Kvalitetskontroll?

[Anders Berg (M01397)]

Hej!

I senaste numret (91) blev jag inte lite chockad att se en helt okritisk artikel om hur en person, som "lett kurser i släktforskning", anser sig härstamma från antika romare, fornnordiska sagogestalter och egyptiska faraoner. Det finns inga källor angivna till dessa fantasihärstamningar, annat än att författaren konstaterar att "man kan finna oändligt mycket på internet". Artikeln saknar fullständigt källkritik.

Man kunde allra minst förvänta sig att redaktionen åtminstone påpekat att detta får tas med en stor nypa salt, men inte ens det har skett.

[DanielBerglund]

Vi har faktiskt tänkt ha ett nummer om kvalitetsaspekter i släktforskningen men det var väl tur att det inte blev det här numret då

Anders (eller någon annan som ser detta!), skulle inte du vilja skriva en artikel om hur långt tillbaka man kan komma om man har krav på kvalitet och säkra belägg? Har sett frågan diskuteras ibland och olika påståenden flyga förbi, men det skulle vara intressant att läsa en artikel om det med motiveringar till varför det är som det är.

[Tony]

Det är lite kul med vilka vi har som släktingar bakåt, alla vill ha någon spännande person att härstamma ifrån...många hävdar med bestämdhet att de är av vallonsläkt exempelvis... medans modern forskning har visat att det var relativt få valloner som kom till Sverige dock.
Vi som tragglar i kyrkoböckerna vet att de flesta Svenskar var torpare, drängar, pigor, arrendatorer, hemansägare, soldater, kronobönder, rättare, kuskar, etc ....om man har tur kanske man kan hitta nån släkting som inte har ett "..sson" namn, och känna lite anspänning över det..
Att kunna komma längre bakåt i släktforskningen än till 1600 är näst intill omöjligt...så romare och och egyptiska faraoner är naturligtvis bara fria fantasier................

[Undertones]

Att härstamma från Egyptiska faraoner känns ju intressant, men det är väl ungefär lika troligt som att hästamma från Jan Guillos Arn. Det otroliga i det hela är väl att DISKULOGEN publicerar detta skräp, utan ens en notis om det tvivelaktiga i hela artikeln.

[Christer]

I Diskulogens två senaste nummer har artiklar med, i mina ögon, tvivelaktiga uppgifter publicerats. Det är min förhoppning att dessa varit så provocerande att någon känner behov av att bemöta dessa ur ett källkritiskt perspektiv i något kommande nummer av tidningen.

[Anders Berg (M01397)]

Diskussionen har fortsatt på Anbytarforum.

http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/d...72#POST1050072

[Ingmar Berthelsen]

Jag skrev om linjen till egyptiska faraoner - med källhänvisning. Och att det mest var en kul grej - som jag inte omedelbart kan se några fel i (trots att jag inser omöjligheten i upplägget).
Arn är en fiktiv figur - men flera av personerna i hans omgivning är historiska.
Själv har jag ärvt släktutredningar, en leder till hertig Magnus (son till Gustav Vasa) som jag förgäves sökt belägga i det "vanliga" arkivmaterialet. Men - egentligen vill jag hellre arbeta med mer sentida frågor - jag har en lucka med en anfader mellan 1894 och 1901!

[DanielBerglund]

Jag tror vi har fått en kandidat till att skriva en artikel till Diskulogen om detta, men är fler intresserade får man gärna höra av sig till redaktören (diskulogen@dis.se). Som jag sade ovan - själv skulle jag gärna läsa en artikel om vad som är möjligt med bibehållande av källkritiskt tänkande.

[Malviken]

Diskussionen har fortsatt på Anbytarforum.

http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/d...72#POST1050072

Den diskussion Anders hänvisar till är tyvärr f.n. avsomnad. Där finns dock en hel del synpunkter på olika saker om bl.a. vikten av källkritiskt tänkande. Detta är tyvärr något som ofta förbises i forskningssammanhang och av den rörelse som väl är tänkt att visa t.ex. den som inte hållit på med dylikt innan varför det är viktigt.

Här ett utdrag från ett inlägg 2011-01-21 i den diskussionen:
"Att klippa och klistra ihop ett släktträd från källor på internet utan att själv studera och bedöma originalkällornas rimlighet är inte släktforskning. Att sedan publicera sådana släktträd på nätet anser jag omdömeslöst och oseriöst. De flesta av oss har väl sett felaktiga uppgifter på nätet, som återkommer om och om igen i nya publikationer. Det hjälper inte att man själv försöker publicera korrekta resultat."

Senaste inlägget skrevs 2011-01-26 och där stod bl.a. att
"Alla inläggen har sin del i en eller annan sanning.
Problemet är att Forumet är till för "släktforskare" som nått olika långt i sitt kunnande.
Därför är det viktigt att erfarna släktforskare påtalar de "fällor" som finns på området,
och att man gör det så fort det finns möjligheter för alla nybörjare.
Att det finns "glädjeforskare" där ute är en del av bredden i vår verksamhet."



Mvh/Sten Magnusson

[Malviken]

Hej!

I senaste numret (91) blev jag inte lite chockad att se en helt okritisk artikel om hur en person, som "lett kurser i släktforskning", anser sig härstamma från antika romare, fornnordiska sagogestalter och egyptiska faraoner. Det finns inga källor angivna till dessa fantasihärstamningar, annat än att författaren konstaterar att "man kan finna oändligt mycket på internet". Artikeln saknar fullständigt källkritik.

Man kunde allra minst förvänta sig att redaktionen åtminstone påpekat att detta får tas med en stor nypa salt, men inte ens det har skett.

En liten fundering över Anders inlägg 2010-12-18 17:36: Är det verkligen så konstigt när inte ens Sveriges Släktforskarförbund satsar på information och upplysning i sådana här frågor? Jag tycker man satsar för lite på upplysning om varför det är nödvändigt med källkritik som då också är beroende av att det finns källhänvisningar i t.ex. publikationer av skilda slag. Se f.ö. också mitt föregående inlägg i denna debatt.

Mvh/Sten Magnusson

[Malviken]

Det här var tydligen så kontroversiellt att ingen ville ge några synpunkter. Nu är det tyvärr så att rörelsen helt verkar satsa på kvantitet och då underlåter att ta med kvalitetsaspekten trots att den är det grundläggande inom all seriös forskning. F.ö. är jag inte speciellt road av den uppdelning som brukar göras mellan erfarna resp. oerfarna forskare.

Tittar man närmare på olika antavlor som publiceras är många av dessa publicerade av forskare som har hållit på lång tid och ändå innehåller grova felaktigheter och utan källhänvisningar.

Andra har däremot hög kvalitetsnivå både på källhänvisningar och innehåll trots att dessa publicerats av s.k. nybörjare.

Nu finns det ju tyvärr inte heller så mycket litteratur utgiven av släkt- och hembygdsrörelsen om vikten av källhänvisningar resp. -kritik.

Det gjordes en kvalitetsutredning för 11 år sedan av Sveriges Släktforskarförbund men det har tyvärr inte gjorts någon uppföljning vilket jag anser är beklagligt.

[tommypeters]

Om det är samma artikel som jag läste (i en PDF, antar jag?) så kunde jag inte tolka den som annat än ironi och drift med "glädjesläktforskare" - men det var det tydligen inte...

[larsbelu]

Släktforskning kan bli forskning

Släktforskningen i Sverige är en fantastiskt givande hobby med den nya tekniken men lider av ett antal viktiga problem med bl.a. bristande källhänvisningar och antavlor från sagornas värld, som refererats i denna tråd. Ingen verkar ha tänkt på att det inte räcker med råd och undervisning. Man måste också lägga krut på att granska resultaten av släktforskarnas mödor. Jag har skrivit ett mycket genomgripande förslag som syftar till att förbättra kvaliteten i vår bransch (berör bl.a. Diskulogen):
https://dl.dropboxusercontent.com/u/...kning%20v2.pdf

[BrJohan]

Om hur släktskap med faraoner kan beläggas vet jag intet. Måhända intressant är dock en uppgift som finns i professor Johan Frostegårds läsvärda bok "Nästan allt om människan". Där sägs att man med hjälp av DNA-sekvensanalyser kunnat beräkna att för ungefär 6% av nutidens asiater finns Djingis Khan bland anorna.

[larsbelu]

Mina ideer kan läsas i artikelform i Annals of Genealogical Research (http://www.genlit.org/agr/viewarticle.php?id=56). En kortversion kommer i Diskulogens nästa nummer.

Vi som står för att släktforskningen inte ska stå vid sidan om den vetenskapliga huvudfåran måste inse att det finns ett förslag (om ej uttalat) om att det inte ska användas vedertagna forskningsmetoder. Vilka argument finns för det förslaget?

Detta och andra fora kan fungera för att föra fram och diskutera ideer men nackdelen är att vi tenderar att måla in oss i hörn. En mycket bättre plattform för att komma framåt, både med att stöta och blöta ideer där man ger och tar och att framföra praktiska förslag, är att ha en muntlig diskussion. Vi som engagerar oss i kvalitetsfrågor borde mötas under trevliga former för ett seminarium. Jag är övertygad om att det finns duktiga personer som kan organisera ett sådant möte. De kommersiella aktörerna kan kanske bidra med finansiering.

[Malviken]

Jag måste säga att vad Lars Berglund här framför är något rörelsen saknat.
Jag citerar här ur några inlägg jag skrev på Arkivguidens Forum med anledning av Lars initiativ.


"Om det inte är någon som upptäckt det finns en diskussion om det som Lars tog upp här ovan även här:

Anbytarforum » Övriga ämnen » 05 Kvalitet inom släktforskningen » Kvalitet inom släktforskningen

Jag måste säga att detta initiativ från Lars både här och på det andra forumet förtjänar en eloge."






"Jag tycker det är berömvärt att denna fråga kommer upp på dagordningen igen.
Som Lars här säger är det viktigt att vår släktforskning ska kunna granskas även av våra kommande generationer. Vad skulle de tycka ifall de ser att vi haft det så lätt att forska via dator och sedan ändå presentera felaktiga anor, vilket då skulle ge en massa onödigt jobb för de som då i stället för att kunna forska vidare där vi slutade, få göra om vårt arbete?

Sedan kan vi ju fundera på vilka metoder som är bäst att föra fram det här men något jag definitivt har saknat i olika tidskrifter är just artiklar om t.ex. källhänvisningar och källkritik.

Arkivguidens Forum är ett utmärkt sätt men jag såg för någon dag sedan att det finns fler som är inne på samma linje.

I varje fall bör väl resultatet av t.ex. muntliga sammankomster dokumentera skriftligt så att alla som är intresserade av dessa ämnen kan se vad diskussionerna handlar om."






"C lägger fram saken på ett föredömligt sätt.

Sedan vad gäller denna mening i Lars föregående inlägg undrar jag vem eller vilka som hittat på detta:

"Det finns ett förslag om att vi inom släktforskningen inte ska använda vedertagna forskningsmetoder. Vilka argument finns för det förslaget?"

Jag ser i alla fall inte att det finns några argument för den saken och därmed hör förslaget hemma i papperskorgen. Det låter för mig f.ö. som ett försenat aprilskämt, men när jag nu i över 10 års tid läst vad som skrivs om den saken på olika ställen (inte här), är det kanske inte så märkligt men om rörelsen officiellt skulle ställa sig bakom det är det förkastligt.

Vad skulle våra efterkommande generationer säga om de såg att vi som haft tillgång till alla möjliga tekniska hjälpmedel för att kunna läsa gamla dombokshandlingar för att ta ett exempel, för att sedan finna att vi fuskat med vår forskning och därmed fått fram helt felaktiga anor, ättlingar o.s.v.?

De skulle nog allt bli minst sagt sura och slänga vårt jobb i papperskorgen eller helt enkelt elda upp det."






"Utöver det jag tidigarte sagt här kom jag i går på en sak.

Har du Lars inte funderat på att lämna in en publicering av dina idéer som du nämnt här ovan i en artikel i Släkthistoriskt Forum också?"






Ursäkta stavningen. Jag tog f.ö. bort ett namn på en annan skribent och lät bara begynnelsebokstaven kvarstå.