(Noen vil da sikkert komme med innvendingen, hvorfor da sende inn data?
Vel, det er ikke sikkert at fasiten er korrekt likevel, det kan også være mange mangler fordi offisielle kilder ikke har alle koplinger, mens et medlem derimot sitter med private papirer som viser koplnger som ikke er fanget opp.
En annen ting er at et nordisk register med godkjente og autoriserte lenker vil ta århundrer å gjennomfør i alle detaljer. 50% er mulig, men 100% av Nordens befolkning, neppe.
Alf Christophersen Disgen fadder Norge.
Egentligen vill vi nog alla både och. Som jag ser det är:
Disbyt ett register med släktsamband, f n skapat av medlemmarna (här hör utan vidare Långarydssläkten hemma med sina släktsamband).
Alla dessa CD-skivor som finns över födda, döda, gifta, specifika yrken mm mm är fantastiska produkter, som skapats av otaliga timmars ideellt arbete. Tekniken har ju succesivt förändrats och det är möjligtvis dags att finna en plattform/databas där sökning kan göras över nätet om denna information. Denna fråga har ventilerats tidigare. Jag är medveten om att det finns såväl tekniska frågor att lösa som ekonomiska/upphovsrättsliga frågor. Inga luncher är gratis - ej heller sökning i en sådan databas. Om tillräckligt mycket info samlas tror jag att det finns bärkraft att kompensera "nertecknarna". Ett dussin CD-skivor med olika register är ju inte gratis - samtidigt som de innehåller statisk information (fel kan inte rättas till/ny info kan inte uppdateras, vilket kan ske i en databas).
Vad beträffar Disbyt med släktsamband finns produkten, som i och för sig kan förbättras. En huvudfråga är att göra denna databas så komplett som möjligt, dvs högsta möjliga täckningsgrad Sveriges historiska befolkning. Genom att fortsätta med medlemsinformation skapas visserligen dubbletter, men var och en kan då, om dubbletterna går olika vägar, själv välja den man tror på. Vid utveckling av en gemensam referensdatabas måste någon "sätta sig till doms" över dessa dubbletter, som går olika vägar. (se även vad Alf skriver ovan).
Vad gäller den andra frågan måste en ny produkt skapas och en huvudman måste utses. Här måste flera huvudorganisationer komma överens, i första hand DIS och Förbundet men möjligtvis även andra.
Jag tror vi talar förbi varandra. Man kan ge möjlighet att söka i Disbyt och diverse andra register utan blanda ihop dem i samma databas.Ursprungligen postat av 39064
Jag har givit skälen till att inte "bidra" till Disbyt. Jag tvivlar på att det finns släktforskarföreningar som vårdar och underhåller andras forskning, om du med det menar att man uppdaterar den. Möjligen håller de den tillgänglig för andra ...
Pyryxe! Du lämnar inga motiv till varför inte dödboken, Värmlands kyrkoboksregister m.m. inte får finnas i Disbyt. Om du bara vill se vilka register en sökt person finns i så låt det finnas ett val, ”Sök endast i Register”. Jag har försökt leta efter dina motiv till varför inte din forskning finns eller får finnas i Disbyt, men hittar dem inte. Varför?
Det är just av den anledningen, jag har startat en samarbetsprojekt i Värmland. Att försöka hitta sätt att ta tillvara ta genomförd forskning. På något sätt vill jag visa upp att forskningen finns, ett bättre sätt än Disbyt kan jag inte finna.Jag tvivlar på att det finns släktforskarföreningar som vårdar
Motivet är normalisering av databaserna och att jag vill ha utvecklade funktioner för register-delen för att folk lättare ska kunna bidraga med egna små och stora register, att man ska kunna söka i de enskilda registren utan att få träffar i Disbyt och att man lätt ska se vilka register som finns för att undvika att göra dubbelarbete. Det verkar som om vi alla vill kunna söka i allt på en gång, men man behöver inte lägga allt i en "databas" för det. Kan man lösa detta i en databas, låt gå för det ...
Svar ........
Än en gång:
Databas med släktsamband (Disbyt) och samlad och strukterad registerinformation är två olika produkter.
Det finns alla skäl i världen att upprätthålla båda men skilda från varandra.
Rolf! Varför måste det vara två produkter. Alla skäl i Värd. Då kan du väl räkna upp några av dem. Jag förstår det inte. Det jag föreslår skall få finnas i Disbyt, är med släktrelationer.
För att försöka att klarlägga:
Grundtanken, som jag förstår det, med DISBYT är ju att samla och jämföra släktforskning med varandra samt att kunna klättra upp och ner i släktträden. Härigenom vävs ju Sveriges befolkning samman allteftersom. DISBYT är med detta synsätt en sammanlagring av alla rapporterande släktforskares resultat - ju fler som rapporterar desto bättre tillförlitlighet och täckningsgrad.
Sökbara register, där många ligger på CD-skivor är utmärkta redskap, men de ger sällan möjligheter att söka vidare uppåt eller nedåt i släktträden utan ger snarare en hänvisning var grundnotisen kan finnas (kyrkoböcker alla andra källor). Därför anser jag att de är en annan "produkt" än Disbyt. Jag har pläderat för och skulle uppskatta otroligt, om det kunde skapas en sökbar plattform över internet - t ex hos Dis - där dessa register kunde samlas. Härigenom slipper vi omaket att ha en massa åldrande CD-skivor i byrålådan.
Jag delar din åsikt om att registren bör bli sök bara via internet, tyvärr är vägen dit lång och besvärlig. Men ett halvt steg på vägen dit är som DIS nu har gjort med vissa av dessa register att visa upp dem i Disbyt. Här måste då ägaren släppa ifrån sig en del av informationen Namn, födelseår och församling för att få visa upp sina produkter i Disbyt. Vill jag ha mer information, så hänvisas användaren till dagens CD skivor och morgondagens betaltjänster. Jag tror den vägen nu DIS har valt är den rätta vägen framåt.
Att nu dela upp innehållet i två produkter som skall underhållas. Är ett ekonomiskt vansinne. När det går att göra samma sak med ett val i ett sökformulär.
Senast redigerat av 39064 den 2010-10-29 klockan 12:59.
Phryxe! Om du uppfattade min fråga som oförskämd/dum, ber jag om ursäkt.
Den var ytterst seriös menad, jag tror du kan bidra med tips och idéer om hur fler medlemmar skall få tillgång till DIS bästa verktyg Disbyt. Har jag uppfattat det rätt, så har 70% av DIS medlemmar inte tillgång till Disbyts ”familjeträd”.
Att bara öppna upp Disbyt för alla medlemmar, oavsett om de har lämnat bidrag eller ej, tror jag inte kommer att bidra till att fler skickar in sin forskning till Disbyt.
Ad å åpne for alle medlemmer, så er jeg helt enig med Kjell, man får ikke flere bidrag om alle har adgang, uansett.
Men, hva da med de som ikke har adgang fordi de ikke har bidratt. Kan jo virke som en catch-21 :-)
I DIS-Norge har vi åoen dag i forbindelse med Slektsforskerdagen, som i år ble arrangert de fleste i går, men i Østfold og et par andre steder er det i dag 31. oktober.
Da har vi full åpning, også for gjester og medlemmer i Föreningen DIS og DIS-Danmark. (http://www.disnorge.no/distreff)
Den andre dagen er helga rundt landsmøte eller tillitsmannskonferanse. Og evt. ved dagen for stiftelse ved runde årstall, som 10. januar sist vinter.
Kanskje noe å tenke på ?
Alf Christophersen Disgen fadder Norge.
Visst kan vi lära av DIS-treff i Norge och varför inte ta vara på Alfs förslag.
I mitt projekt har jag redovisat ett sätt att öka täckningsgraden i Disbyt. Med Värmlands kyrkboksregister, Värmländska Anor och medlems registren, har vi en 100% täckning i de församlingar vi är klara med. Ni som vill kan gå in och titta på hur registren ser ut, sök upp Nils Eriksson född 1838 i Gräsmark. I rutan för medlemsinformation, hamnade vissa uppgifter lite fel. Men det går säkert att rätta till. Ni som inte har tillgång till Disbyt, kan gå in på hemsidan och titta på en pdf-fil. http://web.comhem.se/vanor/
Synpunkter!
Vi har inte fått någon respons på det här med register från nån ansvarig, om det är något man vill utveckla särskilda funktioner för. Låt säga att det inte utvecklas något särskilt för detta. Är det något som hindrar att man skapar register i Disgen och sprider det som Disbyt-utdrag? Vet inte om det är tekniskt möjligt eftersom jag aldrig har skickat in ett sådant utdrag. Ser man ens händelser och källhänvisningar?
Hur länge ligger ett Disbyt-utdrag kvar till allmän beskådan? Låt säga att den som skickar utdraget avlider. Ligger det tills det kommer ett nytt, annars i all evighet!? Om det inskickade tas bort, räknar man med att någon annan ska ha kopierat av uppgifterna till sitt utdrag för att det ska leva vidare på Disbyt?
Med ovanstående i åtanke. Kan man skicka in fler än ett utdrag?
Det finns möjlighet att skicka in flera utdrag men dessvärre är det den abolut vanligaste strulorsaken när man ska uppdatera. Du bör döpa filen till DBxxxx dädr xxxx är ditt medlemsnummer i DIS (Disgen gör detta automatiskt). Om man vill ha flera inskick döper man dem enklast till DBxxxxxA ock så vidare och då blir jag lite tjatig om att de verkligen måste komma ihåg vilken fil som är vilken för uppdateringen. Du kan t ex skicka in olika flockar eller göra ett Disbytutdrag från en söklista. Har man ett arkiv med en släkt som har relationer finns det ingen anledning att dela upp utdragen. Har man forskat på olika släkter och lagt den i olika mappar måste man dock göra så.
Senast i vecka hade jag en ilsken medlem som skickat in 5 filer och sedan upptaterat en fel så två var speglade. Det brukar inte vara det lättaste att få sådana medlemmar att förstå att det är dom som gjort fel.
Rolf Eriksson
Disbytombud
C-G, ett utdrag ligger kvar så länge man är medlem, om man inte begär att ta tillbaka det. De äldsta Disbytutdragen är faktiskt från senare halvan av 1990-talet. Om personer går ur Föreningen Dis tas deras bidrag bort. För avlidna personer finns lite olika varianter, om det finns utdrag i DisArkiv respektive en del utdrag från avlidna personer där det står en hänvisning så här (exemplet taget från uppgifterna kring en av mina anor, inlämnat av en avliden släkt-i-släkten)
Avliden medlem – Deceased member
Inga fler uppgifter tillgängliga.
No additional info available.
Tel:
Ändringsdatum:
Epost: rolferiksson@brevet.se
Webb-adress: http://disbyt.dis.se/db_avl.htm
------------
När det gäller register som Sveriges dödbok-utdragen så är det faktiskt en del i något som kallas SPÅR - Sveriges personregister genom århundrandena - som Dis haft några år. Det finsn andra register med den vägen - om man söker i Disbyt via Internet kan man välja att inte söka i de regsitrena, genom att välja "Ignorera träffar från
följande forskarnummer:" och skriva s* där.
Om du även tar bort ditt eget medlemsnummer i den rutan slipper du få träff på dina egna inlämnade uppgifter (gäller den som har bidragit).
Hälsningar,
Eva Dahlberg
(vice ordförande DIS)
Det är av och till öppet för alla Dis-medlemmar att söka i Disbyt, oavsett om de tillhör de 25 % som lämnat in bidrag eller inte, i samband med jubileer, Slätkforskningens Dag eller ibland runt jul & nyår - men det har någon gång också nästan sänkt servern .... ;-)
Då är det ju lättare att göra ett bidrag och då få en jämförelse med vilka som har träff gentemot din egen databas ... om det inte är så att man bara vill passa på att skriva av i träden utan att själv bidra ...
Hälsningar,
Eva (nu som privat ... :-) )
Nej källhänvisningar syns inte i Disbyt, det finns ett stjärnsystem kring källhänvisningens utformnning (för att t.ex. indikera att ingen källa alls finns angiven, eller att det endast finns årtal, inte datum vilket kan antyda att man t.ex. skrivit av från en annan forskares Disbyt-bidrag på Internet).
Händelserna syns på så sätt att det måste finnas årtal och socken för F-V-D, så normalt måste något finnas - men ett föräldrapar kan komma med utan andra egna uppgifter än namnet och ett "fick barn 1765 i Kvidinge L" när man har parets uppgifter). Det kan också komma med flyttningar och "levde"/"bosatt" årtal och socken om man har det med i sitt utdrag.
Men denna information står på Disbyt-sidorna
Hälsningar,
Eva
Jag är tveksam till om det skall vara tillåtet för enskilda medlemmar att skicka in sina register utan släktrelationer till Disbyt. Titta gärna på hur VSF har löst problemet http://www.genealogi.se/varmland/avsalu_info_vkbr.htm
Har ni inte en lokal förening som ni kan skänka er forskning till, är väl DIS Arkiv ett förslag.
En medlem som deponerar sin forskning hos DIS Arkiv eller skänker den till en lokal förenig. Borde då bli ”hedersmedlem” i Disbyt” (d.v.s . fullbehörighet)
Jag uppfattar både Olof och Daniels inlägg som positiva till att det i Disbyt finns register utan släktrelationer. Evas inlägg förklarde ju också det hela.
Senast redigerat av 39064 den 2010-11-05 klockan 08:15.
Tack för info Eva. Notera att register är inte bara rör F-V-D!!! I sin nuvarande form duger inte Disbyt till register, och som jag nämnt tidigare tycker jag inte de hör hemma där heller.
DISBYT är för mig en andra- tredjehandskälla men en viktig sådan. Jag vill gärna att familjerna skall vara så kompletta som möjligt, och i DISBYT hittar jag ibland uppslag och kompletteringa att forska på. Sen gäller det att söka den primära källan. Att det blir dubletter ligger väl i sin natur när det gäller den här typen av databas, men är det en nackdel, jag tycker inte det.
Några förändringar önskar jag, en är att, precis som i DISTREFF, få möjlighet att direkt markera att jag vill söka i de andra nordiska ländernas databaser. Ett andra önskemål ar att kunna söka på en enskild medlems material. Ett tredje är att kunna skapa en lista på eget material, ur vilken man kunde ta ut en fellista som enkelt kunda användas för att rätta egna fel, för fel blir det och fel gör man.
Jag tycker att "one-stop shopping" är en poäng i sig, men att man ska kunna skilja på regelrätta register och medlemmars inskickade disbyt-utdrag är ganska naturligt. Jag tycker med andra ord att alla data hör hemma i samma databas, men den nuvarande Disbyt-databasen behöver en ordentlig (teknisk) remake.
Ordförande & Disgenutvecklare.
Ytterligare ett förslag som kanske kan passa DIS politik att inte satsa på något gemensamt att förvalta för framtiden utan istället verka för individens behov i nuet. Gör det möjligt för medlemmar att med Disbyt samsöka deras GENDEX-filer (placerade online). Alla kan lägga in det de själva vill och vi kan fortsätta göra samma arbete om och om igen (plus att alla med aktier i digitaliseringsföretagen kan känna sig lugna). Det borde vara i linje med den nuvarande politiken att göda det oformliga, ständigt föränderliga (beroende på ledningens nycker, medlemmars antal och intresse) Disbyt.
Mjoo, lite cyniskt kanske så här på morgonkvisten. Får skylla på sömnbrist och en värkande rygg ;p
Jag tror nog att vi är överens om målet. Att från ett sökformulär, söka i alla genologiska register och databaser. Men vägen dit? Ett steg framåt var förbundets presentationsprogram.
http://www.genealogi.se/forbund/presprog.htm
Nu är det nog dags att titta på nästa produkt efter CD-skivan, är det "one-stop shopping" som är nästa lösning? En liten lokal förening som VSF behöver hjälp ifrån förbundet och/eller DIS, för att hitta ersättare för dagens CD-skivor. Någon som har några förslag?
Min förhoppning är att registren/databaserna även i framtiden finns i ideellt arbetande föreningars ägo. Att Disbyt är en produkt, som väcker kommersiella intressen redan i dag är inte förvånade.
Vill DIS utveckla Disbyt, så att det blir en betalningstjänst för icke bidragande medlemmar, så tror jag det är möjligt.
Jag är villig att försöka hjälpa till med utvecklingen av Disbyt, men det behövs nog flera. Tror nog att det finns många medlemmar i DIS, som har bättre kompetens än jag och som inte redan är engagerade i Disbyt. Varför inte hjälpa till och göra en bra produkt ännu bättre?
Senast redigerat av 39064 den 2010-11-09 klockan 10:06.
Lite väl hårdraget kanskeJag anser att "register", "disbytutdrag", och "annat" tekniskt sett är samma problem och inser inte varför vi ska ha skilda lösningar på detta. Att den nuvarande disbyt-lösningen ur teknisk synvinkel har nått vägs ände tror jag alla inblandade är överens om. Den behöver alltså ett lyft, och då kan man ju lika gärna försöka tackla de problem man får med register vs. egna utdrag. Det finns massor med andra intressanta frågor, t ex om man ska tillåta kommentarer eller rättelser från vem som helst, ska man kunna koppla ihop folk i databasen (alltså att tredje part kopplar ihop folk i orelaterade disbytutdrag eller register), ska man kunna hantera oenighet eller ska man försvära sig år en enda sanning, med mera...
Varför en sådan databas inte skulle kunna innehålla något att förvalta för framtiden får du nog utveckla lite närmare?
Ordförande & Disgenutvecklare.
Jag anser inte att något förvaltas såsom det fungerar nu. Innehållet är ju helt beroende på vad användarna skickar in med sina Disbyt-utdrag och om jag fattat rätt byts det ut när ett nytt utdrag skickas. Det är upp till användaren vad som ska skickas med. Det skulle innebära att om en användare skickat in 100 000 poster en gång och nästa gång 2 000 försvinner 98 000 poster i ett nafs. Att koppla ihop flera föränderliga användardatabaser låter oerhört komplicerat med tanke på att du inte vet från ena gången till den andra vad som skickas in. Om inte alla använder Disgen kommer det utdrag där ID är olika för varje leverans (läs MinSläkt). Hur fungerar det att koppla ihop kommentarer med en sådan användares bidrag? När användaren går ur DIS, tröttnar på släktforskning/Disbyt eller dör försvinner ju innehållet i alla fall. Det enda beständiga i Disbyt är väl i så fall Sveriges Dödbok ... Vi ska ju alla en gång dö.
Nu får du svara på frågan hur du anser att Disbyt innehåller något att förvalta för framtiden!
Nog förvaltas Disbyt! Samma system som på banken gäller, man sätter in och tar ut och får viss ränta på kapitalet. Vårt kapital är personer i databasen, för närvarande c:a 22,5 millioner och det ökar med runt 150 000 per månad eller en årsökning på 8%, Inte dåligt. Men för att få verklig del av avkastningen fordras också att man sätter in något. Utan att ha skickat in till Disbyt har man inte full tillgång till troligen den största medlemsförmånen i föreningen. Så var välkommen med ditt bidrag C-G Magnusson.
Vi är tio Disbytombud som förra månaden tog emot 145 bidrag av skiftande kvalitet. Några utan varningar som man kör och redovisar under fem minuter. Andra med tusentals varningar för felaktiga ortsangivelser kan ta timmar att gå igenom. Värsta filen kom för en tid sedan med 25 000 fel. Ska man rätta allt det tar det en vecka och så mycket tid är orimligt att sätta till i vårt ideella arbete för DIS. En gång i månaden redovisas de inkomna alstren till mig och jag lägger ihop dem, hämtar en ny medlemsfil och gör nätfiler av det hela. Basen är nu på mer än 3 GB och operationen tar en hel dag. I samband med att jag lägger ihop filerna tittar jag genom dem och skulle det vara någon som minskat mycket tar jag kontakt och kontrollerar så man inte gjort misstaget att bara skicka in nytt material och tro att det ska läggas till det gamla.
Om en medlem begär att utdraget ska tas bort görs detta manuellt. Om man inte betalar medlemsavgiften försvinner accessen och det brukar vara ett antal som skriver och klagar när detta händer. Accessen återfås när medlemsavgiften kommit in. Om man avlider försvinner man en tid men några dagar om året sätter jag mig och går igenom dessa och ändrar så de kommer ut på nätet igen men rutan för forskare visar Avliden medlem i stället för namnet. Endast jag vet vem uppgiftslämnaren var och jag är mycket restriktiv med att lämna ut detta för att efterlevande inte ska störas. Det går också att donera sin forskning till DISARKIV och man kan då få forskningsuppgifter därifrån.
Det finns fel i Disbyt. Till och med avsiktliga fel där medlemmar lämnat fel uppgifter för att se om någon "stjäl" deras uppgifter rakt av. Därför ska aldrig Disbyt vara en källa utan ett hjälpmedel att enkelt hitta en källa. Ort och årtal begränsar ju sökningen till en kyrkbok på ett utmärkt sätt. Meningen är från början att forskare ska ta kontakt med varandra och dela uppgifter och det gäller som i all forskning kontrollera, kontrollera och kontrollera.
Rolf Eriksson
Disbytombud
Bra information Rolf och tack för ett jättejobb...
Jag läste nog Evas inlägg lite slarvigt. Om det är så att inskickat material ligger kvar trots att användarna (av olika anledningar) lämnar DIS är det inte så illa ställt som jag befarade. Då är det först om någon användare själv vill ändra sitt utdrag som stora förändringar riskerar att ske i databasen.
Disbyt-siffrorna som nämns gör att undrar lite över
- Har det gjorts något försök att beräkna hur många av alla personerna som är unika?
- Hur stor del levereras som GEDCOM från användare utan Disgen?
Vad är en felaktig ortsangivelse?
Jag kan se fördelen med att kunna söka bland alla poster efter personer som försvunnit spårlöst och kanske kontrollera om man missat något barn.
Behörigheter för att posta
Svara med citat