Framtid ...

[BrJohan]

Egentligen är detta inlägg till viss del 'off-topic' i detta form, eftersom det avses handla om blott och bart Disgen. Jag har inte lyckats hitta något annat och för mitt syfte mera lämpligt forum, så:

Den så kallade 'skarpa' versionen av Disgen har nyligen börjat säljas. Av allt att döma - från information som givits av både forumdeltagare (såväl programanvändare som programkonstruktörer) och släktforskarkollegor som prövat/använt programmet - innehåller denna version ett flertal kända - och möjligen/förmodligen också ett antal ännu okända - 'buggar' och ofullständigheter. Definitionsmässigt är det således en 'beta'-version.

Den 'nya' versionen av Disgen omnämndes för några år sedan som "Disgen 2014". Nu heter den som bekant "Disgen 2016". Huruvida det - under resten av 2016 - kommer uppdateringar ocn kompletteringar, som eliminerar åtminstone den stora majoriteten av dessa 'buggar' och ofullständigheter, så att en 'slutlig release' kan sägas finnas, undandrar sig min bedömning. Dock kan det ändå konstateras att förseningen är avsevärd.

Vilka lärdomar och slutsatser rörande den verksamhet som givit dessa resultat, har redan nu dragits? Har de - i så fall - medfört några förändringar av verksamheten?

Kommer formerna för och organisationen av verksamheten att - i något kommande skede - utvärderas mera grundligt? Kommer - i så fall - resultaten och följderna att bekantgöras för medlemmarna i DIS?

Via https://www2.dis.se/medlemsformaner kan läsas att DISGEN "är utvecklat av släktforskare för släktforskare och efter medlemmarnas önskemål". Vore det månne bättre att låta programvaruutvecklingen göras av professionella utvecklare styrda av specifikationer som tas fram av släktforskande DIS-medlemmar?

Jag är sedan åtskilliga år medlem i DIS och avser så förbli. Mina släktforskningsadministrationsbehov är sedan några år större än de som kan/kunde tillgodoses av Disgen 8.2d. Mina förhoppningar inför den 'nya' versionen av Disgen, var därför stora. Tyvärr verkar de inte bli infriade.

Det finns kanske anledningar att avslutningsvis och kort beröra en kärnfråga. Är den programvaruförsörjningsmodell som hittills använts av DIS tillräckligt framtidssäker?

Borde professionell hjälp sökas och anlitas? Borde samarbete med annan (släktforsknings)programvarutillverkare övervägas?

Syftet med DIS borde väl i första hand vara att bidra till att lämpliga programvaruhjälpmedel blir tillgängliga för släktforskare för att på så sätt underlätta och stimulera släktforskning i vid mening. Jag antar att programvaruutveckling i egen regi inte betraktas som ett självändamål. I stadgarna sägs bl.a. att DIS skall "verka för att lämpliga datorprogram, register mm tas fram och underhålls". Något krav på egen programutveckling finns uppenbarligen inte.

Med vissa förhoppningar om en konstruktiv diskussion ...

[DanielBerglund]

Många intressanta frågor. Vad anser du själv?

[Christina]

Frågan är vilka funktioner som efterfrågas....


Finns det något registreringsprogram som är fulländat?

[BrJohan]

Framför allt anser jag att frågorna är motiverade, tämligen konkreta och borde kunna besvaras av någon eller några vars uppgift är att tänka 'framåt'.

Motfrågor kan motiveras om frågeställaren gör påståenden som kan behöva beläggas.

Mina påståenden är dessa två:

1. "Definitionsmässigt är det således en 'beta'-version."

Ordet "således" syftar på föregående menings innehåll, vars sanning i varje rimlig mening är obestridlig och som tillsammans med gängse definition av vad som är en 'beta'-version, belägger mitt påstående.


2. "Dock kan det ändå konstateras att förseningen är avsevärd."

Jag anser att två år är en 'avsevärd' förseningstid. Man kan naturligtvis tycka att det krävs längre förseningstid än så för att hävda att den blir 'avsevärd'. Förseningen är dock uppenbar.


Om det finns några otydligheter i mina frågeställningar, så ber jag att få dem beskrivna eller påtalade.


Till Christina:

Jag nämner visserligen att Disgen 2016 tyvärr inte verkar infria mina förhoppningar vad avser funktionalitet. Mina frågor handlar däremot inte om vilken funktionalitet som finns eller inte finns i Disgen 2016.

De handlar om den verksamhet som bedrivits och de processer som använts för att producera den föreliggande versionen av Disgen, och handlar också om vilken roll eller vilka roller som DIS i framtiden bör spela, vad gäller hjälpmedel för släktforskare.

[C-J Gustafsson]

Man kan väl se tre väl avgränsade delar i diskussionen.

"Förändringar av verksamheten" skall väl formellt tas via motioner till årsmötet, men diskussion om förslag kan väl diskuteras även här.

När det gäller Disgen 2016:
Befintliga funktioner som bör rättas/ändras/kompletteras för att uppfylla den aktuella funktionsbeskrivningen
Ny funktionalitet, som vore önskvärt i den framtida utvecklingen, baserat på förslag från användare.

Föreningsmedlemmar bidrar ju gärna med idéer och förslag men det behövs också föreningsmedlemmar som aktivt deltar i arbete med produktutveckling.
Programmerare i all ära, med det behövs mycket andra typer av resurser för att få fram en bra produkt.
Aktivt deltagande bidrar ju till att era egna idéer har bättre möjligheter att bli verklighet.

[BrJohan]

Den verksamhet som berörs av min fråga är mera specifikt den begränsade del av DIS hela verksamhet som givit de av mig nämnda resultaten. Det är alltså enbart den verksamhetsform och de verksamhetsprocesser som används för resp. av programvaruutvecklingen, som åsyftas.

Om jag uttryckte mig oklart då jag ställde frågan, så är det helt och hållet mitt fel.

Jag nämnde förvisso Disgen 2016, men frågorna handlar inte om den aktuella situationen vad gäller just detta program.

Om - och i så fall i vilken utsträckning - årsmöte eller föreningsstämma 'äger' ämnen på dessa verksamhetsdetaljnivåer vet jag inte och stadgarna ger - som jag läser dem - ingen vägledning.

Att ställa och besvara befogade frågor borde väl kunna anses som ett 'aktivt deltagande'. Omotiverade följdfrågor tillför väl mera sällan något positivt mervärde.

[Bengt H]

Bror Johansson tar definitivt upp en helt avgörande fråga för DISs framtid. Först vill jag påpeka att DIS ur funktionell synpunkt har fått fram ett fantastiskt program. Personöversikten, t.ex., tycker jag är en genialisk "uppfinning" och har lyft programmet jämfört med tidigare. Men utvecklingsprocessen är ett sorgebarn, det har inte minst ordföranden gett uttryck för i sina ledare i Diskulogen. Och på den punkten är det som Bror tar upp högst adekvat. Jag tror att man måste köpa in specialkompetens för att lösa vissa problem. Ett exempel är utskriftsfunktionen som är undermålig. Ett fel som jag anmälde för sju år sedan är fortfarande inte löst. Det borde finnas experter på marknaden som man kan köpa in om man inte klarar sådana problem själv.

[DanielBerglund]

Det handlar inte om att inte klara av problemen, utan att DIS inte har råd att köpa in all utveckling vi skulle vilja. Jag tror att vi utan vidare skulle kunna hålla 5 utvecklare igång på heltid, men det kostar då cirka lika många miljoner årligen, och varken likviditet eller försäljning motsvarar detta.

Alltså gör vi idag en viss del utveckling med anställd personal och resten av frivilliga gratisarbetare (vad gäller själva delphiutvecklingen kan jag tillägga att dessa antingen är yrkesmässiga utvecklare eller emeriti). Det arbetet som tillförs ideellt i form av utveckling och test har vi inte råd att köpa in utöver det vi redan köper in.

Något sorgebarn anser jag inte heller att utvecklingsverksamheten utgör, men jag är medveten om att det utifrån sett kan vara svårt att bilda sig en uppfattning om vad som görs, vad som är kvar och var svårigheterna ligger. Den situationen är inte unik för DIS utan det är precis likadant på mitt arbete.

[Bengt H]

Det handlar inte om att inte klara av problemen, utan att DIS inte har råd att köpa in all utveckling vi skulle vilja. Jag tror att vi utan vidare skulle kunna hålla 5 utvecklare igång på heltid, men det kostar då cirka lika många miljoner årligen, och varken likviditet eller försäljning motsvarar detta.

Alltså gör vi idag en viss del utveckling med anställd personal och resten av frivilliga gratisarbetare (vad gäller själva delphiutvecklingen kan jag tillägga att dessa antingen är yrkesmässiga utvecklare eller emeriti). Det arbetet som tillförs ideellt i form av utveckling och test har vi inte råd att köpa in utöver det vi redan köper in.

Något sorgebarn anser jag inte heller att utvecklingsverksamheten utgör, men jag är medveten om att det utifrån sett kan vara svårt att bilda sig en uppfattning om vad som görs, vad som är kvar och var svårigheterna ligger. Den situationen är inte unik för DIS utan det är precis likadant på mitt arbete.

Ja det stämmer, det är svårt att se problematiken när man inte är insatt. Varför går inte problemen med utskrifterna att lösa inom rimlig tid?

[DanielBerglund]

Därför att utskriftsproblemen inte har givits tillräcklig prioritet för att flyta upp och lägga sig överst. Grovt sett har prioriteringen varit de senaste åren att byta databasen i första hand och utskrifterna har fått rätt lite tillsyn. Disgen 8.2 har vi överhuvudtaget inte försökt laga något i sedan 8.2d kom ut. Om det specifikt är felet med font/färg i anteckningar vid sidbrytning du menar så har jag svårt att säga exakt varför just det inte blivit prioriterat, men i praktiken har det drunknat i övriga saker som nu har blivit gjorda i och med dg2016.

[Bengt H]

Därför att utskriftsproblemen inte har givits tillräcklig prioritet för att flyta upp och lägga sig överst. Grovt sett har prioriteringen varit de senaste åren att byta databasen i första hand och utskrifterna har fått rätt lite tillsyn. Disgen 8.2 har vi överhuvudtaget inte försökt laga något i sedan 8.2d kom ut. Om det specifikt är felet med font/färg i anteckningar vid sidbrytning du menar så har jag svårt att säga exakt varför just det inte blivit prioriterat, men i praktiken har det drunknat i övriga saker som nu har blivit gjorda i och med dg2016.

Ja, jag tog det som exempel eftersom det funnits i så många år. Om det är frågan om en nedprioritering var exemplet kanske inte så väl valt som uttryck för hur utvecklingsprocessen fungerar. Men, nu talar jag i egen sak, för mig har det inneburit att jag inte har kunnat göra presentabla utskrifter av min forskning under hela den här tiden.

[GunnarP]

Jag tycker inte utskrifterna är något "problem" det är ju däremot önskvärt med en del nya varianter som finns i andra släktforskningsprogram. Det är ju lagt en massa varianter på redan befintliga utskriftstyper som ju är helt onödigt att lägga ner jobb på.

För 10-15 år sedan gällde nog detta "är utvecklat av släktforskare för släktforskare och efter medlemmarnas önskemål" men idag verkar det som det är en handfull datanördar som utvecklar programmet utan att lyssna på släktforskarna.

Disgen 2016 har ju fått en del förbättringar som t.ex. sökfunktionen men andra funktioner som var bra i 8:an har försvunnit t.ex. notiskontrollen, sortering av senastelistor på namn, orter o källor, man vet inte när man kan använda enter eller mus på lampknappar mm mm.

Jag tycker inte det är bra att släppa en så "ofärdig" version officiellt, det ger bara en massa irritation och dåligt omdöme.

[BrJohan]

Många intressanta frågor. Vad anser du själv?

För det lättuppfattade budskapet tackas.
Jag koncentrerar mig följaktligen och fortsättningsvis till egen släktforskning och egna hjälpmedel, samtidigt som min oro för DIS tilltar.

[Christer]

Bror.
Låt oss tala om Disgen i första hand. Vi håller på att gå över till mer agilt arbetssätt för rollerna produktägare och utvecklare. Vi som jobbar mest med Disgen har eller har haft arbete inom IT-branschen. Så i den meningen så saknas inte proffsen även om vi som en liten organisation inte har samma förutsättningar som de stora drakarna, t.ex. Ericsson och Capgemini som jag personligen har erfarenhet av. Utvecklarna har större erfarenhet av inbäddade system än av interaktionsdesign. Så det är en kompetens vi gärna vill knyta till oss.

Det är inte ovanligt att mjukvara släpps med kända och okända fel. Sen är det också en fråga om vad som är ett fel och inte? Under månaderna av alfa- och betatest har 20-50 funktionärer deltaget i arbetet efter var och ens förutsättningar. Som du vet krävs att utvecklaren kan återskapa de upplevda problemen med utgångsångspunkt från felbeskrivningen. Annars är det ofta helt kört. Många menar att det är fel om det inte fungerar precis som tidigare.

När de gäller vilken funktionalitet vi väljer att utveckla så är det inte alltid så lätt. Vi har en ganska heterogen grupp av medlemmar som använder Disgen och ibland möter vi stort motstånd när vi vill ändra något gammalt och invant. De nöjda är ofta tystare än de missnöjda så det är svårt att få en tydlig bild. När det gäller Disgen 2016 så fanns några grundstenar vi arbetat efter:
- byte av databas och skapa en grund för utveckling av nya funktioner
- övergång till att använda webben för att göra program och handledning tillgängliga
- förenkla underhålls- och utvecklingsarbetet genom att minska på inställningsmöjligheter
- tillgodose önskemål om färre modala dialoger och fler guider
- tillföra förbättringar och nyheter som lockar till övergång från Disgen 8 till Disgen 2016
Detta ledde till att en massa kod behövde skrivas om och testas samt att ändra olika administrativa rutiner.

Kritik som vi ofta möts av är behovet av att modernisera Disgens användargränssnitt men få medlemmar har konkreta förslag.
Vi har en grupp som kallas Produktrådet som ansvarar för att samla in, diskutera och prioritera önskemål samt specificera de förändringar och nyheter som ska införas. Till hjälp har vi ett ärendehanteringssystem där vi hanterar felrapporter och förbättringsförslag. Vi planerar att övergå till årliga releaser med ett par uppdateringar bestående av rättningar och kompletteringar av funktioner. Så för dagen planerar vi för Disgen 2016 med en uppdatering med rättningar och en med funktionalitet från Disgen 8 som inte hans med. Parallellt förbereder vi innehållet i Disgen 2017.

Vi har varit alltför optimistiska i planeringen av det som kom att kallas Disgen 2016. Förutom själva utvecklingen och testningen så ville vi få till handledning på ny webb samt nytt sätt att distribuera, betala och hantera licenser. Parallellt arbetar föreningen med en nya grafisk profil som också slår på Disgen. Grovt förenklat försöker vi nu vända på kuttingen för Disgen 2017 och fokusera på leveranstidpunkt snarare än ett väl definierat innehåll.