligt någon dokumentstyrd modell, är frågorna dessa:
A1. Finns någon som 'äger' projektet och skall kunna acceptera dess resultat?
A2. Har något projektdirektiv formulerats och godkänts?
A3. Har en projektplan upprättats och godkänts?
A4. Finns någon som ansvarar för att systemets kravspecifikation skrivs och fås accepterad?
A5. Finns i projektdirektivet något som statuerar att projektets aktiviteter bedrivs på ett sätt som uppfyller rimliga krav på kvalitet?
A6. Om minst någon av ovanstående frågor besvaras med 'nej', så undras: Har projektet förutsättningar att kunna lyckas - i någon objektiv och absolut mening?
För det fall att en agil utvecklingsmodell ansatts, så frågas:
B1. Har DIS erfarenhet av sådan systemutveckling?
B2. Om Disgen 8 skulle vara ett exempel på ett 'system' som utvecklats enligt en sådan modell, så ger dess kvalitetsproblem anledning att fråga om erfarenheten kan anses vara god.
B3. Vem är eller agerar avnämare och enligt vilka riktlinjer vad gäller acceptanskriterier?
Jag kan inte svara på dina frågor men jag hade hoppats att någon i ledande ställning skulle gjort det.
Eftersom det inte finns något huvudprojekt för RGD så är väl frågorna ännu inte möjliga att besvara.
I stället vill jag passa på att göra lite reklam för det delprojekt som faktiskt finns, en web-service för egenkontroll av släktforskningsdata.
Den är tänkt som ett hjälpmedel för den enskilde släktforskaren att höja kvaliteten på sitt data. Att hitta dubbletter, personer med fel kön och kontroll på församlingsnamn för född, död, vigd.
Ni når websidan via länken http://rgd.eit.lth.se:8085
Den är framtagen som ett samarbete mellan Dis, Lunds universitet och Internetfonden. Den är fortfarande på beta nivå men fullt andvändbar.
Beta-testen är ett led i detta. All programkod kommer att göras tillgänglig via Github och kommer att innehålla dokumentation inklusive erfarenheter. Och jag har som målsättning att försöka skriva en artikel som rapporterar vad vi har gjort och våra erfarenheter.
Jag har erfarenhet av agil utveckling både inom rena forskningsprojekt och inom projekt som framgångsrikt har utvecklat informations-tjänster för universitet och högskolor. Detaljer hittar du på http://www.eit.lth.se/personal/anders.ardo
Och som Carl-Johan säger - engagera er och delta, påverka, ha synpunkter, konstruktiv kritik, mm
Vem vet det kan rent av komma att bli något användbart - i varje fall är det intressant och utvecklande att vara med.
Bror, det finns både projektledare, undertecknad, och styrgrupp för RGD-projektet. Som så mycket annat när det gäller ideellt engagemang så påverkas innehåll, arbetssätt, resultat och allt annat av de personer som initierar och engagerar sig i arbetet. Så är det även i detta fall. Styrelsen är informerad om arbetet även om de inte är insatta i alla detaljer.
Christer Gustavsson - Dis verksamhetsledare emeritus
När förväntas version "System 0.5" av RGD-Webtjänster bli tillgängligt? Planlagd tidpunkt är ju "slutet Januari 2015", som nu raskt nalkas.
Den blev färdigtestad i förra veckan, men på grund av nyckelpersons frånvaro under en tid, vågar vi inte göra produktionsändringen förrän mitten av februari.
Men ändringen innebär inte någon ändring av funktionalitet, så ur användarsynpunkt syns ingen direkt skillnad.
Skillnaden består i att vi nu inte alls påverkar användarens GEDCOM fil, utan hanterar all data vi behöver i egna separata filer.
Vi ser det som en förbättrad säkerhet och ett steg mot en produktionsversion.
Den finns där nu - men som sagt inga stora synliga förändringar förutom att export av GEDCOM-filer nu ska ta med all information från de inladdade filerna.
Jag skulle hjärna kontrollera mina data, men det finns ingen möjlighet att ansluta till sidan http://rgd.eit.lth.se:8085.
Hur gör jag?
Sören Ewaldsson
Servern är flyttad till http://rgd.dis.se:8085
Vad är status för RGD i dagsläget?
Vidareutvecklingen ligger nere pga brist på utvecklarresurser :-(
Tack för svaret. Hoppas det ändrar sig ...
Behörigheter för att posta
Svara med citat