Flera av de mera kapabla släktregistereringsprogramvaror som jag känner till, använder ID-nummer (och då inte enbart för GEDCOM-saammanhang). Sådana ID är användbara i åtskilliga fall. Man kan ex.vis associera händelser till en specifik familj, man kan söka en specifik familj, man kan skapa stamtavlor utgående från en viss familj. Det låter sig också lätt göras att skapa en släkttavla för en viss person där man t.ex. utgår ifrån de familjer som innehåller personene anor ett lämpligt antal generationer bakåt. I en sådan tavla finner man ju personens samtliga X-männingar (där X beror på vilket antal angenerationer man valt).
Disgen saknar sådana egenskaper och möjligheter. Vilken är anledningen, om en sådan finns?
Alla individer i Disgen får ju ett personID. Ett nummer som väl (om jag minns rätt) inte återanvänds av någon annan. Man kan visserligen inte välja personID själv. Eller hur vill du att det ska fungera? Stamtavlor och släkttavlor (matrikel), släktskapstavlor mm går ju utmärkt att göra nu. Nån annan får rätta mig om jag har fel.
Att individer identifieras med ID-nummer är väl känt. Mitt inlägg rubricerades ju "Familje-ID ?" och handlar om något annat, nämligen om identifiering av familjer.
Jag har lite svårt att förstå vilket problem som skulle lösas med ett "familje-ID". Vad är en familj? Är det inte så att det är en Disgens Relation och de personer som är knutna till den relationen, som regel två vuxna och deras barn, som bildar en "familj"? Vad skulle man tjäna på att definiera ett familje-ID till Relationen? En relation pekas naturligt ut via de personer som är knutna till relationen. Visst kan det kännas naturligt att kunna knyta en händelse till hela familjegruppen (Relationen?), t.ex. en familjetragedi typ brand, men den kan lika väl knytas till en av personerna i "familjen" (en familjerepresentant, ett familjeöverhuvud). Och det går redan att lägga in t.ex. textnotiser i en Relation ("familj"). Antavlor, stamtavlor, släktskapstavlor etc går alldeles utmärkt att göra utan familjebegrepp, eftersom de normalt utgår från en person (proband).
Senast redigerat av Edgar den 2022-01-13 klockan 23:27.
Med familj menar jag - i detta sammanhang - den mängd individer som innehåller ett barn och alla detta barns helsyskon samt dessa barns kända föräldrar, där man vet att föräldraparet är unikt även om en av föräldrarna inte är registrerad.
Kan man i Disgen skapa en ättlingsbok med flera rena ättlingslinjer och där en viss individ (och den individens ättlingar) förekommer i alla ättlingslinjerna och där mer än en förekomst av någon individ visas som en referens till den 'första' förekomsten?
Hur gör man i så fall?
Ditt exempel med en brand: Anta att båda de individer som utgör det föräldrapar vars familj råkat ut för branden, ingår i flera relationer. Går det då att associera brandhändelsen till just det individpat och detta pars barn som råkat ut för brandhändelsen?
OK, när det gäller "definitionen" av en familj är vi överens och som jag skrev tidigare är det Disgens Relation som är knutpunkten för "familjen". Se vidare i mitt förra inlägg.
Det du exemplifierar med att samma person kan förekomma i flera släktlinjer, uppfattar jag som det som benämns anförlust, t.ex. vid kusingiften. Ja, förekomsten av anförluster kan markeras och upprepningar refereras då till första förekomsten i tavlan. Jag har inte tid att testa olika varianter vid utskrift. Jag bifogar bara ett par bilder från min egna HTML-export. Bild 1 visar inställningsfönstret när tavlan ska skapas. Där kan man välja om anförluster ska referera till första förekomst eller om de ska skrivas ut. Bild 2 visar en anförlust i en stamtavla där "Upprepning" är en länk till personens första förekomst i tavlan. Bild 3 visar en anförlust i en antavla där "Anförlust, se sida" är en länk till personens första förekomst i tavlan.
När det gäller den ödestigra branden skulle min lösning i Disgen vara att lägga en textnotis hos båda föräldrarna (och kanske också barnen). Man skulle också kunna tänka sig att lägga en textnotis i Relationen, men jag har inte tid att testa hur den utskriften skulle se ut.
Svara med citat
