Jag har också problem med 2016, id-numren stämmer inte, det finns inga id-nummer när man som jag använder utskrift- släktmatrikel-granska för att kolla mina uppgifter. I 8.2 var det bara att notera numret och använda sök. Jag har köpt ett program som jag inte vill använda ! Det är släktforskning som jag är intresserad av, inte att krångla med ett sådant här program.
Hej alla,
Det är viktigt att vi får en bra lösning på detta problem. Har fått svara på detta i ett flertal fadderärenden, och även på flera frågor här i DIS-Forum. Vi behöver ett fält för en entydig identifiering av personerna, som användaren själv har kontroll över, som blir beständig även via Gedcom och över Disgens olika versioner. Till det behövs hjälpmedel för att t.ex. föra över 8.2d identitetsnummer till detta fält, eller att skapa utgående från Dg2016 nuvarande databasnyckel, och att detta fält även kan användas som filnamn vid HTML-export.
Jag förstår att det medför stora förändringar i programmeringen, så det kommer nog att ta sin tid, och tar då viktig tid från de nya funktioner som många andra forskare vill ha in i Disgen.
Disgen-fadder i DIS samt datorfrågor.
ID numren ser jag som oerhört viktigt, att andra forskare vill ha in fler funktioner det kan jag förstå, för mig är forskning viktigare än en mängd olika funktioner. Ett program måste vara bakåtkompatibelt annars ska det inte kallas för Disgen, man kan kalla det för Pinoccio eller vad som helst om det är ett helt nytt program, för mig var det som att kasta pengarna i sjön när jag köpte Disgen 2016, är kvar i DG 8 än så länge, orkar inte sitta och ändra alla ID nummer på alla länkar, fotografier m.m.Ursprungligen postat av Torgny Larsson
Håller med, det är forskningen som är viktigast, sitta och ändra hundratals eller tusentals ID nummer för att anpassa sig till Disgen 2016 känns inte meningsfullt.
Hej alla!*
Släktforskning idag är inte bara att söka i källmaterial. Man använder datorer, internet och dataprogram, där man vill registrera personer, personuppgifter, händelser, relationer, platser, källor och annat på ett enkelt, effektivt och strukturerat sätt. Man vill kunna kontrollera de uppgifter man skrivit in för att förbättra kvalitén. Man vill kunna söka personer på många olika sätt, kunna gruppera och markera dem, som ett stöd för den fortsatta forskningen. Man vill kunna se släktträd och släktskap, och kunna skriva ut på en mängd olika sätt, både i textform och grafiskt. Man vill kanske på kartor kunna se var anfäderna bodde eller hur de flyttade. Man vill kunna jämföra med eller ta hjälp av andra forskares forskning. De som är mera avancerade vill kanske länka till arbetsmaterial man har på datorn, skapa släktböcker eller publicera sin släkt på hemsidor på internet. Allt detta kan redan Disgen. Och vi vill göra det bättre.
Många är intresserade av nya funktioner och möjligheter, t.ex. för DNA-forskning, vill kunna använda surfplattor för olika ändamål, önskar hjälpprogram och appar för nya möjligheter kopplat till Disgen.
Disgen har utvecklats under lång tid, och Disgen 8 bestod av ett flertal äldre databaser av olika typ. Varje flock var en egen databas, där personerna numrerades från 1 och uppåt. Källträdet och ortsträdet var egna databaser av annan typ. För att kunna identifiera en person krävdes en kombination av flocknummer+personens nummer i aktuell flock-databas.
För att möta de utvecklingsönskemål som väntar framöver behövde vi byta till en modernare databas, och göra en enhetlig databas med renare och mer funktionell databasstruktur. I Disgen 2016 bygger personidentiteten nu på den nya entydiga databasnyckeln, och man kan se både den och den gamla sammansatta identiteten från Dg8, och det går att söka på båda. Hur vi använder dem, t.ex vid utskrifter och exporter, kan vi utveckla framöver efter de behov som uppkommer.
Vi kommer alla ihåg hur det gick med GID-numret, som vi glatt använde för att identifiera källor. De var skapade av ett kommersiellt företag, och var inte en beständig identifikation för sidan i källan. Detsamma gäller när man väljer att bygga sin släktforskning kring de databasnyckelar som ett dataprogram använder. Det är en risk.*
Programutveckling är alltid en kompomiss - mellan vilka funktioner som behövs, användarnas specifika önskemål, de tekniska möjligheterna, de tekniska valen samt de personella och ekonomiska resurserna. För vår del med 15000 användare blir det också en kompromiss mellan befintliga användare och nya användare, som har olika förutsättningar och olika önskemål.
Det finns dock viss möjlighet att få hjälp med hjälpprogram för några av de problem som ni fått, till följd av att ni använt databasnyckeln för andra ändamål.
Senast redigerat av Torgny Larsson den 2017-02-05 klockan 14:37. Anledning: Komplettering
Disgen-fadder i DIS samt datorfrågor.
Ett sådant hjälpprogram kunde vara att i html-sidor byta ut länkar med gamla personidentiteten mot de nya, eller tvärtom T.ex. om man har ett skal med html-sidor där man länkat till de sidor som Disgen skapar, skulle programmet kunna byta ut dem mot de nya identiteterna.
Disgen-fadder i DIS samt datorfrågor.
Det skulle jag se fram emot och hoppas att jag skulle ha glädje av Torgny Larsson. Men jag väntar med att ta ut glädjen. Att slippa sitta och handjaga mellan 20 och 30 tusen dokument skulle jag anse vara en befrielse. Om det nu skulle fungera så skulle mycket negativ energi lyftas från DG 2016.
Behörigheter för att posta
Svara med citat