Disgen Light

[Christer]

Här diskuteras Kenneth Bloms insändare i Diskulogen nr 117 med rubricerade ämne.

[admin]

(Detta är själva insändaren, publicerad i Diskulogen nr 117.)

Disgen Light

Disgen har under många år utgjort det mest attraktiva programmet när det gäller att lagra och hantera släktforskningsinformation. Jag har där kunnat samla den information jag letat upp om min familjs anor. Det har blivit ett digert material som omfattar flera tusen personer och deras historia. Jag har också ofta rekommenderat Disgen till min omgivning.

Att vidareutveckla Disgen och göra det användbart i nuvarande och kommande operativsystem är givetvis ett måste för Disgens överlevnad.

Jag har dock under de senaste åren blivit mer och mer tveksam till den utveckling som sker och som kan äventyra den grundläggande goda basen i Disgen. Är det verkligen så att alla nya funktioner är intressanta för den breda användarskaran? Jag har naturligtvis inte svaret på detta. Jag kan bara undra om det är så att Disgen blivit mer och mer styrt av IT-ambitioner? Jag har med acceptabelt IT-kunnande avstått att använda mer än det grundläggande i Disgen efter att ha testat tillkommande funktioner och ansett dem för komplexa samt även förlorat till exempel foton vid de återkommande uppdateringarna.

Jag upplever att allt fler i stället för Disgen väljer mer lätthanterliga program. En fråga jag ställt mig själv är, att om jag skulle börja om idag, skulle jag då välja Disgen? Jag erkänner att jag skulle vara tveksam till detta. Jag skulle antagligen bli avskräckt av komplexiteten och de nu uppenbara problem som kan vara ett resultat av en kombination av ett feltolkat behov och av en överambition av IT-tillämpning.

Det kanske vore på sin plats att ta pulsen på Disgen-användarna och få en uppfattning om vad som önskas och framför allt få en statistik över vilka delar av programmet som utnyttjas.

Disgen får inte bli ett system för den mindre klick släktforskare som önskar få med allt på högsta möjliga IT-nivå. Eller är det kanske så att det finns utrymme för två versioner, ett Disgen Bas och ett Disgen Plus?

Alla Dis-medlemmar är säkert överens om att vi önskar ett fortsatt attraktivt Disgen som passar alla och som inte riskerar att haverera på grund av överambitioner i utvecklingsarbetet.


Kenneth Blom
medlem 17567

[Christer]

Insändarsvar

Diskussionen om en "lättversion" av Disgen dyker upp ibland. När vi (huvudsakligen produktrådet men ibland också styrelsen) har funderat på frågan har vi alltid landat i att inte försöka utveckla något sådant. Orsakerna är flera: främst att det skulle dra extra resurser från utvecklare och testare, men också att vi aldrig har kommit fram till vad som egentligen skulle lyftas bort eller döljas i Disgen för att programmet ska upplevas enklare att hantera för nya användare.

Därför är det bra att du lyfter fram diskussionen igen.

Vad är det basala i Disgen och vad är enbart för en exklusiv grupp av teknikintresserade släktforskare? Och är Disgen 2016 egentligen särskilt svårt? Varför upplevs det så? Behöver det vara komplext att inte använda de funktioner som man inte är intresserad av? Om man som exempel ser det som komplicerat att använda strukturerade källor så erbjuds enklare sätt som är nog så bra till en början. Vill man inte använda icke-biologiska relationer så är det bara att låta bli. En komplicerande faktor kan vara att många är nybörjare både i släktforskning samt att använda dator och Disgen.

Vi upplever att Disgen har alla de funktioner nybörjaren behöver och de är lätta att använda. Dessutom innehåller Disgen så mycket fler funktioner för den som önskar dem. Det är inget fel att bara använda de grundläggande funktionerna. Det är en extra bonus att enkelt få fler funktioner tillgängliga när ditt behov förändras.

Det är olyckligt om det utåt verkar som att utvecklingen är driven av teknikintresse och inte styrs av släktforskarnas behov. Så är exempelvis bytet av databas ytterst orsakat av de behov som släktforskare fört fram. Utan bytet hade de nya funktionerna inte varit realistiska att införa. Flockarna som funnits i många år var ett sätt att hantera en teknisk begränsning som inte finns längre. Vi har också tagit bort egenutvecklade stödfunktioner som numera erbjuds av Windows. Allt för att minska vårt underhållsarbete och skapa mer utrymme för att utveckla och förbättra Disgens funktionalitet.

Vi är som sagt skeptiska till att hålla två aktuella versioner - en "Bas" och en "Plus" av Disgen i luften parallellt när det gäller utveckling, testning, underhåll, handledning, support och administration. Det drar med sig en mängd små detaljer i arbetet, och vi har ont om resurser.

Diskutera gärna vad som kunde gömmas eller döljas i Disgen 2016 för att få ett program som är enklare att hantera.

[Edgar]

Håller helt och hållet med dig, Christer!
Jämför med en mobiltelefon. Det är inte många som ens känner till hur mycket funktionalitet som är inbyggd där, men vi använder den ändå. Och då bara med de funktioner just individen själv behöver.

[Phryxe]

När jag såg rubriken Disgen Light (och utan att ha sett artikeln) trodde jag det kanske hamnade om en tittversion av programmet :)

Jag tror som Christer att det resursmässigt vore oekonomiskt att arbeta med två parallella versioner.

Om man kan komma fram till vad en basnivå ska innehålla kan man kanske stänga av en del funktioner och ha det som ett tillval, avancerad inställning. Om man ser flera separata funktioner kan man kanske göra det mer modulärt så att man i ett pluginsystem (*) kan välja att inte installera vissa delar. Misstänker att det inte är lätt att skilja på nivåerna bas och avancerad.

Tror dock att det man uppfattar som enklare utgår ifrån gränssnittet, att det är enkelt och tydligt kanske snarare än att begränsa funktionaliteten bakom.

(*) Här kan man även tänka sig tredjepartsplugins

[Torgny Larsson]

Som Disgen-fadder och fadder-koordinator under många år förstår jag artikelförfattarens oro. Så många användare som vi faddrar har fått hjälpa – t.ex. under år 2016 var det över 4000 fadderärenden, förutom de frågor och problem som framfördes i DIS-Forum och i Facebook-gruppen ”Jag gillar Disgen”.

Disgen designas och utvecklas av tekniskt kunniga personer, som eftersträvar tekniskt bra program, tekniskt logiska funktioner, men vi vill gärna ha med användarna mycket mera i den processen.
Det handlar dels om programmets funktionalitet, att den är tillräcklig, effektiv, logisk, förståelig och säker för dess syfte, dels hur programmet tillfredsställer användaren, såväl den nya, ovane, osäkre icke-experten, som behöver enkelhet, tydlighet, mycket hjälp och vägledning i programmet, hjälp att undvika att göra fel, och att det är lätt att förstå hur man rättar fel, som den vane, säkre, mera avancerade användaren, som vill kunna utföra avancerade funktioner effektivt utan onödiga störningar.

Vad gäller användarren, så finns avgörande faktorer även där: inställning, motivation och vana att använda datorer och datorprogram, preferenser och tidigare erfarenheter, förmåga att förstå datorgränssnitt, förmågan att lära, tänka, minnas och bearbeta information i datorn. Vi bör då i det sammanhanget fundera på om programmets krav på användarnas förmåga är för högt ställda.

De som idag designar program, appar och tjänster på datorer eller via internet pratar om användbarhet och användarens tillfredsställese. De pekar på att det är av stor vikt HUR funktioner och gränssnitt verkligen är utformade – hur de uppfyller användarnas behov och önskemål. Råden är att göra användargränssnitten tydliga och undvika att överbelasta dem för mycket, markera viktig information tydligt, ge mycket vägledning vid användningen och hjälpa användaren att inte göra fel.

Om detta går att uppnå med Disgen – en avvägning mellan teknik, behov, resurser och ekonomi – vet jag inte.
Vi i supportrådet försöker bidra med vad vi som faddrar upplever att användarna behöver, och vi har bl.a. föreslagit en Light-version, men vet inte om vi ekonomiskt/resursmässigt klarar av det. Det finns ju andra produkter och andra tjänster som vi också vill utveckla eller vidareutveckla.