Jag vill först säga att det nya sättet att registrera faddrar med faddrar, med faddrar i samma databas som övriga personer, gav mersmak. I mitt fall erhöll jag ca 10 000 (samtliga i en viss kyrkbok) nya namn vid konvertering till Disgen 2016, där ännu bara en bråkdel behandlats. Men många gåtor har lösts genom att faddrarna nu påträffades som dubbletter. ”Skapa ny person och lägg till som fadder” respektive ”Sök existerande person och lägg till som fadder”.

Genom att personen läggs till i databasen kan man kanske i framtiden sammanföra denna uppgift med något som påträffas senare. Hade personen inte funnits i databasen hade man aldrig känt till att vederbörande varit fadder och en relation hade kanske missats.

Arbetar man med domboksmaterial blir det ännu mycket viktigare att notera varje detalj och pussla samman dessa. Idag finns notiserna Adress, Begravd, Bild, Död, Dödsorsak, Döpt, Extra text, Faddrar, Flaggor, Flyttade, Född, Inflyttad, Levde, Oforskat, Porträtt, Referens, Special, Text, Utflyttad, Yrke. Jag skulle vilja se en ny notis ”Annan händelse”

”Annan händelse” bör skiljas från notisen ”levde”. Förutom möjlighet till andra personer skulle det också vara önskvärt med möjlighet att registrera flera platser i denna notis. Aktuell situation var när två syskon med makar löste ut fem andra syskon eller dess arvingar. Såväl den sålda gården (där de inte bodde eller ens levat) borde kunna noteras tillsammans med den gård där de olika personerna vid tillfället levde. För att kunna förstå domstolsprotokollets innebörd av arvejord kan det vara av intresse att känna till alla tidigare ägare. Adelsmännens olika gods innehav runt om i landet är annat tillfälle med önskan om flera platser som inte innebär plats för levnad eller flyttat till eller från.

För att studera hur ”Annan händelse” skulle kunna registrerars testar jag den med händelsen dop. Hos barnet registreras barn (finns redan) + fadder för var och en av faddrarna. Hos faddern registreras barnet namn. Detta gör ju att det blir möjligt att söka på ”annan händelse” på respektive person för att få en samlad bild av vilka de varit faddrar till. Om systemet för faddern inte möjliggjort att omnämna barnet, utan endast en händelse (eller levde) och kopplingen skulle skett endast i källhänvisningen skulle det ju inte gå att få en samlad bild en persons fadderskap till olika barn. Min klockare från början av 1700-talet var fadder till 52 barn, de flesta troligen släktingar.

Alla andra händelser, till exempel edgärdsmän, parter i fastighetsöverlåtelse etc. vill jag kunna få möjlighet att överblicka på samma sätt som faddrar. Om det sedan skulle vara möjligt att dela upp ”annan händelse” i flera standardiserade eller egenkonstruerade notiser är en annan sak.

Som sagt, lämnar man kyrkböckernas välbekanta värld och ger sig in i domböckerna och mantalslängderna uppstår nya behov på registreringar och därmed nya önskemål och krav på slätforskningsprogram. Att beskriva detta med ord är inte helt lätt; detta är ett försök.