Resultat 1 till 16 av 16

Ämne: Kvalitetskontroll?

Hybridvisning

Föregående inlägg Föregående inlägg   Nästa inlägg Nästa inlägg
  1. #1

    Sten Magnusson
    Medlemsnr
    6438
    Inlägg
    107

    Källkritik

    Citat Ursprungligen postat av Anders Berg (M01397) Visa inlägg
    Hej!

    I senaste numret (91) blev jag inte lite chockad att se en helt okritisk artikel om hur en person, som "lett kurser i släktforskning", anser sig härstamma från antika romare, fornnordiska sagogestalter och egyptiska faraoner. Det finns inga källor angivna till dessa fantasihärstamningar, annat än att författaren konstaterar att "man kan finna oändligt mycket på internet". Artikeln saknar fullständigt källkritik.

    Man kunde allra minst förvänta sig att redaktionen åtminstone påpekat att detta får tas med en stor nypa salt, men inte ens det har skett.
    En liten fundering över Anders inlägg 2010-12-18 17:36: Är det verkligen så konstigt när inte ens Sveriges Släktforskarförbund satsar på information och upplysning i sådana här frågor? Jag tycker man satsar för lite på upplysning om varför det är nödvändigt med källkritik som då också är beroende av att det finns källhänvisningar i t.ex. publikationer av skilda slag. Se f.ö. också mitt föregående inlägg i denna debatt.

    Mvh/Sten Magnusson

  2. #2

    Sten Magnusson
    Medlemsnr
    6438
    Inlägg
    107
    Det här var tydligen så kontroversiellt att ingen ville ge några synpunkter. Nu är det tyvärr så att rörelsen helt verkar satsa på kvantitet och då underlåter att ta med kvalitetsaspekten trots att den är det grundläggande inom all seriös forskning. F.ö. är jag inte speciellt road av den uppdelning som brukar göras mellan erfarna resp. oerfarna forskare.

    Tittar man närmare på olika antavlor som publiceras är många av dessa publicerade av forskare som har hållit på lång tid och ändå innehåller grova felaktigheter och utan källhänvisningar.

    Andra har däremot hög kvalitetsnivå både på källhänvisningar och innehåll trots att dessa publicerats av s.k. nybörjare.

    Nu finns det ju tyvärr inte heller så mycket litteratur utgiven av släkt- och hembygdsrörelsen om vikten av källhänvisningar resp. -kritik.

    Det gjordes en kvalitetsutredning för 11 år sedan av Sveriges Släktforskarförbund men det har tyvärr inte gjorts någon uppföljning vilket jag anser är beklagligt.

  3. #3

    Tommy Petersson
    Medlemsnr
    49794
    Inlägg
    263
    Om det är samma artikel som jag läste (i en PDF, antar jag?) så kunde jag inte tolka den som annat än ironi och drift med "glädjesläktforskare" - men det var det tydligen inte...

  4. #4
    Släktforskning kan bli forskning

    Släktforskningen i Sverige är en fantastiskt givande hobby med den nya tekniken men lider av ett antal viktiga problem med bl.a. bristande källhänvisningar och antavlor från sagornas värld, som refererats i denna tråd. Ingen verkar ha tänkt på att det inte räcker med råd och undervisning. Man måste också lägga krut på att granska resultaten av släktforskarnas mödor. Jag har skrivit ett mycket genomgripande förslag som syftar till att förbättra kvaliteten i vår bransch (berör bl.a. Diskulogen):
    https://dl.dropboxusercontent.com/u/...kning%20v2.pdf

  5. #5

    Bror Johansson
    Medlemsnr
    8633
    Inlägg
    256
    Om hur släktskap med faraoner kan beläggas vet jag intet. Måhända intressant är dock en uppgift som finns i professor Johan Frostegårds läsvärda bok "Nästan allt om människan". Där sägs att man med hjälp av DNA-sekvensanalyser kunnat beräkna att för ungefär 6% av nutidens asiater finns Djingis Khan bland anorna.

  6. #6
    Mina ideer kan läsas i artikelform i Annals of Genealogical Research (http://www.genlit.org/agr/viewarticle.php?id=56). En kortversion kommer i Diskulogens nästa nummer.

    Vi som står för att släktforskningen inte ska stå vid sidan om den vetenskapliga huvudfåran måste inse att det finns ett förslag (om ej uttalat) om att det inte ska användas vedertagna forskningsmetoder. Vilka argument finns för det förslaget?

    Detta och andra fora kan fungera för att föra fram och diskutera ideer men nackdelen är att vi tenderar att måla in oss i hörn. En mycket bättre plattform för att komma framåt, både med att stöta och blöta ideer där man ger och tar och att framföra praktiska förslag, är att ha en muntlig diskussion. Vi som engagerar oss i kvalitetsfrågor borde mötas under trevliga former för ett seminarium. Jag är övertygad om att det finns duktiga personer som kan organisera ett sådant möte. De kommersiella aktörerna kan kanske bidra med finansiering.

  7. #7

    Sten Magnusson
    Medlemsnr
    6438
    Inlägg
    107
    Jag måste säga att vad Lars Berglund här framför är något rörelsen saknat.
    Jag citerar här ur några inlägg jag skrev på Arkivguidens Forum med anledning av Lars initiativ.


    "Om det inte är någon som upptäckt det finns en diskussion om det som Lars tog upp här ovan även här:

    Anbytarforum » Övriga ämnen » 05 Kvalitet inom släktforskningen » Kvalitet inom släktforskningen

    Jag måste säga att detta initiativ från Lars både här och på det andra forumet förtjänar en eloge."






    "Jag tycker det är berömvärt att denna fråga kommer upp på dagordningen igen.
    Som Lars här säger är det viktigt att vår släktforskning ska kunna granskas även av våra kommande generationer. Vad skulle de tycka ifall de ser att vi haft det så lätt att forska via dator och sedan ändå presentera felaktiga anor, vilket då skulle ge en massa onödigt jobb för de som då i stället för att kunna forska vidare där vi slutade, få göra om vårt arbete?

    Sedan kan vi ju fundera på vilka metoder som är bäst att föra fram det här men något jag definitivt har saknat i olika tidskrifter är just artiklar om t.ex. källhänvisningar och källkritik.

    Arkivguidens Forum är ett utmärkt sätt men jag såg för någon dag sedan att det finns fler som är inne på samma linje.

    I varje fall bör väl resultatet av t.ex. muntliga sammankomster dokumentera skriftligt så att alla som är intresserade av dessa ämnen kan se vad diskussionerna handlar om."






    "C lägger fram saken på ett föredömligt sätt.

    Sedan vad gäller denna mening i Lars föregående inlägg undrar jag vem eller vilka som hittat på detta:

    "Det finns ett förslag om att vi inom släktforskningen inte ska använda vedertagna forskningsmetoder. Vilka argument finns för det förslaget?"

    Jag ser i alla fall inte att det finns några argument för den saken och därmed hör förslaget hemma i papperskorgen. Det låter för mig f.ö. som ett försenat aprilskämt, men när jag nu i över 10 års tid läst vad som skrivs om den saken på olika ställen (inte här), är det kanske inte så märkligt men om rörelsen officiellt skulle ställa sig bakom det är det förkastligt.

    Vad skulle våra efterkommande generationer säga om de såg att vi som haft tillgång till alla möjliga tekniska hjälpmedel för att kunna läsa gamla dombokshandlingar för att ta ett exempel, för att sedan finna att vi fuskat med vår forskning och därmed fått fram helt felaktiga anor, ättlingar o.s.v.?

    De skulle nog allt bli minst sagt sura och slänga vårt jobb i papperskorgen eller helt enkelt elda upp det."






    "Utöver det jag tidigarte sagt här kom jag i går på en sak.

    Har du Lars inte funderat på att lämna in en publicering av dina idéer som du nämnt här ovan i en artikel i Släkthistoriskt Forum också?"






    Ursäkta stavningen. Jag tog f.ö. bort ett namn på en annan skribent och lät bara begynnelsebokstaven kvarstå.

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •