I Disgen så står mannen först, överst eller till vänster i alla sammanställningar av olika slag medan kvinnan har den andra platsen. Är det då av någon betydelse vilken av personerna i relationen som intar den ena eller andra platsen?
I TV-programmet "Vem tror du att du är?" tror jag att de brukar ha kvinnan till vänster på antavlorna som ritas upp.
Christer Gustavsson - Dis verksamhetsledare emeritus
Jag känner mig ganska nöjd med den vändning som diskussionen tagit:
1. Utvecklingen av Disgen har fått synpunkter
2. Man accepterar uttryckligen att släktforskning (genealogi) handlar om både biologiska och sociala relationer.
3. Eftersom de biologiska relationerna är de vanligaste i släktforskningssammanhang, och Disgen klarar dessa utmärkt, så kan vi "övergångsvis" hantera avvikelser på annat sätt. I Disgen finns ju "flaggor" om kan användas.
Ingmar
Enligt min tolkning så är huvudfrågan att man önskar möjligheter att koppla personer via andra relationer än ”mor-far-barn”. Om detta kan åstadkommas så borde inte frågan kvinna/man något stort problem (könsbyten händer nog inte oftare än att det kan hanteras med noteringar).
När det gäller sociala kopplingar så är det intressant i samband med alla sociala förhållanden och frågan sammanfaller då men andra utvecklingspunkter som diskuterats. Dvs adoptiv/styv/fosterbarn, koppling av faddrar (som personer inte bara som information).
Frågan bör alltså avse ett register som kan koppla vilka personer som helst i databasen via Person (ID-nr) med varandra, samt ha möjlighet att ange valfri roll (adoptivbarn/fosterbarn/fadder/husbonde/dräng/piga/inneboende osv).
Utan att ha tillgång till programkoden så är mitt förslag att döpa om funktionen ”Gifte” till ”Relationer” och lägga till Relationstyp ”Annat…” med möjlighet till fritext för "Roll" samt en Kryssruta för ”Social relation” som innebär att den kopplade inte ”ärver” föräldrar från ”Centrumpersonen” samt en spärr för att lägga till barn för dessa relationer (om man vill lägga till föräldrar/barn för dessa så gör man först den personen till ”Centrumperson”).
Detta är då steg 1 och skulle göra det möjligt att registrera och följa upp kopplingar för eget bruk, steg 2 är hur detta ska presenteras på ansedlar och steg 3 hur detta ska presenteras på antavlor.
För utskrift av ansedlar räcker det med att få med informationen vilket borde förenklas av att använda en modifierad version av ”Gifte” istället för nytt register, men för antavlor blir det mer att fundera på; tex kan man presentera sociala relationer med streckade linje, ska man kunna välja vilken/vilka ”Relationer” som ska presenteras, osv.
För att minimera påverkan på befintlig funktionalitet så kanske ett nytt register är att föredra, men jag antar att det då blir mer jobb med registreringsbilder och presentationer.
Frågan är inte helt enkel… mitt förslag är att ni i produktrådet skapar ett nytt ämne som heter tex ”Sociala relationer - andra relationer än mor-far-barn” där ni ger förslag och/eller ställer frågor baserat på vad ni anser är genomförbart och ber om medlemmarnas synpunkter och intresse/prioriteringar.
Hör av er om ni har några frågor!
Mvh /Anja
Senast redigerat av Anja den 2011-10-18 klockan 00:33.
Lite siffror om könsbyte och adoption. I Wikipedia står det att cirka 60 personer årligen ges nytt juridiskt kön i Sverige, fördelat på 1/3 som får ett manligt juridiskt kön och 2/3 som får ett juridiskt kön som kvinna. Inhemsk adoption omfattar ca 15 barn per år och de internationella ca 800 barn per år. Men då är närståendeadoption exkluderad.
Christer Gustavsson - Dis verksamhetsledare emeritus
Förtydligande: Det nya ämnet hör naturligtvis hemma under – ”Framtida utveckling av DisGen”.
Och utan att ha statistik så är jag ganska säker på att alla släktforskare ganska ofta stöter på:
- Barn som blir föräldralösa i unga år och växer upp i fosterfamiljer (eller på roten/fattigstugan med intressanta personer som ”förmyndare”).
- Barn utan angiven far som växer upp som ”barn i familjen” enligt husförhörsböcker/församlingsböcker även om de anges som oäkta med fader ej angiven i dopboken.
- Giften där det finns barn från tidigare (detta hanteras idag registreringsmässigt, men man har ingen översikt om hur stor ”barnaskaran” egentligen var i en familj/ett hushåll).
- Obesläktade fosterbarn. (se ovan angående ”barnaskara”)
- Faddrar som är intressanta att följa upp via notiser och källor eftersom de är intressanta personer och/eller kan lösa annars förlorade kopplingar om man följer dem.
- Personer som har haft intressanta tjänster och/eller varit inneboende hos intressanta personer/släktingar.
- Personer som bott i samhällen som starkt påverkats av någon intressant person.
- Osv, Osv
Jag har full förståelse för att DisGen är byggt som ett traditionellt släktforskningsprogram som prioriterar ”genealogy”, därav namnet antar jag. Men jag tror att många släktforskare även är intresserade av vilka personer och miljöer som våra släktingar påverkats av (=sociala relationer). Nu när det går att leta i en mängd källor på nätet så snubblar man oftare och oftare över information där personer är/eller kan bli intressanta även om uppenbart släktskap saknas. Tillsvidare löser jag det med textnotiser och en massa egna anteckningar ”vid sidan om”, men det vore enklare om man kunde registrera dessa personer och tillhörande källor direkt (kopplade till rätt person).
Om/hur ni löser detta är naturligtvis helt upp till er! Under tiden så fortsätter jag att använda och tycka om DisGen
.. önskar även möjligheten att registrera alla relationer (inkl far-mor-barn) som ”Oforskat”…
Mvh /Anja
Senast redigerat av Anja den 2011-10-18 klockan 03:03.
Anja, det du tar upp här funnits i mina tankar den senaste tiden och jag ber att återkomma till diskussionen när lite fler bitar har trillat på plats och vi hunnit lite längre i diskussionen. Under tiden jobbar våra utvecklare med att skapa förutsättningar för att kunna implementera en del av de idéer som finns i luften.
Christer Gustavsson - Dis verksamhetsledare emeritus
Jag är oxå mycket glad att det nu kommit igång en diskussion som kan leda till något riktigt bra framöver! Det mesta jag funderat på har tagits upp på ett bra sätt av flera nu. Det enda jag vill tillägga är att man måste vara särskilt försiktig med historiken om det blir nya kopplingar av olika slag. Om man matat in fel eller efter en tid vill ändra något måste man nog på ett bra sätt presentera vad ändringen får för effekt. Annars kan man bryta upp kopplingar omedvetet som man inte tänkt på och det kan få konsekvenser som kan vara svåra att återställa.Ursprungligen postat av Ingmar Berthelsen
Det här tycker jag är en typisk sak som kan ändras med tiden. Om man skapar en bra rapportgenerator tror jag säkert att man till och med kan låta användaren bygga sina egna antavlor och andra utskrifter tillsammans med en uppsättning standardiserade. Formateringen kan ligga i XML eller något liknande som är lätt att ändra av en avancerad användare. Tror det är bra att hantera detta helt utanför själva databasfunktionen.
När det gäller presentationen av de partner som ingår i en relation så presenterar Disgen inte dem i alla sammanhang.
I den grafiska stamtavlan presenteras endast en av parterna, den som kommer via stam-fadern eller stam-modern.
Det är en brist för här är båda parter lika viktiga för att släkten skall leva vidare.
Så låt den tillkommande partnern också ingå i stamtavlan.
Diskussionen handlar väl egentligen om Disgen är och skall vara ett Geneaologiskt verktyg eller något mer som även kan hantera andra typer av relationer.
Att hota med DO för att programmet inte kan hantera annat än genealogi tycks märkligt.
Då kan vi män anmäla DO för att Lindex inte säljer herrkläder?
Har DIS marknadsfört sitt program annat än som ett hjälpmedel i släktforskningen? Nej.
Kan en man-man relation ha efterlevande släkt? . Bara den ena mannen i så fall (till varje barn) För att det skall bli ett barn krävs (än så länge) medverkan av ett manligt och ett kvinnligt. Så ett adoptierat barn i en sådan man-man relation skulle som föräldrar ha en man och en kvinna, kanske kvinnan eller båda okända?
En kvinna-kvinna relation kan ju också ha ett barn med den ena kvinnan som biologisk förälder.
Båda dessa ensamma föräldrar kan ju skrivas in i ett släktforskningsprogram, även vårt. Men den andra parten bör ju vara mamman eller pappan i exemplen ovan-återigen känd-eller okänd)
Vad som gäller vid adoptioner eller inseminationer om att upplysa barn om deras biologiska ursprung vet jag inte.
Först när detta blir känt kan ju mamman respektive pappan ovan skrivas in i programmet.
Personer som inte är släkt med varandra hör inte hemma i ett släktforskningsprogram. Ordet SLÄKT har ju en viss innebörd.
Lika lite hör min farfars andra giftermål och deras barn hemma i min antavla.
Det finns andra sätt att hålla reda på icke biologiska relationer.
Det finns BIOGRAFI att tillgripa. Det finns flaggor att tillgripa.
Att det sedan kan vara intressant att kunna sammanställa olika relationer är ju en annan sak. Vem har bott på en viss gård över tiden t.ex. kan ju vara intressant. Vem har en viss person varit fadder åt (ger god hjälp i släktforskningen då det ofta var släktingar som stod fadder).
Vem har varit fosterbarn hos vem eller vem har varit fosterförälder för vem.
För mig är i vart fall släktforskning just det - släktforskning.
Släkt är alla ättlingar till dina anor bakåt både på fars- och morssidan.
Ingen kan vara släkt med en fosterförälder.
Om nu någon vill göra en antavla eller stamtavla baserat på annat släktskap än det biologiska går det ju alldeles utmärkt att använda förtryckta blanketter och fylla i en sådan blankett (säljs i bokhandeln).
Föreningen DIS bör nog hålla sig till vad som är syftet; att utveckla datoriserade hjälpmedel i släktforskningen.
Men utveckla gärna verktyget för att kunna koppla andra intressanta relationer till personerna, må det då vara fosterföräldrar och fosterbarn, samkönade förhållande, anknytning till gårdar, byar, arbetsplatser, regementen, yrken o.s.v-.
Senast redigerat av 31581 den 2012-03-01 klockan 01:44. Anledning: stavfel
Behörigheter för att posta
Svara med citat