Flaggor och flockar

[C-J Gustafsson]

Hej Bror
Nja, EN angav jag för att efterlikna "EN flock" som det är idag. Men givenvis skulle flera kunna vara OK. Den enda nackdelen med det skulle i så fall vara när man skall visa/skriva värdet. Det skulle kanske vara opraktist om det skulle blir en lång kedja av flaggor.

GRUPP är i alla fall bättre än FLOCK, men bättre idéer finns troligen. Men det är ju en form av grupptillhörighet vi är ute efter.

Att dynamiskt skapa den typen av flaggor är troligen funktionellt, tex ANA, probanden är ju ofta ganska statisk. Men däremot ÄTTLING är jag mer tveksam till, då måste man ju utse någon anfader som man utgår från. Detta kan ju variera efter vilken släktgren man just nu är inne på. Du hade också föreslagit BLODSBAND, som också kan utgå från olika synvinklar. Därför tror jag att dynamiska flaggor skall vara just dynamiska och bör därför tillhöra den vanliga typen av flaggor, där en person kan ha flera flaggor.
Om man skapar dynamiska flaggor måste det också finnas en funktion som rensar tidigare flaggor innan nya skapas. Det bör också innebära att dessa är fördefinierade på något sätt.

Det bör nog i vilket fall som helst finnas en generell funktion, som helt slår av alla förekomster av en viss flagga.

[C-J Gustafsson]

Hej igen Bror
Jag ser att jag var ute på villovägar på din fråga 3.
Altalet flaggor i en sådan GRUPP som jag tänker på kan inte vara ett statiskt antal. Om man av tekniska skäl måste ha det tycker jag att antalet skall vara STORT.
Om man använder numerikt identitet borde 999 eller 9999, men precis som med flockar bör man aktivera bara det antal man är i behov av.

[Malviken]

Jag har använt flockar endast då jag importerat uppgifter som jag fått från andra forskare. Jag ser egentligen inte någon orsak att dela upp sin forskning i flockar utan mest att det blir en extra belastning av egna minnet var jag ska lägga nya personer jag träffar på. Min basaflock innehåller drygt 9000 personer och det är inga problem om jag ska dela med mig av denna att sortera ut delar via söklista. Inte heller är det några problem att spara en del innan jag skickar in till Disbyt, varför jag nu skulle göra det. Jag skickar in allt jag har och ser det som den största förmånen av Dis förmåner. Då använder jag Disbyt så att jag kopierar det jag hittar och sedan går jag in i Genline och kontrollerar och lägger in källan i mitt källträd. I och med detta anser jag att det är min forskning men att jag fått ovärderlig hjälp av en annan medlem. I de Disgenkurser jag håller informerar jag om flockmöjligheten, att jag inte ser någon större fördel med den samt att jag inte själv använder den.

Som föreläsare på kurser menar jag att man ska ge exempel på hur man kan använda flockar för uppdelning av släkten. Vad man anser själv om fördelar och nackdelar är irrelevant.

[Lars GJ]

Möjligen är denna diskussion redan avslutad, men jag vill ändå framför följande:

Jag instämmer med uttryckta uppfattningar om sökfunktionen, den är inte funktionell, med eller utan flaggor. Sökandet i omväxlande lista 1 och 2 är oerhört knöligt. Fortfarande har jag t.ex. inte hittat något praktiskt användbart sätt att söka personer som saknar en viss uppgift, alltså ett tomt fält. Det som man i vanliga relationsdatabaser kan göra med ””.

Vad gäller flaggor, som är utomordentligt användbara, skulle jag gärna se ett komplement liknande det som i Excel kallas villkorstyrd formatering. Som ex. skulle jag därmed kunna få alla emigrerade personer, vilka jag tilldelat en flagga, skrivna med röd text (eller annan formatering) i tavlor och stamträd. Detta skulle mycket underlätta överblicken när man har många personer att hantera i ett pågående arbete.

[m06015]

Jag har ingen användning av flockar, och undrar hur det går när samma person uppträder i flera flockar. Vem har en person som förekommer i flest flockar. Vad har den personen för IDnummer

[m00707]

Nja, det är ju en "dödssynd" att registrera samma person mer än en gång.
Så varför samma person skulle uppträda i flera flockar förstår jag inte.
Möjligen om man importerar data från någon annan.
Men då är det ju en mycket god idé att importera detta till en egen flock.
Det är ju detta som är fördelen med flocksystemet.
Kanske är det namnet "flock" som ställer till det.
Andra program kallar det för databas m.fl. benämningar.
Men är egentligen samma sak i viss tankegång.

[m06015]

Beträffande dubblettsökning så är jag väl förtrogen och använder ett eget program Dubbelgångaren 2012. Men när forskare har en flock för sig själv, en flock för sin make/maka och dessutom flockar för barnens resp. Då är det troligt att dubbelgångare skapas.

[m00707]

Nja, varför det skulle vara större risk att skapa dubbelgångare om man har flera flockar förstår jag inte riktigt.

[m06015]

Om du kopplar isär dig och din fru. Gör en antavla för dig själv, skapar en söklista på personerna i antavlan, utökar söklistan med alla personer som på något sätt är släkt.
Finns din fru med i den söklistan så finns det gemensamma personer. Dvs samma person ska förekomma i en flock skapad för dig och en flock som är din frus.

[m00707]

Den metoden fungerar inte. Det kan finnas andra kopplingar mellan flockarna än just mellan din fru och dig.
Om jag exempelvis hade min morfar och mormor i olika flockar och kopplade isär dem, skulle de ändå komma med i söklistan eftersom de var tremänningar.
Deras gemensamma anor får ju dock enbart finnas i en av flockarna.

[kallstrand]

Nu blev jag lite orolig ... Nu har jag inte läst igenom hela denna tråd ordentligt, men ... Hur gör vi i den nya versionen som har en flockindelning idag? För min del använder jag vissa flockar för andra släkter som inte har någon koppling till min egen. Där kanske jag borde ha en annan datamapp istället. Jag tycker däremot det fungerar utmärkt så. Någon slags uppdeling av sin egen släkt kanske inte är nödvändigt rent datatekniskt idag. Flockarna är kanske en kvarleva från förr.

[Christer]

Flockindelning, som även jag använder idag, är ju för din del bara ett sätt att sätta en etikett på dina personer. Och det kan du göra på ett annat sätt redan idag genom att använda flaggor. Det vi vill göra är nu att utveckla möjligheterna att använda flaggor. Det positiva är att du med flaggor kan etikettera en och samma person även om den ingår i två andra släkter. Annan datamapp tror jag är ett mindre bra alternativ.

[C-J Gustafsson]

Att sätta en "etikett" på enskilda personer kan man enkelt göra med flaggor.
Men det viktiga är att flaggorna i den nya Disgen får samma funktionalitet, som fanns med flockar.
Sätta flagga på alla individer man importerar
Att "ärva" flagga när nya individer registreras
Att kunna "byta" flagga på en antal personer från söklista
För urval till export och till sökning

Jag har tidigare föreslagit två olika typer av flaggor, med olika funktionalitet.
Där skulle då den ena typen, ha just de funktioner som flockar har idag.

[RolfEriksson]

För att registrera en annan släkt som inte har något gemensamt med egna släkten är en ny datamapp det rätta alternativet-

[m00707]

I och för sig, men rätt vad det är hittar man en koppling.
Ligger det då i en annan datamapp kan man inte koppla ihop.

[RolfEriksson]

Det hände mig vid ett tillfälle när jag fått ihop en kamrats släkt. Ganska enkelt att göra en export från hennes mapp importerad till min och vips var vi sammankopplade.

[m00707]

Visserligen sammankopplade, men sen återstår allt arbete med disgenorter och källor.

[RolfEriksson]

Det här är ju inget man gör varje dag så jag tittade lite i mitt Disgen. Både Disgenorter och källor fanns med och jag har inget minne av att jag fick jobba extra med det men jag hade tydligen inte byggt något källträd utan det v ar klartext i rutan i det importerade. Minns inte om jag gjorde gedcom eller txt filer men från Disgen till Disgen verkar allt komma med däremot kan det vara problem från andra program.

[m00707]

Jo, med finns dom, men dom kan inte vara kopplade mot de två databaserna med orter och källor.
Så både orter och källor står med klartext i det importerade materialet.

[dis09101]

Den helt avgörande skillnaden mellan flockar och flaggor är att när jag kopplat en person till en flock, exempelvis en ingift person, så får det till följd att när jag lägger in denna persons far och mor får dessa automatiskt samma flocknummer. Och så vidare för de ytterligare personer jag lägger in i denna släktgren.
Använt på detta sätt syns personernas släktgren direkt på individnumret.
Inget av detta framgår av "Vad är en flock?" i Disgens hjälp.
Däremot finns en utmärkt beskrivning i Diskulogen 94 (2011-09).
Med flock = släktgren använder jag ofta flock kombinerat med andra sökattribut vid sökningar.
En tanke: om flock istället hade kallats "Släktgren" skulle nog denna forumtråd varit avsevärt mycket kortare.

[Rolf Persson]

Även jag hör till dem som tycker systemet med flockar är smidigt. Men den bakomliggande tabellen i databasen är för mig som användare tämligen ointressant. Det fungerar ju, och det kommer vi långt med.
Begreppet flagga är kanske egentligen samma sak, men inte så permanent. Att ur en flock bryta ut "skära" utan väl definierade kriterier är ju svårt; Svaret jag får är ju bara ur just den flocken, kanske hade det varit bättre att använda samma kriterier, men ur hela materialet. Då får jag ju med dem som råkat hamna i "fel" flock? Att regelbundet kontrollera att flocken innehåller bara de som skall vara där, och då även samtliga som ska vara där, är ett omständigt arbete.
Bygger programmakarna i stället upp en bra sökmotor och en rapportgenerator jag själv kan styra och spara (tom utan att "flagga") så har vi kommit ganska långt på ett fint datastöd.
Jag upplever det som viktigt att vi som användare inte helt "låser" oss till ett visst arbetssätt, men ser de möjligheter och förbättringar ett nytt arbetssätt kan ge och på den vägen också ge vår forskning nya dimensioner.
Möjligheten att flagga en viss sökning, ett visst begrepp, eller liknande kanske ger ett betydligt större utbyte än flockbegreppet.

[Malviken]

När jag var ny användare av Disgen 1995, gjorde jag först så att jag placerade mig själv i flock 1 liksom mina föräldrar, deras syskon och några till.


Sedan upptäckte jag att det blev bökigt om man skulle hålla ordning på deras föräldrars resp. släktingar.
Då lade jag in ff i flock 50, fm i flock 100, mf i flock 150 och mm i flock 200.
Mm hamnade först i flock 150 ihop med några av hennes släkt, men jag upptäckte detta innan det blev för många och flyttade då dessa till flock 200 där de passade bättre.


För mig har denna struktur fungerat bra och finns det någon ana man är tveksam till kan man lägga in den i en separat nyskapad flock redan från början.
Då kan man ju koppla loss t.ex. flock 300 från flock 100 ifall tveksamhet skulle uppstå och kopplingen inom flock 300 kvarstår till de övriga bakåt i tiden.

[Ludde]

Jag använder flaggor för att hålla reda på olika släktgrenar momor, morfar, farmor och framor. En flagga använder jag för att markera ingifte. Flockar använder jag när jag har uppdragsforskat åt GF eller tagit fram en antavla åt någon bekant. Dessa flockar vill jag inte blanda med min egen forskning. Jag använder alla flaggor idag. som tex en för Soldater, Emigranter, en för att flagga de jag ska slå upp i Sv dödbok etc. Jag saknar möjligheten främst möjligheten att söka på flaggar på annat sätt en OR, vill ha framförallt ha AND också. Ett exempel: Vill jag få en lista med alla soldater som emigrerat och markera båda så får jag alla soldater och alla emigranter i mitt fall blir det ca 8000 träffar när jag vill komma åt de 36 som uppfyller båda kraven. XOR vore också bra.

[Christer]

Mats, en god idé. Jag noterar den får vi se hur enkelt det är att beskriva och implementera.

[Lars GJ]

Delar i högsta grad önskemålen kring förbättrade sökfunktioner! Jag saknar idag också möjligheten att söka efter ej ifyllda fält, med t.ex. sökkommandot ””, som letar rätt på poster där någon uppgift saknas/utelämnats: Vilka personer i ett sökområde saknar dödsdatum, för att ta ett exempel?
Då våra databaser snabbt fylls på använder jag mig också mycket av den förträffliga funktionen ”Byggd tavla”. Men, när tavlan snabbt är klar stöter jag på problemen: Dead ends! Varför slutar en linje i exempelvis 6 generationen, medan linjerna runtom fortsätter? Oftast beror detta på att personerna i dessa döda linjer är emigrerade, barnlösa, ogifta eller liknande. Men om det var två år sedan jag sysslade med just dessa personer har jag naturligtvis hunnit glömma detta. Tänk om de flaggor med vilka jag kännetecknat dessa enskilda individer såsom just emigrerade, barnlösa etc. kunde markeras med färger! Ungefär som de gröna anförlusterna i nuvarande programversion: Rött för emigrerad, blått för ogift etc. Eller med andra attribut som kursiv eller fet stil. Funktionen finns i Excel och kallas där ”Villkorsstyrd formatering”. Skulle för mitt eget vidkommande öka användarvänligheten med flera hundra procent!

[RolfEriksson]

Köpte nya dödskivan på släktforskardagarna och går nu igenom saknade dödsdatum. Ett enkelt sätt att hitta dem är att göra en söklista. Den kan man begränsa till ett år så blir den mycket hanterlig och du ser direkt om ett dödsdatum saknas.

[BrJohan]

Jag utgår ifrån att den - i en oviss och förmodligen avlägsen - framtid kommande 'nya' versionen av Disgen med SQL(ite)-databas, kommer att låta användare göra sökningar som styrs av egenformulerade SQL-frågor. Då - men inte förr - ges sökmöjligheter värda namnet.

[Christer]

Det får vi fundera över.
Vi försöker alltid göra en bedömning och prioritera med utgångspunkt från förväntad nytta för våra medlemmar och vilken utvecklingsinsats som krävs.

[BrJohan]

Det får i fundera över.

Skulle "i" ha föregåtts av "v" eller "n"?

(Eller är det det arkaiska andra person pluralis pronomenet?)

Frågan motiveras av att det enligt http://www.dis.se/en/tools/disgen.html skulle vara så att "Medlemmarna styr utvecklingen!".

[Torgny Larsson]

Bror! Eftersom du tog upp det i denna tråden...
Både du och jag vet att Disgen till stor del utvecklas och har utvecklats av ideellt arbetande medlemmar, utan krav på ersättning, under lång tid, och programmet har ändå blivit ett av de mest använda programmen i Sverige för registrering av släktforskning. Och detta fastän Disgen är ett tämligen avancerat program. Som fadder och fadder-koordinator har jag haft kontakt med många av våra medlemmar, fått hjälpa dem med deras problem och önskemål. Ofta är det rena datorfrågor, att de inte har förstått enskilda funktioner i programmet eller har i realiteten önskemål om specifika nya funktioner. De allra flesta använder inte alla funktionerna i Disgen, men hittar ändå någon funktion som de tycker saknas.

Jag var i våras också med att samla in och sammanställa medlemmars synpunkter på Disgens framtida utveckling, vad man tyckte vara svårt och vad som kunde göras enklare, eller vad som saknas. Där fick vi som svar allt från att det redan var för mycket funktioner, att det är bra som det är och ändra inget fast något specialfunktion saknades alltid, till att vissa funktioner var svåra. Vi har en lång lista på önskemål, som alla i sig är lika behjärtansvärda, så det måste bli en prioritering. Min uppfattning är att vi måste ta stor hänsyn till de behov, problem och önskemål som den stora, kanske tysta, mängden av medlemmar har. Jag gissar att det bara är ett fåtal av dem som kan skriva SQL-frågor.

Från faddrar och utbildare kanaliseras medlemmars problem och önskemålen till produktråd och utvecklare.
Alla är välkomna till mej med sina synpunkter och önskemål.