Disbyt utveckling

[Phryxe]

Ytterligare ett förslag som kanske kan passa DIS politik att inte satsa på något gemensamt att förvalta för framtiden utan istället verka för individens behov i nuet. Gör det möjligt för medlemmar att med Disbyt samsöka deras GENDEX-filer (placerade online). Alla kan lägga in det de själva vill och vi kan fortsätta göra samma arbete om och om igen (plus att alla med aktier i digitaliseringsföretagen kan känna sig lugna). Det borde vara i linje med den nuvarande politiken att göda det oformliga, ständigt föränderliga (beroende på ledningens nycker, medlemmars antal och intresse) Disbyt.

Mjoo, lite cyniskt kanske så här på morgonkvisten. Får skylla på sömnbrist och en värkande rygg ;p

[39064]

Jag tror nog att vi är överens om målet. Att från ett sökformulär, söka i alla genologiska register och databaser. Men vägen dit? Ett steg framåt var förbundets presentationsprogram.
http://www.genealogi.se/forbund/presprog.htm
Nu är det nog dags att titta på nästa produkt efter CD-skivan, är det "one-stop shopping" som är nästa lösning? En liten lokal förening som VSF behöver hjälp ifrån förbundet och/eller DIS, för att hitta ersättare för dagens CD-skivor. Någon som har några förslag?
Min förhoppning är att registren/databaserna även i framtiden finns i ideellt arbetande föreningars ägo. Att Disbyt är en produkt, som väcker kommersiella intressen redan i dag är inte förvånade.
Vill DIS utveckla Disbyt, så att det blir en betalningstjänst för icke bidragande medlemmar, så tror jag det är möjligt.

Jag är villig att försöka hjälpa till med utvecklingen av Disbyt, men det behövs nog flera. Tror nog att det finns många medlemmar i DIS, som har bättre kompetens än jag och som inte redan är engagerade i Disbyt. Varför inte hjälpa till och göra en bra produkt ännu bättre?

[DanielBerglund]

Ytterligare ett förslag som kanske kan passa DIS politik att inte satsa på något gemensamt att förvalta för framtiden [...] göda det oformliga, ständigt föränderliga [...] nycker, medlemmars antal och intresse) Disbyt.

Mjoo, lite cyniskt kanske så här på morgonkvisten. Får skylla på sömnbrist och en värkande rygg ;p

Lite väl hårdraget kanske Jag anser att "register", "disbytutdrag", och "annat" tekniskt sett är samma problem och inser inte varför vi ska ha skilda lösningar på detta. Att den nuvarande disbyt-lösningen ur teknisk synvinkel har nått vägs ände tror jag alla inblandade är överens om. Den behöver alltså ett lyft, och då kan man ju lika gärna försöka tackla de problem man får med register vs. egna utdrag. Det finns massor med andra intressanta frågor, t ex om man ska tillåta kommentarer eller rättelser från vem som helst, ska man kunna koppla ihop folk i databasen (alltså att tredje part kopplar ihop folk i orelaterade disbytutdrag eller register), ska man kunna hantera oenighet eller ska man försvära sig år en enda sanning, med mera...

Varför en sådan databas inte skulle kunna innehålla något att förvalta för framtiden får du nog utveckla lite närmare?

[Phryxe]

Varför en sådan databas inte skulle kunna innehålla något att förvalta för framtiden får du nog utveckla lite närmare?

Jag anser inte att något förvaltas såsom det fungerar nu. Innehållet är ju helt beroende på vad användarna skickar in med sina Disbyt-utdrag och om jag fattat rätt byts det ut när ett nytt utdrag skickas. Det är upp till användaren vad som ska skickas med. Det skulle innebära att om en användare skickat in 100 000 poster en gång och nästa gång 2 000 försvinner 98 000 poster i ett nafs. Att koppla ihop flera föränderliga användardatabaser låter oerhört komplicerat med tanke på att du inte vet från ena gången till den andra vad som skickas in. Om inte alla använder Disgen kommer det utdrag där ID är olika för varje leverans (läs MinSläkt). Hur fungerar det att koppla ihop kommentarer med en sådan användares bidrag? När användaren går ur DIS, tröttnar på släktforskning/Disbyt eller dör försvinner ju innehållet i alla fall. Det enda beständiga i Disbyt är väl i så fall Sveriges Dödbok ... Vi ska ju alla en gång dö.

Nu får du svara på frågan hur du anser att Disbyt innehåller något att förvalta för framtiden!

[RolfEriksson]

Nog förvaltas Disbyt! Samma system som på banken gäller, man sätter in och tar ut och får viss ränta på kapitalet. Vårt kapital är personer i databasen, för närvarande c:a 22,5 millioner och det ökar med runt 150 000 per månad eller en årsökning på 8%, Inte dåligt. Men för att få verklig del av avkastningen fordras också att man sätter in något. Utan att ha skickat in till Disbyt har man inte full tillgång till troligen den största medlemsförmånen i föreningen. Så var välkommen med ditt bidrag C-G Magnusson.

Vi är tio Disbytombud som förra månaden tog emot 145 bidrag av skiftande kvalitet. Några utan varningar som man kör och redovisar under fem minuter. Andra med tusentals varningar för felaktiga ortsangivelser kan ta timmar att gå igenom. Värsta filen kom för en tid sedan med 25 000 fel. Ska man rätta allt det tar det en vecka och så mycket tid är orimligt att sätta till i vårt ideella arbete för DIS. En gång i månaden redovisas de inkomna alstren till mig och jag lägger ihop dem, hämtar en ny medlemsfil och gör nätfiler av det hela. Basen är nu på mer än 3 GB och operationen tar en hel dag. I samband med att jag lägger ihop filerna tittar jag genom dem och skulle det vara någon som minskat mycket tar jag kontakt och kontrollerar så man inte gjort misstaget att bara skicka in nytt material och tro att det ska läggas till det gamla.

Om en medlem begär att utdraget ska tas bort görs detta manuellt. Om man inte betalar medlemsavgiften försvinner accessen och det brukar vara ett antal som skriver och klagar när detta händer. Accessen återfås när medlemsavgiften kommit in. Om man avlider försvinner man en tid men några dagar om året sätter jag mig och går igenom dessa och ändrar så de kommer ut på nätet igen men rutan för forskare visar Avliden medlem i stället för namnet. Endast jag vet vem uppgiftslämnaren var och jag är mycket restriktiv med att lämna ut detta för att efterlevande inte ska störas. Det går också att donera sin forskning till DISARKIV och man kan då få forskningsuppgifter därifrån.
Det finns fel i Disbyt. Till och med avsiktliga fel där medlemmar lämnat fel uppgifter för att se om någon "stjäl" deras uppgifter rakt av. Därför ska aldrig Disbyt vara en källa utan ett hjälpmedel att enkelt hitta en källa. Ort och årtal begränsar ju sökningen till en kyrkbok på ett utmärkt sätt. Meningen är från början att forskare ska ta kontakt med varandra och dela uppgifter och det gäller som i all forskning kontrollera, kontrollera och kontrollera.

[Kjell W]

Bra information Rolf och tack för ett jättejobb...

[Phryxe]

Jag läste nog Evas inlägg lite slarvigt. Om det är så att inskickat material ligger kvar trots att användarna (av olika anledningar) lämnar DIS är det inte så illa ställt som jag befarade. Då är det först om någon användare själv vill ändra sitt utdrag som stora förändringar riskerar att ske i databasen.

Disbyt-siffrorna som nämns gör att undrar lite över
- Har det gjorts något försök att beräkna hur många av alla personerna som är unika?
- Hur stor del levereras som GEDCOM från användare utan Disgen?

Vad är en felaktig ortsangivelse?

Jag kan se fördelen med att kunna söka bland alla poster efter personer som försvunnit spårlöst och kanske kontrollera om man missat något barn.

[RolfEriksson]

Allt är ju relativt men några stora förändringar i databasen kan ingen enskild göra även om det finns några som har ganska stora filer, upp mot 200 000 namn. Jag har en känsla men inget belägg för att de allra flesta har under 1000 personer. När det sedan gäller dina specifika frågor så klarar jag inte den första, jag tror, men vet inte, att DB2005 räknar exakta dubletter som 1 person och att det alltså finns runt 22,5 millioner unika personer. Det behövs sannolikt bara en liten avvikelse för att det ska bli två personer av samma men jag har ingen aning om hur vanligt detta är.

Lite statistik: 74% av de inskickade bidragen kommer från Disgen, av resterande 26% är 14% från Min Släkt och 4% från Holger. Resterande 8% är fördelade på ett 25-tal olika program. Disgenutdragen är "färdiga" genom att de bara innehåller personer över hundra år eller som varit döda i 25 år. I filen finns bara namn, ort och årtal samt ett meddelande till programmet huruvida det finns datum och källhänvisning som genererar stjärnor. Gedcom-filerna innehåller alllt material men behandlas av DB2005 så de blir likställda med Disgens textfiler.

Om man har felaktigheter i sin inmatning får man varningar i en svarsfil med uppmaning att rätta till detta före nästa uppdatering. Varningarna gäller först efternamnsrutan där Disbyt inte godkänner något annat än bokstäver. Punkter, komman, parenteser och andra skiljetecken tas bort, även onödiga mellanslag försvinner. Detta sker helt automatiskt och Disbyt redovisar vad som gjorts. Är det mer än två bokstavskombinationer i rutan får vi titta på dem och eventuellt ta bort sådant som inte är efternamn.
Orterna sedan vill Disbyt ha skrivna i ordning gård, församling (länsbokstav) t ex Solltorp, Flistad (E). Gården finns inte med i Disgens ortsdatabas utan den måste man lägga in själv. Står det bara Flistad så frågar DB2005 omedelbart om det är i E- eller R-län. Kanske kan man gissa och göra en riktig rättning. Svårare är det med By och Torp som finns i många län. Vingåker får man heller inte godkänt. Det ska vara Östra eller Västra. Disbyt är också känsligt för stavfel. Disgens och Disbyts ortsdatabaser bygger på förteckningen Sveriges församlingar genom tiderna 1989. Det är den senaste officiella förteckningen och finns på skatteverkets hemsida. Ortsdatabaserna skulle behöva uppdateras och vara bundna till olika tider, vissa församlingar har flyttats mellan län och de södra landskapen var korta tider danska och andra tider svenska så att göra den basen är ett stort jobb.

I Disbyts ortsdatabas finns också danska Amt, norska Fylke och de amerikanska staterna inlagda. Försök inte med Kalifornien, det måste vi ändra till California och ni kan tro att det finns många stavningsvarianter på Illinois och Massachusetts.

Det är bra om man skickar in till Disbyt när man lagt in några hundra personer. Då blir inte varningslistan så lång och man får tips om man gör några galenskaper i inmatningen.
Egentligen finns det bara fördelar med Disbyt, bara den används på rätt sätt!

[AlfChr]

En felaktig ortsangivelse betyr at stedet ikke kan knyttes til en forsamling fordi det mangler for mye, f.eks. et gårdsnavn er registrert som sted (ort), men gårdsnavnet finnes mange steder, eller man har kommet til å skrive en dato i stedsnavnet eller fritekst som ikke har noe med et stedsnavn å gjøre.

Størst problem er det ved manuell identifisering om forsamling finnes flere steder og man ikke har angitt hvilket len. Skal man forkaste eller skal man velge forsamlingen som ble angitt annet sted med len etc. etc.

I DIStreff gjør GEDtreff denne jobben automatisk :-)

[39064]

Tack Rolf för dina utmärkta redogörelse och ett stort TACK till alla ideellt arbetade DISare.
Varför inte arrangera ett seminarium om Disbyts utveckling i samband med dis årsmöte. Skulle vi inte kunna använda tiden fram till årsmötet, för att kompetens inventera föreningen på förmågor att utveckla Disbyt. Jag tror det finns många fd/aktiva ”IT-proffs” , som kan och vill hjälpa till att utveckla Disbyt.
Är inte detta forum ett bra sätt att presentera nya idéer, jag har några ”stölliga” förslag till att komma med.
Phryxe! Jag har ännu inte sett några argument från din sida, varför inte du skickar in din forskning till Disbyt.