Familje-ID ?

[BrJohan]

Flera av de mera kapabla släktregistereringsprogramvaror som jag känner till, använder ID-nummer (och då inte enbart för GEDCOM-saammanhang). Sådana ID är användbara i åtskilliga fall. Man kan ex.vis associera händelser till en specifik familj, man kan söka en specifik familj, man kan skapa stamtavlor utgående från en viss familj. Det låter sig också lätt göras att skapa en släkttavla för en viss person där man t.ex. utgår ifrån de familjer som innehåller personene anor ett lämpligt antal generationer bakåt. I en sådan tavla finner man ju personens samtliga X-männingar (där X beror på vilket antal angenerationer man valt).

Disgen saknar sådana egenskaper och möjligheter. Vilken är anledningen, om en sådan finns?

[m00707]

Alla individer i Disgen får ju ett personID. Ett nummer som väl (om jag minns rätt) inte återanvänds av någon annan. Man kan visserligen inte välja personID själv. Eller hur vill du att det ska fungera? Stamtavlor och släkttavlor (matrikel), släktskapstavlor mm går ju utmärkt att göra nu. Nån annan får rätta mig om jag har fel.

[BrJohan]

Att individer identifieras med ID-nummer är väl känt. Mitt inlägg rubricerades ju "Familje-ID ?" och handlar om något annat, nämligen om identifiering av familjer.

[Edgar]

Jag har lite svårt att förstå vilket problem som skulle lösas med ett "familje-ID". Vad är en familj? Är det inte så att det är en Disgens Relation och de personer som är knutna till den relationen, som regel två vuxna och deras barn, som bildar en "familj"? Vad skulle man tjäna på att definiera ett familje-ID till Relationen? En relation pekas naturligt ut via de personer som är knutna till relationen. Visst kan det kännas naturligt att kunna knyta en händelse till hela familjegruppen (Relationen?), t.ex. en familjetragedi typ brand, men den kan lika väl knytas till en av personerna i "familjen" (en familjerepresentant, ett familjeöverhuvud). Och det går redan att lägga in t.ex. textnotiser i en Relation ("familj"). Antavlor, stamtavlor, släktskapstavlor etc går alldeles utmärkt att göra utan familjebegrepp, eftersom de normalt utgår från en person (proband).

[BrJohan]

Med familj menar jag - i detta sammanhang - den mängd individer som innehåller ett barn och alla detta barns helsyskon samt dessa barns kända föräldrar, där man vet att föräldraparet är unikt även om en av föräldrarna inte är registrerad.

Kan man i Disgen skapa en ättlingsbok med flera rena ättlingslinjer och där en viss individ (och den individens ättlingar) förekommer i alla ättlingslinjerna och där mer än en förekomst av någon individ visas som en referens till den 'första' förekomsten?

Hur gör man i så fall?

Ditt exempel med en brand: Anta att båda de individer som utgör det föräldrapar vars familj råkat ut för branden, ingår i flera relationer. Går det då att associera brandhändelsen till just det individpat och detta pars barn som råkat ut för brandhändelsen?

[Edgar]

OK, när det gäller "definitionen" av en familj är vi överens och som jag skrev tidigare är det Disgens Relation som är knutpunkten för "familjen". Se vidare i mitt förra inlägg.

Det du exemplifierar med att samma person kan förekomma i flera släktlinjer, uppfattar jag som det som benämns anförlust, t.ex. vid kusingiften. Ja, förekomsten av anförluster kan markeras och upprepningar refereras då till första förekomsten i tavlan. Jag har inte tid att testa olika varianter vid utskrift. Jag bifogar bara ett par bilder från min egna HTML-export. Bild 1 visar inställningsfönstret när tavlan ska skapas. Där kan man välja om anförluster ska referera till första förekomst eller om de ska skrivas ut. Bild 2 visar en anförlust i en stamtavla där "Upprepning" är en länk till personens första förekomst i tavlan. Bild 3 visar en anförlust i en antavla där "Anförlust, se sida" är en länk till personens första förekomst i tavlan.

När det gäller den ödestigra branden skulle min lösning i Disgen vara att lägga en textnotis hos båda föräldrarna (och kanske också barnen). Man skulle också kunna tänka sig att lägga en textnotis i Relationen, men jag har inte tid att testa hur den utskriften skulle se ut.

[BrJohan]

Om

en 'Disgen-Relation' hade haft en egen identitet och alltså varit direkt sökbar, och om händelserna i en sådan 'Disgen-Relation' hade synts - eller kunnat fås att synas - bland händelserna för de individer som finns i 'Disgen-Relationens' Relationshistoria, och om alla - eller ett valbart antal generationers - ättlingar till ett fritt antal valbara 'Disgen-Relationers' Partner, för att specificera vilka individer som visas i en Ättlingsbok med flera linjer,

så

hade den uppgift som behövt utföras, varit görbar med hjälp av Disgen försåvitt en någorlunda enkel metod hade kunnat beskrivas och användas. Jag har i vart fall, inte lyckats finna någon sådan metod.

(Jag använder själv huvudsakligen ett annat genealogiregistreringssysterm där uppgiften kunnat göras, men en Disgenanvändande släktforskarvän frågade mig om Disgen kunde fås att hjälpa honom med en sådan uppgift. Sedan DIS slutade underhålla Disgen 8, har jag köpt och provat Disgen 2019 som jag använder för Disbytändamål och - ibland - för att kunna bistå hjälpönskande vänner.)

Att anförluster ofta uppstår om man går tillräckligt många generationer bakåt, är i an- och stamtavlor vanligtvis hanterbara med hjälp av referensangivelser.

I de fall som jag syftar på, har multipelförekomster av individer den naturliga förklaringen att ättlingsboken utgår ifrån någon viss individs an-familjer ett lämpligt antal generationer bakåt. Då kommer ju den individen att finnas som åttling från var och en av an-familjerna. Tre generationer bakåt från någon individ finns ju fyra an-familjer.

[Christer]

Ärligt talat så förstår jag inte riktigt vilket resultat du vill ha som inte är möjligt att göra i Disgen.

[BrJohan]

För att skapa en Ättlingsbok av det slag som efterlyses, kan uppgiften - något formellt - beskrivas sålunda och så någorlunda precist jag kan göra det i textform:

1. Välj en individ A.

2. Välj antal föregående generationer N där individen A's anor är registrerade åtminstone N generationer bakåt. För fallet då N är lika med 1 blir uppgiften trivial och bortses fortsättningsvis ifrån.

3. Sök de Disgen-Relationer som finns exakt N generationer bakåt och där A:s anor finns som Partner. Antalet sådana Disgen-Relationer skall vara (2^(N-1)) och antalet anor till A som är Partner i dessa Disgen-Relationer blir då (2^N). Andra eventuellt förekommande Disgen-Relationer, där någon av dessa (2^N) Partner finns med i egenskap av Partner, skall inte förekomma i den Ättlingsbok som skall skapas.

4. Skapa en Ättlingsbok som innehåller precis dessa (2^N) individer plus alla deras ättlingar och där A förekommer (2^(N-1)) gånger, men som i ((2^(N-1))-1) fall refererar till första förekomsten av A. Andra eventuellt förekommmande multipelförekomster av individer skall på samma sätt referera till första förekomsten av individen i fråga.

5. Alla individerna i Ättlingsboken, utom de (2^N) som förekommer som Partner i de under punkt 3 hår ovan funna Disgen-Relationerna, skall innehålla bakåtreferenser till alla respektive föräldra-Disgen-Relationer som finns representerade i Ättlingsboken.

6. Varje individ som förekommer i Ättlingsboken skall också direkt åtföljas av komplett information rörande den händelsehistorik som är associerad till respektive indiivid.

7. Ättlingsboken skall avslutningsvis innehålla ett sidhänvisande register över förekommande individer (med fullständiga namn samt kända födelse- och dödsdatum) samt också ett ortsregister över de orter som förekommer i händelsehistorikerna och med referenser till de individer vars händelsehistorik berör respektive ort.

8. Ättlingsboken skall kunna sparas till PDF- eller vanligen förekommande ortdbehandlarfil-format och/eller kunna skrivas ut. Helst också med möjlighet till förhandsvisning direkt på bildskärm. Utskrifts- eller visningsinställningar avseende typsnitt, typform och typstorlek bör kunna göras via lämpligt valda alternativ.

-----

En prosaisk - men också och ofrånkomligen mindre precis - uppgiftsbeskrivning följer här:

Sök de av en individs anor som finns ett visst antal generationer bakåt. Sök sedan barnen till de hälften så många föräldrapar som innehåller just dessa anor. Sök sedan dessa barns samtliga ättlingar. De individer som funnits via dessa tre sökningar skall sedan på något välstrukturerat sätt utförligt beskrivas i en form som tydliggör deras inbördes relationer. De beskrivna individerna och de orter som förekommer i individernas händelsehistoriker skall också kunna sökas via sina namn. Resultatet skall kunna sparas, skrivas ut och helst också kunna visas på bildskärm.

---

Förhoppningsvis kan dessa två beskrivningar, var för sig eller tillsammans, klargöra vad en sådan eftersträvad Åttlingsbok behöver innehålla.

Jag påstår inte att en sådan Åttlingsbok åt omöjlig att göra i Disgen.

Dock har jag inte - med min ofullständiga kunskap om Disgens (efter version 8 tillkomna) möjligheter - lyckats utföra denna uppgift i Disgen. Jag har inte heller lyckats finna någon hjälpande dokumentation via webbsidessökningar. Möjligheterna att lyckas med uppgiften skulle - som jag ser det - i någon mån ha underlättats om man kunnat utöka söklistor med barn till föräldrapar, som alternativ till sökningar efter barn till individer. I sådana och andra fall skulle ett Familje-ID (som ju finns och skrivs till GEDCOM-filer) ha kunnat visas, sökas efter och kunnat användas i andra sammanhang där de är nyttiga.

Kan uppgiften göras i Disgen, och i så fall hur?
=============================

Jag, och då för vidarebefordring till min frågande vän, tar mycket gärna emot de anvisningar eller dokumentationsreferenser som i så fall skulle kunna leda till att uppgiften kan utföras på ett rimligt enkelt sätt. En sådan metod behöver naturligtvis inte följa just de steg som jag valt att använda för mina ovanstående beskrivningar. En mer eller mindre automatiserbar metod hade varit önskvärd, om Disgen hade tillhandahållit någon/några sådana faciliteter.

[Christer]

Jag tror att släktmatrikel ligger ganska nära det behov som din vän har. Den nås via utskriftsikonen och har flera inställningsmöjligheter.

[BrJohan]

Tack för tipset!

Jag har under en duktig stund försökt göra en Släktbok som skulle kunna presentera släktförhållandena på ett - för ändamålet - tillräckligt bra sätt. Efter dessa mina försök följer resultaten här:

Jag inleder med ett antal något mera detaljerade synpunkter på den gjorda släktboken. Avslutningsvis sammanfattar jag i korthet mina synpunkter på det erhållna resultatet.

Alla anor i det valda antalet (som fortsättningsvis och exempelvis valts till fem) generationer som föregår 'centralpersonen' finns med, vilket givetvis är önskat.

Däremot kommer de stamtavlor som utgår från endera föräldern i de åtta äldsta an-föräldraparen, innehålla även de barn som finns i anföräldrarnas övriga äktenskap, vilket intealls i detta sammanhang är önskvärt. Lika lite önskvärt är, att 'centralpersonen' och alla dennes ättlingar finns med i var och en av de åtta stamtavlorna då antalet stamtavlegenerationer är ett eller större.

I den önskade Släktboken/Ättlingsboken skall varje unik individ finnas med exaktt en gång, bortsett från de nödvändiga referenserna till individens första förekomst.

I den med Disgen gjorda släktboken finns en antavla och åtta stamtavlor. 'Centralpersonen' förekommer i var och en av dessa åtta tavlor och dessutom en gång i antavlan. I stamtavlorna visas individbeskrivning met ett visst innehåll i en viss form. I antavlan visas individbeskrivningar med ett annat innehåll och i en annan form, för en och samma individ ('centralpersonen'). I stället skall innehållet visas som åtta konsekutiva stamtavlor och ingen antavla. Individerna i varje sådan 'stamtavla', skall visas i ordning från äldsta generation till yngsta och med syskon i födelseordning och med varje stamtavlas inledningsföräldrapar på ny sida och med lämplig rubrik.

I den önskade Släktboken/Ättlingsboken skall varje individ beskrivas enligt en likformig princip: Individ-ID (löpande i förekomstordning), namn, övrig relevant individdata, namn på barn med referenser till barnens individ-ID, levnadshistorik samt referenser till föräldrarnas individ-ID (utom för de individer som hör till de äldsta av de valda generationerna). För övriga förekommande multipelförekomster, ges enbart namn, födelse- och eventuellt känt dödsår samt första förekomstens individ-ID. Om föräldrapar, utöver respektive individ-ID, hade visats och identifierats (med familje-ID), skulle referenserna till två (föräldra-)individ-ID med fördel ersatts av referens till ett familje-ID.

Disgen-släktbokensndivid- och ortsregister skulle helst kunna fås att referera till indiivid-ID i stället för rill sidnummer.

Synnerligen gärna skulle varje visad individ (som ju definitionsmässigt är släkt med 'centralpersonen') också visa vilket släktskap till 'centralpersonen' som föreligger. T.ex. som sekvens av tecken ur mängden { F, M, s, d }. Gärna skulle dessutom männingskap till 'centralpersonen' indikeras med ex.vis "4-M" om det är en fyrmänningsläktskap.

Sammanfattat: Den sammanlagda informationsmängden i Disgen-släktboken är, sett till sitt totala innehåll tillräcklig, men den presenteras, på ett för det önskade syftet, olämpligt sätt.

Jag vet av egen erfarenhet att en sådan Släkt- eller Ättlingsbok, skulle bli en mycket uppskattad gåva till en med givaren besläktad person. Min frågande vän skulle också mycket gärna vilja själv kunna skapa en sådan bok.

Det är nog inte alldeles uteslutet att andra släktforskare också kan tänkas sig ha behov eller önskemål om en sådan - eller liknande - möjlighet.

[BrJohan]

Jag skulle vilja återgå till trådens egentliga ämne, men då också utvidga den i en mer generell riktning. Frågan har uppstått i samband med att jag - sent omsider - börjat fundera på om, och i så fall hur, jag skulle vilja eller behöva förbättra det släktregistreringsprogramvarusystem som jag använder. Mina funderingar har tills helt nyligen handlat om familjebegrepp med ett eget ID. Men, funderandet har gått vidare.

I de webbsidor där användning av Disgen beskrivs, används begreppen familj och relation på sätt som till sina innebörder varierar ganska mycket. I Disgen är relationsbegreppet mycket mångtydigt.

Detta kan möjligen kan förklaras av att Disgen för olika användare 'vill' tjäna olika syften. Några användare är primärt eller enbart intresserade av att finna, registrera och beskriva vilka genetiska band som förenar individer. Andra kan vara mera intresserade av de sociologiska och samhälleliga fdörhållanden som vid sidan om eventuella 'blodsband' förenar individer och påverkar deras levnadsomständigheter.

Dessutom har, under loppet av senare generationer, mer eller mindre nya samlevnadsformer blivit allt mindre sällsynta. Parförhållanden med flera och sinsemellan ibland helt obesläktrade 'bonusbarn', samkönade parförhållanden med barn som kan vara helt obesläktade med de vuxna i förhållandet och parförhållanden med barn som fötts av surrogatmammor eller med 'hjälp' av donatorer av olika slag är exempel. Dessutom förekommer samboförhållanden där fler än två vuxna hör till en familj och där barn ingår i familjen.

Borde det inte därför vara eller bli lämpligt att i programvaror av det slag till vilket Disgen hör, definiera och introducera familjebegrepp som inte helt eller huvudsakligen baseras på biologiska och genetiska omständigheter, som tillägg till de mera konventionella, och som fram till ganska nyligen varit gängse.

Alltså:

1. Varje registrerad individ borde associeras till just det helt, delvis eller inte alls kända individpar som tillsammans gett upphov till individens genuppsättning, alldeles oavsett i vilken form eller utsträckning individparet sammanlevt. Alla individer som av samma skäl associeras till ett visst individpar bildar tillsammans med individparet en 'genetisk' familj.

2. Varje individ borde också associeras till en eller flera 'sociala' familjer. En sådan familj innehåller antingen en enda individ eller flera individer som lever och fungerar tillsammans under någon viss tidsperiod. Individer kan under perioden associeras och dissocieras vid olika tidpunkter. Åtminstone någon individ skall vara associerad till en sådan 'social' familj under hela den familjens existens. Varje individ hör vid varje tidpunkt under sin levnad till högst en 'social' familj.

Jag är fullt på det klara med att sådana familjebegrepp inte låter sig beskrivas i de GEDCOM-format som nu används. Det får i så fall räcka med att exportera'genetiska' familjer.

Finns någon annan - och i så fall bättre - princip för att registrera individers faktiska och familjerelaterade förhållandnn?