Egentligen är detta inlägg till viss del 'off-topic' i detta form, eftersom det avses handla om blott och bart Disgen. Jag har inte lyckats hitta något annat och för mitt syfte mera lämpligt forum, så:

Den så kallade 'skarpa' versionen av Disgen har nyligen börjat säljas. Av allt att döma - från information som givits av både forumdeltagare (såväl programanvändare som programkonstruktörer) och släktforskarkollegor som prövat/använt programmet - innehåller denna version ett flertal kända - och möjligen/förmodligen också ett antal ännu okända - 'buggar' och ofullständigheter. Definitionsmässigt är det således en 'beta'-version.

Den 'nya' versionen av Disgen omnämndes för några år sedan som "Disgen 2014". Nu heter den som bekant "Disgen 2016". Huruvida det - under resten av 2016 - kommer uppdateringar ocn kompletteringar, som eliminerar åtminstone den stora majoriteten av dessa 'buggar' och ofullständigheter, så att en 'slutlig release' kan sägas finnas, undandrar sig min bedömning. Dock kan det ändå konstateras att förseningen är avsevärd.

Vilka lärdomar och slutsatser rörande den verksamhet som givit dessa resultat, har redan nu dragits? Har de - i så fall - medfört några förändringar av verksamheten?

Kommer formerna för och organisationen av verksamheten att - i något kommande skede - utvärderas mera grundligt? Kommer - i så fall - resultaten och följderna att bekantgöras för medlemmarna i DIS?

Via https://www2.dis.se/medlemsformaner kan läsas att DISGEN "är utvecklat av släktforskare för släktforskare och efter medlemmarnas önskemål". Vore det månne bättre att låta programvaruutvecklingen göras av professionella utvecklare styrda av specifikationer som tas fram av släktforskande DIS-medlemmar?

Jag är sedan åtskilliga år medlem i DIS och avser så förbli. Mina släktforskningsadministrationsbehov är sedan några år större än de som kan/kunde tillgodoses av Disgen 8.2d. Mina förhoppningar inför den 'nya' versionen av Disgen, var därför stora. Tyvärr verkar de inte bli infriade.

Det finns kanske anledningar att avslutningsvis och kort beröra en kärnfråga. Är den programvaruförsörjningsmodell som hittills använts av DIS tillräckligt framtidssäker?

Borde professionell hjälp sökas och anlitas? Borde samarbete med annan (släktforsknings)programvarutillverkare övervägas?

Syftet med DIS borde väl i första hand vara att bidra till att lämpliga programvaruhjälpmedel blir tillgängliga för släktforskare för att på så sätt underlätta och stimulera släktforskning i vid mening. Jag antar att programvaruutveckling i egen regi inte betraktas som ett självändamål. I stadgarna sägs bl.a. att DIS skall "verka för att lämpliga datorprogram, register mm tas fram och underhålls". Något krav på egen programutveckling finns uppenbarligen inte.

Med vissa förhoppningar om en konstruktiv diskussion ...