Här diskuteras Kenneth Bloms insändare i Diskulogen nr 117 med rubricerade ämne.
Här diskuteras Kenneth Bloms insändare i Diskulogen nr 117 med rubricerade ämne.
Senast redigerat av Christer den 2017-06-20 klockan 09:26.
Christer Gustavsson - Dis verksamhetsledare emeritus
(Detta är själva insändaren, publicerad i Diskulogen nr 117.)
Disgen Light
Disgen har under många år utgjort det mest attraktiva programmet när det gäller att lagra och hantera släktforskningsinformation. Jag har där kunnat samla den information jag letat upp om min familjs anor. Det har blivit ett digert material som omfattar flera tusen personer och deras historia. Jag har också ofta rekommenderat Disgen till min omgivning.
Att vidareutveckla Disgen och göra det användbart i nuvarande och kommande operativsystem är givetvis ett måste för Disgens överlevnad.
Jag har dock under de senaste åren blivit mer och mer tveksam till den utveckling som sker och som kan äventyra den grundläggande goda basen i Disgen. Är det verkligen så att alla nya funktioner är intressanta för den breda användarskaran? Jag har naturligtvis inte svaret på detta. Jag kan bara undra om det är så att Disgen blivit mer och mer styrt av IT-ambitioner? Jag har med acceptabelt IT-kunnande avstått att använda mer än det grundläggande i Disgen efter att ha testat tillkommande funktioner och ansett dem för komplexa samt även förlorat till exempel foton vid de återkommande uppdateringarna.
Jag upplever att allt fler i stället för Disgen väljer mer lätthanterliga program. En fråga jag ställt mig själv är, att om jag skulle börja om idag, skulle jag då välja Disgen? Jag erkänner att jag skulle vara tveksam till detta. Jag skulle antagligen bli avskräckt av komplexiteten och de nu uppenbara problem som kan vara ett resultat av en kombination av ett feltolkat behov och av en överambition av IT-tillämpning.
Det kanske vore på sin plats att ta pulsen på Disgen-användarna och få en uppfattning om vad som önskas och framför allt få en statistik över vilka delar av programmet som utnyttjas.
Disgen får inte bli ett system för den mindre klick släktforskare som önskar få med allt på högsta möjliga IT-nivå. Eller är det kanske så att det finns utrymme för två versioner, ett Disgen Bas och ett Disgen Plus?
Alla Dis-medlemmar är säkert överens om att vi önskar ett fortsatt attraktivt Disgen som passar alla och som inte riskerar att haverera på grund av överambitioner i utvecklingsarbetet.
Kenneth Blom
medlem 17567
Senast redigerat av Christer den 2017-06-21 klockan 10:16.
Insändarsvar
Diskussionen om en "lättversion" av Disgen dyker upp ibland. När vi (huvudsakligen produktrådet men ibland också styrelsen) har funderat på frågan har vi alltid landat i att inte försöka utveckla något sådant. Orsakerna är flera: främst att det skulle dra extra resurser från utvecklare och testare, men också att vi aldrig har kommit fram till vad som egentligen skulle lyftas bort eller döljas i Disgen för att programmet ska upplevas enklare att hantera för nya användare.
Därför är det bra att du lyfter fram diskussionen igen.
Vad är det basala i Disgen och vad är enbart för en exklusiv grupp av teknikintresserade släktforskare? Och är Disgen 2016 egentligen särskilt svårt? Varför upplevs det så? Behöver det vara komplext att inte använda de funktioner som man inte är intresserad av? Om man som exempel ser det som komplicerat att använda strukturerade källor så erbjuds enklare sätt som är nog så bra till en början. Vill man inte använda icke-biologiska relationer så är det bara att låta bli. En komplicerande faktor kan vara att många är nybörjare både i släktforskning samt att använda dator och Disgen.
Vi upplever att Disgen har alla de funktioner nybörjaren behöver och de är lätta att använda. Dessutom innehåller Disgen så mycket fler funktioner för den som önskar dem. Det är inget fel att bara använda de grundläggande funktionerna. Det är en extra bonus att enkelt få fler funktioner tillgängliga när ditt behov förändras.
Det är olyckligt om det utåt verkar som att utvecklingen är driven av teknikintresse och inte styrs av släktforskarnas behov. Så är exempelvis bytet av databas ytterst orsakat av de behov som släktforskare fört fram. Utan bytet hade de nya funktionerna inte varit realistiska att införa. Flockarna som funnits i många år var ett sätt att hantera en teknisk begränsning som inte finns längre. Vi har också tagit bort egenutvecklade stödfunktioner som numera erbjuds av Windows. Allt för att minska vårt underhållsarbete och skapa mer utrymme för att utveckla och förbättra Disgens funktionalitet.
Vi är som sagt skeptiska till att hålla två aktuella versioner - en "Bas" och en "Plus" av Disgen i luften parallellt när det gäller utveckling, testning, underhåll, handledning, support och administration. Det drar med sig en mängd små detaljer i arbetet, och vi har ont om resurser.
Diskutera gärna vad som kunde gömmas eller döljas i Disgen 2016 för att få ett program som är enklare att hantera.
Senast redigerat av Christer den 2017-06-21 klockan 14:20.
Christer Gustavsson - Dis verksamhetsledare emeritus
Håller helt och hållet med dig, Christer!
Jämför med en mobiltelefon. Det är inte många som ens känner till hur mycket funktionalitet som är inbyggd där, men vi använder den ändå. Och då bara med de funktioner just individen själv behöver.
När jag såg rubriken Disgen Light (och utan att ha sett artikeln) trodde jag det kanske hamnade om en tittversion av programmet :)
Jag tror som Christer att det resursmässigt vore oekonomiskt att arbeta med två parallella versioner.
Om man kan komma fram till vad en basnivå ska innehålla kan man kanske stänga av en del funktioner och ha det som ett tillval, avancerad inställning. Om man ser flera separata funktioner kan man kanske göra det mer modulärt så att man i ett pluginsystem (*) kan välja att inte installera vissa delar. Misstänker att det inte är lätt att skilja på nivåerna bas och avancerad.
Tror dock att det man uppfattar som enklare utgår ifrån gränssnittet, att det är enkelt och tydligt kanske snarare än att begränsa funktionaliteten bakom.
(*) Här kan man även tänka sig tredjepartsplugins
Som Disgen-fadder och fadder-koordinator under många år förstår jag artikelförfattarens oro. Så många användare som vi faddrar har fått hjälpa – t.ex. under år 2016 var det över 4000 fadderärenden, förutom de frågor och problem som framfördes i DIS-Forum och i Facebook-gruppen ”Jag gillar Disgen”.
Disgen designas och utvecklas av tekniskt kunniga personer, som eftersträvar tekniskt bra program, tekniskt logiska funktioner, men vi vill gärna ha med användarna mycket mera i den processen.
Det handlar dels om programmets funktionalitet, att den är tillräcklig, effektiv, logisk, förståelig och säker för dess syfte, dels hur programmet tillfredsställer användaren, såväl den nya, ovane, osäkre icke-experten, som behöver enkelhet, tydlighet, mycket hjälp och vägledning i programmet, hjälp att undvika att göra fel, och att det är lätt att förstå hur man rättar fel, som den vane, säkre, mera avancerade användaren, som vill kunna utföra avancerade funktioner effektivt utan onödiga störningar.
Vad gäller användarren, så finns avgörande faktorer även där: inställning, motivation och vana att använda datorer och datorprogram, preferenser och tidigare erfarenheter, förmåga att förstå datorgränssnitt, förmågan att lära, tänka, minnas och bearbeta information i datorn. Vi bör då i det sammanhanget fundera på om programmets krav på användarnas förmåga är för högt ställda.
De som idag designar program, appar och tjänster på datorer eller via internet pratar om användbarhet och användarens tillfredsställese. De pekar på att det är av stor vikt HUR funktioner och gränssnitt verkligen är utformade – hur de uppfyller användarnas behov och önskemål. Råden är att göra användargränssnitten tydliga och undvika att överbelasta dem för mycket, markera viktig information tydligt, ge mycket vägledning vid användningen och hjälpa användaren att inte göra fel.
Om detta går att uppnå med Disgen – en avvägning mellan teknik, behov, resurser och ekonomi – vet jag inte.
Vi i supportrådet försöker bidra med vad vi som faddrar upplever att användarna behöver, och vi har bl.a. föreslagit en Light-version, men vet inte om vi ekonomiskt/resursmässigt klarar av det. Det finns ju andra produkter och andra tjänster som vi också vill utveckla eller vidareutveckla.
Disgen-fadder i DIS samt datorfrågor.
Man behöver inte göra en light-version av programmet bara för att skapa ett enkelt användargränssnitt för ovana användare. I många program kan man välja att använda ett enkelt Basic-gränssnitt eller att använda ett Avancerat gränssnitt. Det vore kanske en väg att gå även för Disgen.
Edgar, bra att du påpekar det. Det är just det jag menar och som vi önskat under många år, och Kalle nämner det också.
Det är gränssnittet som är viktigt för den vanlige användaren, att det är tydligt, logiskt och hjälpande.
Att ha ett enklare gränssnitt för de som önskar det, med de grundläggande basala behoven.
Disgen-fadder i DIS samt datorfrågor.
Jag tror många upplever ett program enkelt eller krångligt beroende på hur många olika moment man man måste gå igenom för att registrera vissa uppgifter.
Min ide har varit att skapa olika vyer beroende på vad har för underlag när man registrerar, t.ex. Husförhörsländ, Födelsebok, Dödbok, Sveriges Befolkning, Sveriges Dödbok etc.
Det är ju stor skillnad på vilken typ av uppgifter man kan tänkas finna i de olika underlagen.
När jag har en sådan källa framför mig vill jag ha möjlighet att kunna registrera allt jag ser på bilden i ett sammanhängande moment med en god översikt på det som registreras.
Källan jag då har gäller ju alla uppgifter jag registrerar och jag behöver således bara anges en gång och inte för varje enskild uppgift.
Mitt "Light-förslag" är att skräddarsy användargränssnitt baserade på de vanligt förekommande underlag släktforskare använder.
Jag tror att grunden skall vara ett grafiskt gränssnitt med släktträdet, varifrån man lägger till familjemedlemmar (föräldrar, relationer, partners, barn). Till det ett par vyer för att registrera uppgifter om de olika personerna, primärt från födelse/dop, lysning/vigsel och död/begravning, CD-skivor och bouppteckningar. Notiserna/Händelserna kan ha samma innehåll som idag med möjlighet att använda ortsträd och källträd. Man bör kunna göra enklare sökningar och utskrifter. Motsvarar det som Grundkursen innehåller.
Detta är fortfarande på PC-nivå, men vore det inte trevligt med en Light-version även på surfplattor.
Disgen-fadder i DIS samt datorfrågor.
Jag började med Disgen 3,5 och fortsatt till Disgen 2016 men där var det svårt att se hur man skulle fortsätta. Jag har gått tillbaka till 8,2 för där vet jag hur jag skall göra rättelse och lägga in nya personer. Finns det numera någon bättre förklaring hur inmatningen skall ske?
Håller helt med Kenneth Blom om att det borde finnas en grundversion av Disgen. Vi är nog många som inte har släktforskning som huvudintresse och varit nöjda med tidigare enklare och mer överskådliga versioner, men Disgen tenderar nu att bli överarbetad för de flesta. Säkert vill en del ha med kvalificerade funktioner, men jag tror faktiskt att det är en minoritet som är så avancerade.
Göte Ekström,
med anledning av din fråga "Finns det numera någon bättre förklaring hur inmatningen skall ske?" undrar jag vad det är i den inbyggda hjälpen eller handledningen på webben som behöver förtydligas?
Christer Gustavsson - Dis verksamhetsledare emeritus
Hej!
Jag håller med Christer och styrelsen i att det vill vara resurs spill att göra en speciell "light" version av Disgen. Men jag håller även med Edgar och Torgny om att det borde kunna gå att slå av eller på mera avancerade funktioner. Ett enkelt gränssnitt att börja med för de mest basala funktionerna, sedan slå på det mera avancerade när man har blivit lite varm i kläderna.
Men det är kanske lika svårt att göra det som en "light" version av programmet?
Sedan kan jag inte låta bli att kommentera Christers svar till Göte Ekström: Götes osäkerhet i hur han skall fortsätta, ilustrerar med all önsklig tydlighet behovet av att ha en samlat manual för Disgen 2016. Inga fel i att ha den inbyggda hjälpen och webbhandledningen, men den senare tycker jag fortfarande är bökig att hitta i, trots att jag nu har jobbat med programmet sedan förversionen släpptes till oss faddere hösten 2015. Det är möjligt andra tycker den är enklare att hitta i och det är ett åldersfenomen.
Med vänlig hälsning
Hans-Peter Stülten
Det beror på vilka funktioner som ska döljas alternativt förenklas. Det är ungefär här som diskussionen har stannat tidigare - många har genom åren önskat sig ett nybörjarläge i programmet, men ingen har tänkt igenom i detalj hur det ska se ut.Ursprungligen postat av Hans-Peter
Du kanske själv kan föreslå några saker som kan döljas i ett nybörjarläge?
Ordförande & Disgenutvecklare.
Daniel, lite tidigare i denna tråd ser du mitt förslag till vad gränsstället "light" skulle kunna innehålla.
Disgen-fadder i DIS samt datorfrågor.
Jag såg det - men min fråga nu gäller vad som skulle kunna döljas i ett nybörjarläge. Det är ju ett förslag som kommer upp ibland - dölj helt enkelt undan de mer avancerade funktionerna, så blir programmet enklare. Ska vi kunna realisera det måste vi med gemensamma krafter i alla fall kunna lista de funktioner som skulle döljas, så får vi se vart det tar oss.
Om jag läser ditt förslag rätt, Torgny, så verkar det gå ut på att enbart ha den nya släktöversikten (som kommer i nästa version) och alltså inte familjeöversikt, byggda tavlan, söklistor, utskrifter, export, import eller kartor. Till detta skulle vi lägga nya dialoger/wizards/liknande främst för registrering av grunddata samt notiser. Du föreslår dessutom ett urval enklare utskrifter (med förenklade inställningar då antar jag) och endast någon typ av enklare sökningar. Är det rätt uppfattat? Det låter i så fall som ett ganska radikalt "döljande" plus en del nyutveckling. (Jag säger varken hiss eller diss än så länge utan försöker förstå omfattningen på ditt förslag.)
Ordförande & Disgenutvecklare.
Ja det verkar kanske drastiskt, men vi får börja någonstans. Många efterfrågar möjligheten till ett enklare gränsnitt i Disgen för flertalet användare, och då kanske vi kan börja med att diskutera vad det då skulle innehålla. Sen får vi se om och hur det skulle kunna realiseras inom Disgens nuvarande ramar - eller inte. Ofta blir det sen tekniken och ekonomin som sätter gränserna för vad vi vill göra.
Du uppfattade nog det mesta rätt, fast utgångspunkten skulle vara en grafisk variant av familjeöversikten, liknande många andras, t.ex Min Släkt.
Ditt förslag är att vi skapar ett gränssnitt, där vi helt enkelt döljer vissa funktionsområden, och det kan också vara en väg. Då utgår man från de tekniska möjligheterna i stället från användarens behov.
Disgen-fadder i DIS samt datorfrågor.
Ja, det är ostridigt.
Ok, det innebär ju en signifikant nyutveckling. Kan du utveckla vad i nya släktöversikten som borde ändras för att duga? Den finns ju redan även om den inte är klar.Du uppfattade nog det mesta rätt, fast utgångspunkten skulle vara en grafisk variant av familjeöversikten, liknande många andras, t.ex Min Släkt.
MinSläkt har ju tre vyer som motsvarar familjeöversikt, byggda tavlan/stamtavla och byggda tavlan/antavla.
En annan fråga är hur vi skulle hantera ortsträdet och källträdet - gömma undan eller behålla?
Inte mitt förslag men många andras. Jag försöker klarlägga vad det konkret skulle innebära, och sedan - med ett konkret förslag - kan vi se om det blir gott nog.Ditt förslag är att vi skapar ett gränssnitt, där vi helt enkelt döljer vissa funktionsområden, och det kan också vara en väg. Då utgår man från de tekniska möjligheterna i stället från användarens behov.
Ordförande & Disgenutvecklare.
Hej Daniel!
Jag har inte funderat ut i detalj vad som skulle vara nybörjare och vad som skulle vara avancerat.
Men ett par saker kan jag komma på: Att endast tillåta baskartan i nybörjare versionen. Att spärra de mera avancerade funktioner i käll- och ortsträd.
Sedan har Torgny ju kommit med ett förslag som verkar intressant, men det innebär kanske nyutveckling?
Jag är inte programmerare eller expert på vad som går att göra utan stora kostnader, det finns det andra som kan bättre.
Ovanstående är enbart tankar på vad som kan förenkla för den mindre erfarna.
Disgen i sig är ju väldigt kraftfullt och kan mycket, som jag brukar säga till mina kursdeltagare: "Det är ett program som man kan växa i". Men det gör också att det kan verka väldigt komplicerat om man är ovan. Då är det kanske enklare att bara ha ett fönster där man skriver in namn, födelsedag och ort samt dödsdag och ort.
Man får registrerat det rent basala, sedan kan man efterhand som man blir duktigare, gå tillbaka och komplettera med allt det finlir som finns i Disgen: Koppling till AD/Svar/Ancestry i källträdet, lägga in torpet/hemmanet med koordinater i ortsträdet. lägga in nya underlagskartor o.s.v.
Det är i viss mån så jag har gjort under de efterhand många år jag har använt Disgen. Att så något av det var för att de tidigare versioner av Disgen inte klarade det, men just därför har jag kunnat komma in i funktionerna efterhand som jag själv har blivit duktigare och programmet mer avancerat.
Med vänlig hälsning
Hans-Peter Stülten
Disgen Right!
I Diskulogen läser jag att "Disgen Light" diskuteras i detta forum och tillåter mig detta engångs-'inhopp'.
Är det inte snart dags att inse att Disgen i sitt nedärvda spår nått - eller i varje fall snabbt nalkas - vägs ände för att där lämpligen 'parkeras' - men underhållas.
Ett radikalt omtag med ändamålsenlig arkitektur vad avser bl.a. datamodeller, öppenhet, skalbarhet(*), portabilitet, möjligheter till kollaborativt släktforskande, dokumentationsstruktur och supportorganisation, borde rimligtvis behöva diskuteras liksom också de former, inom vilka föreningsverksamheten vad avser programvaror, bedrivs.
(*) En lämpligt utformad skalbarhet skulle medföra utmärkta möjligheter till olika versioner som skulle appellera till olika släktforskares olika behov.
Disgen2016 var nytt när jag testade det för mer än ett år sedan. Tyckte det var omöjligt att komma in i systemet så jag tog bort det och gick tillbaka till 8.2 som jag fortfarande använder. Nu är det femte utgåvan så det kanske har lossnat så jag prövade att komma in i 2016 igår men jag lyckades inte få över DG/Data från 8,2 så jag lämnade det nya igen. Börjar nog bli lite för gammal att söka dom nya vägarna. Hoppas bara att den som tar över efter mig kan nyttja det äldre formatet.
Hej Torgny!
Det tycker jag låter som ett bra förslag.
Med vänlig hälsning
Hans-Peter Stülten
Hej Göte!
När det gäller att föra över data från Disgen 8.2 till 2016 kan du få hjälp av vilken som helst av de faddere som finns registrerade, välj en som bor i närheten av dig om det är så att det kräver "handpåläggning" av någon orsak. Normalt gör det inte det.
Sedan pekar du på ett nog så viktigt problem, nämligen vad kommer att hända den dagen du inte kan vara med längre och någon annan skall ta över. Har denna annan en gammal installatin av Disgen 8.2 på sin dator? Eller möjlighet att installera en?
I dagsläget är det nog inget större problem, jag tror de flesta av oss faddere har Disgen 8.2 installerade och/eller installations filen så det kan lösas.
Men hur ser det ut om 5 eller 10 år, det vet vi inte. Då har det troligen kommit en version av Disgen som heter2020 eller vad det nu kan vara, alltså åtskilliga versioner nyare än dagens.
Om man skall se historisk tillbaka, är det ju så att datafilerna från äldre versioner av Disgen skall konverteras för att köra i nyare version, så var det när man gick över från version 7 till version 8 och om jag inte missminner mig även vid en av de olika versioner av 8 fram till den sista 8.2.d, men du kan t.ex. inte konvertera från version 7 till version 8.2.d, då måste du ha ett mellansteg för att lösa den nöten.
Så därför tycker jag du, trots det lite ovana gränssnittet, skall göra ett nytt försök, alternativt se till att din forskning är sparat i föreningens DIS Arkiv eller spara en kopia i något format, som du är säker på alla släktforskningsprogram kan öppna.
Med vänlig hälsning
Hans-Peter Stülten
Jag tänker på hur jag själv reagerat. Min första och hittills allvarligaste reaktion mot Disgen 2016, förutom rena fel förstås, är det nya användargränssnittet, som jag upplever som svulstigt, utrymmeskrävande och svåröverskådligt. Speciellt gäller det inmatningen av ny person, där man måste klicka sig igenom flera fönster innan man är klar. Just den delen orsakade en hel del reaktioner då Disgen 2016 introducerades och som gjorde att många, liksom jag, tvekade inför, eller helt avstod från, att gå över till Disgen 2016. Liknande är det med den nya personöversikten, som i sig är betydligt bättre och mer flexibel än motsvarande i Dg8, men som med sina utrymmeskrävande paneler upplevs som svårhanterligt och svåröverskådligt av många, speciellt av dem som inte har någon nytta av alla möjligheter. Jag tycker att inmatningsfönstret för nya personer i Dg8 är exemplariskt. Där finns allt det vanligaste och väsentligaste på ett bräde. Något liknande med lämpliga modifieringar borde kunna fixas i Disgen2016 för dem som så önskar och ändå behålla nuvarande flexibla men svulstiga fönster för dem som så önskar.
Ett enkelt och lättöverskådligt användargränssnitt för den ovane användaren är viktigt för att programmet skall accepteras. Finesserna kan användaren lära sig så småningom, det viktiga är att vederbörande känner sig välkommen till programmet och börjar använda det.
Senast redigerat av Edgar den 2017-06-28 klockan 13:04. Anledning: Sista stycket tillagt.
Edgar Lycksell har gjort den bedömning som jag tror de flesta av oss har upplevt. Jag har vant mig vid Dg 2016 nu, men visst saknar jag den bättre översikten och enklare inmatningen i Dg8.
Intressant, det här har verkligen startat upp ide-banken hos många inom föreningen.
Till början handlade det om att ta bort funktioner, men nu har det i alla fall börjat handla mer om inmatning och användargränssnitt.
Jag upplever Disgen, både 8:an och 2016 som utmärkta när jag skall hitta och titta på registrerad information.
Men, det är många moment och bildväxlingar för att registrera nya personer. Det är ju där en ny användare hamnar först.
Att få in alla uppgifter om en person, bör kunna utföras i ett sammanhängande flöde och med god överblick.
Att kunna välja mellan olika inmatnings formulär, beroende på uppgifterna man har om personen, borde underlätta och hjälpa användaren.
En Husförhörslängd kan innehålla ganska mycket information om varje person och att registrera en familj kräver en hel del klickande och hoppande fram och tillbaka.
Ett sånt inmatningsformulär blir av naturen ganska omfattande men å andra sidan väldigt översiktligt medan ett inmatningsformulär för Sveriges Befolkning blir enkelt.
Faddrarnas samlade erfarenhet om vad det är som användarna har problem med eller upplever som krångligt borde vara utgångspunkt för vilka användargränssnitt som kan förenklas.
Plocka bort funktioner tycker jag är fel väg, man bör ha funktionerna tillgängliga så att man kan prova på och själv utvecklas i handhavandet.
Att göra en light version. som kostar mindre initialt, kan bli en för hög tröskel för användaren att kliva över.
Nu ger jag mig in i ett getingbo, men jag kan inte låta bli.
Jag är 80, med skaplig dataerfarenhet och stor envishet. Jag har släktforskat i 1,5 år.
Medlem i DIS Filbyter.
Redan från början tyckte jag Disgen 8,2 var en "Light version" det var lätt att lägga in namn födelseår mm. Senare gick jag över till Disgen 2016 utan problem.
Jag tycker att programmet är, vad man gör det till, successivt lär man sig och kan utveckla sig.
Gick ett par utbildningar, "Tolkning av gamla texter" och "Grundkurs i Disgen 8,2".
I efterhand inser jag att det var för tuffa utbildningar och det fick mig nästan att hoppa av.
Min räddning blev att Dis Filbyter hade gratis handledare i Fontänen Linköping varje vardagseftermiddag, dit kunde jag gå och ställa frågor när jag körde fast.
Där har jag också sett att många besökare använder papper och penna trots datavana, om man är rädd för programmet eller att man inte känner till att man kan prova på programmet gratis vet jag inte men kanske bättre information tillsammans med nedanstående förslag.
Jag tror, att genom att ta fram än lättare grundutbildning (Light 1?) tillsammans med erbjudandet att prova på programmet skulle vi säkert få fler användare av Disgen.
Det blir klart mycket billigare att erbjuda en lätt och bra grundutbildning än att ha två versioner av programmet.
Dessutom kan man senare enkelt komplettera utbildningen.
Den lättare utbildningen kan sedan finnas på hemsidan eller användas för kortare kurser.
Det låter som om det redan är bestämt hur det skall vara.
Jag antog att man efterfrågade idéer och förslag kring ämnet.
Jag tror att det efterfrågas synpunkter fortfarande - en del har haft tidningen högst ett dygn .... Jag tror Ove Berggren har en del poänger ovan.
Behörigheter för att posta
Svara med citat