Marknadsföring av Disgen

[LÅS]

Marknadsföring av Disgen

Dis Forum är väldigt produktorienterat. Marknadsföring diskuteras inte alls. Kanske sker detta i slutna rum, men det känns som om teknikintresset är helt dominerande bland Dis funktionärer.

Jag är medlem i några Face Book-grupper avgränsade till släktforskning inom visst område. I flera av dessa diskuteras just nu val av släktforskningsprogram. Om det endast är medlemmarnas privata funderingar eller om programleverantörerna ligger bakom är oklart, vilket dock kanske är av mindre intresse. Jag finner dock ingen som argumenterat för Disgen. Hur skall Dis bemöta detta?

Ett program som seglar upp som konkurrent är Genney. På programmets hemsida göra man en jämförelse mellan svenska släktforskningsprogram. Vad är Dis kommentar till denna jämförelse?
Vill Dis vara med i kampen om kunder på sociala medier?
Bör inte Dis i större utsträckning se ”biprodukterna” Disbyt och Disarkiv som instrument för hjälp i marknadsföringen?

Hur skall man argumentera för Disbyt kontra andra svenska och utländska produkter. Min detaljkunskap om dessa andra produkter är för liten hos mig för att veta vilka argument som skulle kunna vara bäst. Jagskulle vilja se mer av jämförelser och argument för gjorda val och prioritering i Disgen.

Jag upplever att många nya släktforskare värderar olika utskriftsmöjligheter, gärna med färg och andra glättigheter mycket högt. Genneys ”Familjevy”, ”Vy över släktskap” och ”Släktskapsplansch” är exempel på nya utskriftsmöjligheter där Dis så snabbt det bara går borde försöka bli bäst på marknaden.

Finns det med andra ord ett intresse från Dis ledning att diskutera marknadsföring på detta forum?

[Hans-Peter]

Hej!

Jag är också med i FaceBook grupper för släktforskning, och de gångar frågan kommer upp om vilket släktforsknings program som är bäst eller deltagarna använder, argumenterar bl.a. jag för DISGEN, jag har sett att flera stödjer antingen med kommentar eller med likes, så helt utan reklam på FaceBook är DISGEN nu inte.

Å andra sidan är det ju så att i de flesta fallen är dessa diskussioner om detta eller hint program ju några som endast lever kort tid. Grupperna är ju avsett för släktforskningsfrågor och inte för programfrågor.

Sedan finns det ju en speciell FaceBokk grupp för just Disgen.

Men visst kan det säkert göras med reklam, man skall bara akta sig för att det inte blir så att det överreklameras och får motsatt effekt: Att det reklameras för det så ofta att man får en känsla av att det är ett halvtaskigt program.

[Edgar]

Jag har inte läst DIS stadgar men vad jag har förstått, är DIS, Datorhjälp I Släktforskning, en ideell förening, som stöder i princip all datorhjälp i släktforskningen och inte bara det egna verktyget Disgen. Visst vill man att Disgen skall sälja så bra att det täcker sin del av föreningens kostnader, men det finns inget övergripande kommersiellt vinstintresse som motiverar en väldigt aktiv och organiserad marknadsföring från föreningens sida.

[Hans-Peter]

Det är väl en del av dilemmat för föreningen, den är som Edgar skriver en förening för datorhjälp i släktforskningen, av samma orsak har den support för fler olika släktforskningsprogram, men samtidigt är det en förening som sedan många år har utvecklat ett helt eget släktforsknings program. Ett program man naturligt nog vill marknadsföra och sälja, då det ju inte är gratis att utveckla.

Jag tycker nog marknadsföringen är lagom balanserat mellan de två uppdrag föreningen har: Att hjälpa alla som använder dator i släktforskningen och att sälja sitt eget program.

Att DIS-Forum har tyngdpunkten på Disgen är ju inte så konstigt, det är nog det mest använda programmet i PC världen, större än nog alla de andra tillsammans.

Jag tror den bästa marknadsföring Disgen kan få på FaceBook är att vi som använder programmet, deltar och svarar på frågor samt, när det faller naturligt, talar om varför vi tycker det är så bra.

Sedan är det ju fortfarande så att visst skall Disgen generera vinst, om inte av annan orsak, för att bära sina egna utvecklingskostnader, det tror jag inte medlemsavgifterna klarar av om vi även vill ha Diskulogen kvar.

[Edgar]

Håller helt med dig, Hans-Peter.

[Eva Dahlberg]

Hej! Tack Lars-Åke för att du ställer frågan. Det förs inom styrelsen sedan flera år en hel del diskussioner om marknadsföring av både Disgen. föreningen DIS och våra olika produkter eller verktyg. Vid funktionärsträffarna tas det också upp med våra funktionärer. Styrelsen har en grupp som jobbar med marknadsföring men vi är ju inte specialister på något sätt.
Vid Föreningen DIS årsmöten presenteras både på plats och på vår webb både verksamhetsberättelse och policy och verksamhetsplan, de kan du läsa här https://www.dis.se/arsmote - Policyn behöver du titta under år 2014 för att se (vi ska lyfta fram dem bättre på webben framöver!).

När det gäller att argumentera för Disgen i olika Facebook-grupper så är det nog i mångt och mycket upp till våra användare att göra det, funktionärer eller medlemmar.
Vad föreningen i sig gör (förutom regionföreningarnas, faddrarnas och utbildarnas arbete – de som dagligdags marknadsför oss genom sina kurser, sin support och sina fördrag) kan jag nämna.

Sedan något år koncentrerar vi våra annonser till Släkthistoriskt Forum, Släkthistoria och Hembygdsförbundets tidning Bygd&Natur och där arbetar vi nu om annonserna för att mer visa Disgen och t.ex. kartorna. Vi har under 2016 testat att ha Google-annonser. Vi har under 2016 gjort olika enkäter till urval av medlemmar, den som har redovisats gällde Diskulogen men det gjordes tre till under hösten om olika områden.

Vi har ett samarbete med ArkivDigital i olika frågor, så då kunde vi i deras mejl till sina kunder i slutet av november ha med ett avsnitt om föreningen och Disgen. Då använde vi också en särskild landningssida på webben för de som klickade sig vidare från mejlet för att se hur många som gjorde det. Vi märkte en ökad försäljning just då.

Vi har en stor monter varje år på Släktforskardagarna med bildspel, visningar och miniföredrag både om Disgen, Disbyt och kartorna. Vi hoppas ju att vår annons i programbladet, montern och affischer och visningar leder till att vi når ett antal nya släktforskare och/eller nya användare.

Vi skickade nyligen ut mejl till alla medlemmar som köpt Disgen 8 men inte uppgraderat till Disgen 2016 och då poängterade vi även för de som köpt Disgen 8 men valt att använda andra program att de ju kan testa Disgen 2016 gratis en månad med sitt befintliga material. Det ledde också till en snabb uppgång av uppgraderingarna.

Dis finns med vid Kartdagarna som anordnas av Kartografiska sällskapet.

När det gäller att marknadsföra Disbyt ligger vi just nu lite lågt i avvaktan på dess nya utseende och funktioner. Där försöker vi dock hela tiden hitta sätt att få fler att använda Disbyt, det vill säga att bidra, men den siffran ligger förvånansvärt konstant genom åren.

Vi anstränger oss för att lyfta fram flera av våra produkter (förutom som sagt Disgen, Disbyt, kartor, regionföreningar, utbildningar och support) alltså även Diskulogen, DisArkiv och med vår nya webb publiceras flera fördjupningsartiklar bara på webben. Till exempel denna https://www.dis.se/node/595

Det som vi ännu inte nått fram med är just det du säger Lars-Åke, med en aktuell jämförelse av program och vilka fördelar som Disgen ger. Men en del finns här (längst ner) https://www.dis.se/index.php/var-far-jag-hjalp

Hälsningar,
Eva Dahlberg, vice ordförande och en av medlemmarna i marknadsgruppen

[Torgny Larsson]

Hej Jan-Åke! Det är naturligtvis inte något problem att diskutera marknadsfrågor på DIS-Forum. Jag är fadder i Disgen och hanterar drygt ett 40-tal frågor och problemställningar varje månad, och det är väldigt sällan det handlar om marknadsföring. Det är nog naturligt även här i DIS-Forum att inläggen handlar om konkreta problem, frågeställningar och önskemål som man vill ha hjälp med eller framföra.

Jag vill dock framföra hur viktiga regionföreningarna är för DIS marknadsföring. Utbildare, faddrar, disbyt-ombud, redaktörer och övriga funktionärer är de som har den omedelbara direkta kontaken med medlemmarna. Regionföreningarnas olika typer av kurser, aktiviteter/medlemsmöten, deltagande i kulturarrangemang, lokala släktforskardagar och utställningar, samarbeten med arkiv, släktforskarföreningar och bildningsförbund liksom egna utvecklingsprojekt samt de regionala medlemstidningarna är tillfällen/kanaler där DIS och våra produkter marknadsförs på bästa sätt. Flera regionföreningar har även egna kompletterande produkter man marknadsför, med egna montrar på Släktforskardagarna och vid arkivens arrangemang (Arkivens dag och Släktforskningens dag).

Sociala medier kan vi säkert bli bättre på. Bra kvalitativa produkter säljer sig själv och får spridning genom det.

Andra Släktforskningsprogram. Alla Släktforskningsprogram har sin för- och nackdelar. Men vi har alla olika möjligheter, önskemål och preferenser. En del behöver väldigt enkla program, medan andra vill ha program med mycket specialfunktioner och anpassningsbara. En del vill registrera sitt släktträd direkt på webben, medan andra vill ha full kontroll på det i sin egna dator. En del är MAC- eller Linux-fantaster. Andra har lärt sig Holger eller Min Släkt när de gick sin första kurs, och tycker det passar dem. En del forskar bara för sitt nöjes skull, medan andra forskar nästan på akademisk nivå. En del vill göra släktböcker, skapa egna hemsidor eller presentera på annat sätt. Andra vill det inte. En del är hembygdsforskare eller forskar i ett speciellt område, andra vill bara registrera sina egna direkta anor. En del fasar för tekniska moderniteter som social medier och molntjänster. Olika program passar olika bra för olika människor.

Vad gäller Genney, så är naturligtvis programjämförelsen där gjord för att framhäva dess egna fördelar. Allt är inte heller korrekt i jämförelsen.

[Micael Frank]

Det är möjligt och kanske ofrånkomligt att en viss vinkling sker, om inte annat för att man är mer expert på sitt eget program, men som det står på Genneys jämförelse https://genny.se/content.php?rid=120 är intensionen att försöka ge en så rättvis bild som möjligt.

Genney uppmanar också att skicka in kommentarer för att korrigera eventuella fel och det skulle därför vara intressant om Torgny kunde säga vad som inte är korrekt så att det kan rättas till.




Utvecklare av Genney och ägare av Genney Digit

[Eva Dahlberg]

Hej Micael, det är väl bäst att du lägger till i en fotnot att du är Genneys utvecklar/ägare? Det framgår inte av er webb men du är på något sätt involverad om jag förstår rätt?

Hälsningar,
Eva

[Micael Frank]

Tack Eva, det är nu åtgärdat.

Micael

[Eva Dahlberg]

tack!
Hälsningar,
Eva

[Torgny Larsson]

Hej Micael! Du bad mej visa på felaktigheter i ditt jämförselse-material, och att de punkterna du tagit upp är vinklade.
I övrigt visar det på några av de delar som DIS just nu arbetar på, t.ex. registerutdrag och flera namnfält.
Jag har Genney sedan du släppte det, även på Beta-stadiet. Gillar en del, saknar en del. Använder det för att göra planscher ibland.

Allmänt: En sådan här jämförelse kan halta lite beroende på hur läsaren tolkar de begreppen du för upp och vad de omfattar.

Lite felaktigheter: Disgen kan även göra utskrifter till pdf, utskrifter kan göras i 8 olika språk. Disgen kan exportera släktträd till HTML. Sökning på orter(platser) kan göras, på alla nivåer, församling, by, gård, torp.

Punkter som saknas, exempel på funktioner som finns i Disgen:
- Omfattande hemsida med utförlig handledning
- Tillgång till en större supportorganisation, bl.a. 40 Disgen-faddrar
- Sökning i forskardatabasen Disbyt på Internet
- Sökning av källmaterial via Dispos på församling, by och gårdsnivå
- Hantering av adoptivbarn och fosterbarn
- Hantering av fadder-relationer inom släktträdet (dopvittnen/fadder till)
- Samtidig hantering av upp till 8 familjer och personer samtidigt
- Möjlighet att ange Fotnot och Anteckning till de separata notiserna
- Digitala kartor från olika tider, färdiga att lägga in i programmet
- Visning av en persons flyttning med Google Earth
- Strukturerat ortsträd för Sverige, med funktioner på de olika nivåerna
- Ett 100-tal färdiga utskriftsmallar, med ett stort utbud av anpassningsmöjligheter
- Ett 10-tal färdiga HTML-mallar
- Redigering av personer och orter via XML
- Flyttning av personer mellan olika släktträd
- Länk i källhänvisning direkt till källmaterial i Arkiv Digital och SVAR
- Ett stort antal kontroll- och analysverktyg
- Länkar till alla typer av digitala arbetsmaterial
- Med mera

Dessutom:
- Föreningen DIS har funnits sedan 1980 - är ideell och har 22.000 medlemmar
- DIS samarbete med andra aktörer inom området (släktforskning, arkiv, hembygd, utbildning, kartor)
- Ett stort antalet användare ger god input till vidareutveckling
- Detaljerad policy och utförlig verksamhetsplan som beslutas av medlemmarna.

[Micael Frank]

Hej Torgny och tack för synpunkterna!

Som sägs i Genneys jämförelse har funktioner som kräver ytterligare programvara inte tagits med och fokus lagts på dom som ingår i gedcom-standarden.
Jag blir tvungen att ta punkt för punkt.

Påstådda felaktigheter:

Disgen kan även göra utskrifter till pdf - Vad jag förstår behövs ytterligare programvara och har därför inte tagits med. Detta gäller ytterligare punkter som du eftersöker.
Utskrifter kan göras i 8 olika språk. - Ok.
Disgen kan exportera släktträd till HTML. - Det nämns i jämförelsen som webb-publicering men jag har inte hittat något sätt att göra vanliga utskrifter till html.
Sökning på orter(platser) kan göras, på alla nivåer, församling, by, gård, torp. - Kanske otydligt beskrivet med det handlar inte om sökning i platsträdet utan via internet i platstolken. Platserna som hittas har koordinater och läggs direkt på rätt ställe i platshierarkin. Möjligen skulle man kunna tänka sig Dispos där men då får man väl inte några koordinater?

Punkter som eftersöks:

Listan gär naturligtvis att göras hur lång som helst för vad man kan ta med och någonstans måste man stanna.
Det finns flera saker som går att ta upp också om Genney i jämförelsen men som utelämnats av praktiska skäl.

Vi kanske inte heller ska röra ihop Dis och Disgen eftersom jämförelsen handlar om släktforskningsprogrammens funktioner.
T.ex. supportorganisation med faddrar skulle ju även kunna innefatta Genney.

- Sökning i forskardatabasen Disbyt på Internet -- Går även i Genney
- Sökning av källmaterial via Dispos på församling, by och gårdsnivå -- Bra tips! Det kommer att komma i Genney.
- Hantering av adoptivbarn och fosterbarn -- Det nämns i jämförelsen
- Hantering av fadder-relationer inom släktträdet (dopvittnen/fadder till) -- Kommer nog en möjlighet Genney v2
- Samtidig hantering av upp till 8 familjer och personer samtidigt -- Och i Genney kan man hantera obegränsat med register samtidigt
- Möjlighet att ange Fotnot och Anteckning till de separata notiserna -- Anteckning finns i Genney. Fotnoten är väldigt säregen funktion för Disgen som vid export blir bara anteckning.
- Strukturerat ortsträd för Sverige, med funktioner på de olika nivåerna -- Det nämns i jämförelsen
- Ett 100-tal färdiga utskriftsmallar, med ett stort utbud av anpassningsmöjligheter -- Utskriftsmallar nämns i jämförelsen
- Redigering av personer och orter via XML -- Det nämns i jämförelsen
- Flyttning av personer mellan olika släktträd -- Förstår inte vad du syftar på.
- Länk i källhänvisning direkt till källmaterial i Arkiv Digital och SVAR -- Kommer i Genney v2
- Ett stort antal kontroll- och analysverktyg -- Finns även i Genney bl.a. under registerutdrag
- Länkar till alla typer av digitala arbetsmaterial -- Tyvärr inte gedcom och har därför inte tagits med och går bara att koppla till person

Sammanfattningsvis kan man säga att det nog inte går att göra en totalt oberoende jämförelse och huruvida man gillar ett program eller inte beror dessutom på tidigare vanor, forskningsområde m.m.
Genney har i alla fall försökt och det har kommit uppskattande kommentarer från personer som håller släktforskningskurser vilket då är ett stöd för dem.
Jag tror det också ger nya släktforskare en möjlighet att orientera sig; man kanske har behov av vissa funktioner.
På tal om vinklade uppgifter kan jag nämna att det som fick jämförelsen till stånd var att man i Diskulogens temanummer påstod sig vara unika med sitt ortsregister vilket också ingår i Genney.

Hälsningar
Micael

[Torgny Larsson]

Hej Micael. Där tog du allt chansen att göra reklam.
Dina svar pekar på hur olika man kan tolka de punkter du tagit upp.
Jag menade inte att funktionerna saknades i Genney, bara att de kunde varit med på listan.
Jag har sett liknande listor från andra program och de är alltid lika vinklade.

Det är visst viktigt att det finns en organisation bakom ett program, som kan ge support och utbildning.
Ock våra användare uppskattar även den utfylliga hemsidan, medlemstidningarna, medlemsmöten och aktiviteter, våra kart-produkter och den personliga kontakten lokalt.

Lycka till med ditt arbete, och jag ser fram emot nästa version.
Torgny

[Micael Frank]

Tack Torgny
Vill passa på att säga att jag verkligen uppskattar vad föreningen Dis gör och har gjort för svensk släktforskning samt be om ursäkt om det avvek från ämnet.
Micael

[Torgny Larsson]

Tack!
Det värmer de många engagerade och ideellt arbetande funktionärer som DIS har och har haft sedan föreningen bildades 1980.

Många av funktionärerna är också aktiva i många andra föreningar, släktforskarföreningar , hembygdsföreningar, riksorganisationer.
De lägger ner ett stort arbete för släktforskningsintresserade, inte bara i Sverige utan även i våra grannländer och i Amerika.

Du undrade över "flytta personer mellan släktträd".
Denna funktion finns beskriven i vår Handledning på hemsidan, där du kan flytta personer med all information från ett släktträd (datamapp) till ett annat släktträd (datamapp) i Disgen, utan att förlora någon data. Alltså inte begränsat till Gedcom-standarden.
T.ex. om du haft separata släktträd för din far och din mor, och vill så ihop dem, eller omvänt att dela upp ett släktträd i två.
Ett annat exempel är om du vill slå ihop biologoska släktgrenen och adoptivföräldrars träd till ett, som man kan ha haft separata förut.
Allt som tillhör personerna kommer med, ortsträd, källträd, bilder, länkar, etc.

[Christer]

Om man ska vara kinkig så hanterar Disgen 11 olika språk.

[LÅS]

För mig är marknadsföring något helt annat än reklam och annonsering. För att .uttrycka mig kortfattat har jag saxat ut Wikipedia. Marknadsföring omfattar alla de aktiviteter ett företag utför på marknaden, till exempel val av produkt att sälja, val av målgrupp, prissättning etc.
Marknadsföring handlar också om att definiera och ta fram erbjudanden som svarar mot behoven, möter utmaningarna och skapar kundvärde. (Se *, t.ex. Geni nedan). Det omfattar också arbetet med att positionera sina produkter på marknaden.
Till sist omfattar marknadsföring att kommunicera erbjudandet, där annonsering endast är en liten del, konkretisera värdena och som en del i säljarbetet och i den fortsatta kundrelationen säkerställa att förväntningarna infrias.
En metod som används vid marknadsföring är omvärldsanalys, där den mest utbredda modellen för detta är SWOT-analysen.

NE.se skriver: Marknadsföring som en styrd process omfattar analys, planering, genomförande och uppföljning. Dessa steg dokumenteras vanligen i en marknadsplan:
• situationsanalys, analys av det egna företagets resurser, marknadsföring, affärsmiljö och externa intressenter mot bakgrund av såväl nuläget som framtiden;
• marknadsföringsmål, de mål som ska uppnås med marknadsföringen, t.ex. försäljningsvolym och marknadsandelar;
• marknadsföringsstrategi, riktlinjerna för att uppnå målen; bl.a. val av marknadssegment (målgrupper), hur erbjudandet ska profileras i de valda segmenten, förhållningssätt till konkurrenter och affärspartners samt hur konkurrensmedlen ska hanteras (de fyra P:na; produkt, pris, plats och påverkan);
• marknadsföringsaktiviteter, detaljerade handlingsprogram som utformas för ett eller ett par år i taget;
• genomförande, införskaffandet av resurser för att planera och organisera verksamheten på ett sådant sätt att strategi och aktiviteter kan genomföras;
• uppföljning, som görs under och efter genomförandet för att ta reda på om de verkliga resultaten överensstämmer med målen samt för att vidta åtgärder som kan förbättra framtida planering.

Diskussionen här på forumet visar väl med all tydlighet att en ny aktör dykt upp, som mer eller mindre direkt försöker konkurrera med med Disgen. ”Genney har i alla fall försökt och det har kommit uppskattande kommentarer från personer som håller släktforskningskurser vilket då är ett stöd för dem.” Som jag som utomstående ser det, finns det all anledning för marknadsföringsgruppen och DIS styrelse att på ett annat sätt än hittills engagera sig i marknadsföringsfrågor.

Med vänlig hälsning/Lars-Åke

Exemplet Geni:
*Ny på Geni? Ditt kostnadsfria släktträd inkluderar bild- och filmdelning, födelsedagspåminnelser, händelser, tidslinjer och mer därtill!

[DanielBerglund]

Som jag som utomstående ser det, finns det all anledning för marknadsföringsgruppen och DIS styrelse att på ett annat sätt än hittills engagera sig i marknadsföringsfrågor.

Nämligen vilket annat sätt då? Var gärna mera konkret med vad du anser bör göras. Jag tror det är enklare att diskutera kring konkreta förslag.

(Jag tror själv inte att forumet är en bra plats för en djupare diskussion av den här typen av frågor, det blir för långa inlägg, överblicken försvinner och diskussionen irrar lätt iväg åt något annat håll. Däremot fungerar konkreta teknikfrågor med modellen fråga+svar bättre, och det är förmodligen huvudanledningen till att det mest är sådana diskussioner som finns här.)

[LÅS]

Jag håller med Daniel om att ett forum utan moderator lätt blir spretigt. Detta inlägg får därför bli mitt sista i denna diskussion. Mitt första inlägg skall ses som att jag låter varningsklocka ringa. Det är upp till styrelse och marknadsgruppen att sedan ta åt sig det som kan vara intressant för dem.

Att på ett öppet forum diskuterar marknadsfrågor kanske också mest gynnar konkurrenterna. En sak vill jag dock redan nu nämna. Kanske skulle ekonomin för Disgen kunna gynnas av olika versioner, t.ex. en helt gratis introduktionsversion. Det är väl knappast mer gynnsamt för Disgen att många nya släktforskare väljer ett annat program som är gratis. Ett intro-program ger möjlighet att följa upp ’prospekten’ och ge information om DIS och Disgen. De som fångas av släktforskning skall se DIS och Disgen som det naturliga valet när de vill gå vidare.

Jag hoppas kunna få tillfälle att bidra med synpunkter i annat sammanhang.
Lycka till!