Disbyt utveckling

[RolfEriksson]

Allt är ju relativt men några stora förändringar i databasen kan ingen enskild göra även om det finns några som har ganska stora filer, upp mot 200 000 namn. Jag har en känsla men inget belägg för att de allra flesta har under 1000 personer. När det sedan gäller dina specifika frågor så klarar jag inte den första, jag tror, men vet inte, att DB2005 räknar exakta dubletter som 1 person och att det alltså finns runt 22,5 millioner unika personer. Det behövs sannolikt bara en liten avvikelse för att det ska bli två personer av samma men jag har ingen aning om hur vanligt detta är.

Lite statistik: 74% av de inskickade bidragen kommer från Disgen, av resterande 26% är 14% från Min Släkt och 4% från Holger. Resterande 8% är fördelade på ett 25-tal olika program. Disgenutdragen är "färdiga" genom att de bara innehåller personer över hundra år eller som varit döda i 25 år. I filen finns bara namn, ort och årtal samt ett meddelande till programmet huruvida det finns datum och källhänvisning som genererar stjärnor. Gedcom-filerna innehåller alllt material men behandlas av DB2005 så de blir likställda med Disgens textfiler.

Om man har felaktigheter i sin inmatning får man varningar i en svarsfil med uppmaning att rätta till detta före nästa uppdatering. Varningarna gäller först efternamnsrutan där Disbyt inte godkänner något annat än bokstäver. Punkter, komman, parenteser och andra skiljetecken tas bort, även onödiga mellanslag försvinner. Detta sker helt automatiskt och Disbyt redovisar vad som gjorts. Är det mer än två bokstavskombinationer i rutan får vi titta på dem och eventuellt ta bort sådant som inte är efternamn.
Orterna sedan vill Disbyt ha skrivna i ordning gård, församling (länsbokstav) t ex Solltorp, Flistad (E). Gården finns inte med i Disgens ortsdatabas utan den måste man lägga in själv. Står det bara Flistad så frågar DB2005 omedelbart om det är i E- eller R-län. Kanske kan man gissa och göra en riktig rättning. Svårare är det med By och Torp som finns i många län. Vingåker får man heller inte godkänt. Det ska vara Östra eller Västra. Disbyt är också känsligt för stavfel. Disgens och Disbyts ortsdatabaser bygger på förteckningen Sveriges församlingar genom tiderna 1989. Det är den senaste officiella förteckningen och finns på skatteverkets hemsida. Ortsdatabaserna skulle behöva uppdateras och vara bundna till olika tider, vissa församlingar har flyttats mellan län och de södra landskapen var korta tider danska och andra tider svenska så att göra den basen är ett stort jobb.

I Disbyts ortsdatabas finns också danska Amt, norska Fylke och de amerikanska staterna inlagda. Försök inte med Kalifornien, det måste vi ändra till California och ni kan tro att det finns många stavningsvarianter på Illinois och Massachusetts.

Det är bra om man skickar in till Disbyt när man lagt in några hundra personer. Då blir inte varningslistan så lång och man får tips om man gör några galenskaper i inmatningen.
Egentligen finns det bara fördelar med Disbyt, bara den används på rätt sätt!

[AlfChr]

En felaktig ortsangivelse betyr at stedet ikke kan knyttes til en forsamling fordi det mangler for mye, f.eks. et gårdsnavn er registrert som sted (ort), men gårdsnavnet finnes mange steder, eller man har kommet til å skrive en dato i stedsnavnet eller fritekst som ikke har noe med et stedsnavn å gjøre.

Størst problem er det ved manuell identifisering om forsamling finnes flere steder og man ikke har angitt hvilket len. Skal man forkaste eller skal man velge forsamlingen som ble angitt annet sted med len etc. etc.

I DIStreff gjør GEDtreff denne jobben automatisk :-)

[39064]

Tack Rolf för dina utmärkta redogörelse och ett stort TACK till alla ideellt arbetade DISare.
Varför inte arrangera ett seminarium om Disbyts utveckling i samband med dis årsmöte. Skulle vi inte kunna använda tiden fram till årsmötet, för att kompetens inventera föreningen på förmågor att utveckla Disbyt. Jag tror det finns många fd/aktiva ”IT-proffs” , som kan och vill hjälpa till att utveckla Disbyt.
Är inte detta forum ett bra sätt att presentera nya idéer, jag har några ”stölliga” förslag till att komma med.
Phryxe! Jag har ännu inte sett några argument från din sida, varför inte du skickar in din forskning till Disbyt.

[AlfChr]

Hvis det er interesse for det kan jeg f,eks. vise GEDtreff og drift av DIStreff. Et system som burde være relativt enkelt å legge opp på server hos DIS også. Tidligere har fravær av php vært en hindrig for at dette ikke har vært på plass allerede.

[Phryxe]

Phryxe! Jag har ännu inte sett några argument från din sida, varför inte du skickar in din forskning till Disbyt.

Det beror på att du inte läst denna tråd tillräckligt noga.

[39064]

än att svara på frågor från andra forskare om alla mina ofullständiga biografier.

Jag förmodar att du hänvisar till inlägget 2010-10-16.
Där räknar du upp ett antal argument för att inte använda Disbyt. Vilket mer förklarar att du inte har förstått, vad Disbyt är. Det enda argument som jag har läst om varför inte du kan tänka dig att skicka in din forskning till Disbyt, är ovanstående citat.
Det innehåller nog den vanligaste missuppfattningen om vad som händer om man skickar in sin forskning till Disbyt. Att man kommer att få mängder av förfrågningar om innehållet. Jag har idag ca 6 000 personer i mina register och har under de åren fått två frågor på innehållet.
En bra rekommendation har lämnats av Rolf, att första gången skicka in en mindre del. Du får då, en resultat fil med vilka fel och brister din forskning har.
Genom att skicka in din forskning till Disbyt, får du verkligen bra valuta för din medlemsavgift och du hjälper även andra forskare.
Jag upplever att det är ett problem, när bara 25% av våra medlemmar skickar in sin forskning.

[Phryxe]

Bara för att man förstått exakt hur Disbyt fungerar behöver inte betyda att man gillar idén. Varför då nämna det i en tråd som handlar om Disbyt utveckling? Jo, om man nämner något om en gemensam databas hör man ofta att Disbyt skulle vara lösningen. Det är ingen som vill diskutera alternativ. Innehållet i Disbyt ändras fortfarande beroende på vad enskilda användare väljer att skicka in, även om det visar sig att det inte försvinner när användaren lämnar DIS. Jag kan inte lägga in uppgifter om vilken som helst av personerna som är inlagda. Man är helt beroende av att den som skickat in uppgifterna gör det (om inte användaren lämnat DIS). Möjligen kunde det fungera om man hade en helt webbaserad applikation där man matar in allt via webben och uppgifterna inte byts ut vid uppdateringar. Det skulle göra det vettigt med det som Daniel nämner ovan, att kunna kommentera uppgifter och koppla ihop personer. Jag känner ändå att det är slöseri med resurser att man gör om samma forskning på nytt flera gånger. Jag förespråkar tanken på en referensdatabas, även om den ser ut som en utopi idag ...

[DanielBerglund]

Det är ju också så att bara för att Disbyt ser ut på ett sätt idag innebär inte det att det ser precis likadat ut i morgon. För mig känns det inte alls orimligt att kombinera Disbyt (i meningen att medlemmarna skickar in bidrag och ändrar eller tar tillbaka som de vill, med primära syftet att hitta andra som forskar på samma personer) och en referensdatabas (i meningen att det man skickar in stannar kvar för alltid, och granskas, kommenteras och kopplas ihop med andra personer av alla som bygger upp referensdatabasen).

[Rolf Carlsson]

Låt oss lägga pennfäkteriet åt sidan och försöka se vad DISBYT eller en referensdatabas (Disref?) kan göra för oss. Daniel nämnde i senaste numret av av Diskulogen att Disbyt är vår viktigaste produkt (Disgen är möjligtvis den värdefullaste). Här håller jag helt med. Vi måste finna former att utveckla Disbyt.
En åsikt: ibland får jag känslan att släktforskare är som svampletare - avslöja inte det bästa kantarellstället! Jag ser i stället - varför leta efter samma sak flera gånger. Tänk vad mycket tid vi lägger ner på detta.

Temat vi diskuterat är ett klassiskt projekttema. Låt många komma med en mängd uppslag och idéer men låt sedan en liten grupp bearbeta dessa och lägg fram ett program för förbättringar på kort sikt och utveckling på lång sikt.

Och till sist Disbyt eller Disref? kan aldrig bli bättre och mera fullständigt än det vi medlemmar rapporterar in. Jag har hittills inte funnit något reellt skäl till att inte bidra med sin forskning (möjligen finns det emotionella skäl, men det är en annan sak).

[Phryxe]

[...] kombinera Disbyt [...] och en referensdatabas [...].

Låter lovande

[39064]

Kan det vara en lösning, att skapa ytterligare en produkt ”Disref”.
Där jag kan tanka hem GEDCOM filer, för att sedan lägga till i mitt egna register. Denna tjänst skulle mycket väl kunna vara en betal-tjänst, för icke bidragande medlemmar. Disrefs innehåll skall också finnas i Disbyt, men i nuvarande Disbyt format.
Varför inte starta ett nytt Ämne är på DIS forum, angående Disref.
Är inte detta den snabbaste och enklaste vägen framåt?

[AlfChr]

I lang tid har det foregått et samarbeide mellom de nordiske DIS-foreninger ang. DISBYT. Og et prosjekt (som ligger litt lavt i terrenget for øyeblikket) er å lage ny web/database-løsning.

En rekke ting inngår, noe er satt i drift i DIS-Norge, andre ting avhenger av flere MySQL, perl-kunnige og php-kunnige. Vi er to som utvikler dette på norsk side som har holdt på lenge og redesignet database-modeller gjentatte ganger, men så dukker andre ting opp, f.eks. i jobb-sammenheng og ting blir liggende på hylla ofte for lenge, (noe som ofte har medført redesign fordi man har sett modellen med nye øyne og ser feil)

Basis for nettsøkingen i DISBYT ble f.eks. designet av et DIS-Norge medlem og har blitt utviklet videre av i første rekke Olof, men også andre, også i DIS-Norge.

Vi har også en del tanker om databasen og hva den kan innehold.

For min del ser jeg en referansedatabase med profesjonelt godkjente lenker som en del av en fremtidig del av DISBYT, gjerne en nordisk referansedatabase.

Hvorfor nordisk ?

For å ta en sammenligning.

Alle har vel lagt puslespill. Slektsforsking er å finne og sette sammen alle de puslespillbrikker som utgjør i det minste nordens befolkning. Hver slektsforsker har da funnet og satt sammen sin lille bit av det store puslespillet. Sammenligner man dette puslespill med andres deler, ser man at noe er de samme brikkene, men andre steder dukker opp andre brikkesammensetninger som alle utgjør hver sin part av det STORE puslespillet :-)

DISBYT (DIStreff-DIS-træf) er da samlinger av store deler av slike delvis sammensatte puslespillbrikker, men mangler de som andre slektsforskere holder tilbake og vil ha for seg selv, nettopp som det var deres topp hemmelige smultronställe :-)

Selv utvikler jeg GEDtreff som brukes til å lage bidrag til DIS-treff og DIS-træf i Danmark. Dette programmer lager i tillegg til et DIStreff eller DIS-træf bidrag også en rekke rapporter og brukere av DISGEN 8.2a kan i oppsettet legge inn lenk til Disgen og angi et par parametere, så kan man i grafiske rapporter over f.eks., stedsnavn, høyreklikke på de personer som programmet har funnet nevner stedet, f.eks. et sted GEDtreff ikke klarte å tolke, eller tolket feil, f.eks. man har angitt som fødested en by i Tyskland uten å angi at det er i Tyskland hvor byen er et entydig county i USA eller en by i USA, som medfører at GEDtreff bommer og legger fødested til USA.
Når man høyreklikker på personen og velger å redigere person vil Disgen starte opp og du kommer rett inn på vedkommende person og kan rette stedsnavnet. Forhåpentligvis haar du brukt stedsnavnregisteret så da behøver du å rette opp for kun førstemann som nevnes. (Dukker samme feil opp igjen ved neste testing er det nok en del enkeltindivider som har stedsnavn som ikke er tilknyttet stedsnavnregisteret. Når man har rettet personen må Disgen avsluttes for å bearbeide nestemann på lista av programtekniske årsaker.

Men, har du bidratt med data til DISBYT så er det bare å logge seg inn på http://www.disnorge.no/distreff/prog og laste ned og teste.

Dog vil det komme en ny versjon ganske snart og da må man reinstallere ny versjon.

Dessverre har det inntil nå ikke vært tid og muliighet til å lage en versjon som lager DISBYT-bidrag. Noe arbeide gjenstår.

I og med hvert enkelt medlem med GEDtreff da kan lage sine egne bidrag og dermed avlaste ombud med selve uttrekksarbeide og slipper å sende fra seg Gedcom-filer kan kanskje flere bli interressert i å sende inn data til DISBYT ?

Man logger seg selvsagt inn på websiden over med sitt m-brukernavn :-)
(De som ikke har bidratt med DISBYT-bidrag må nok levere inn bidrag til DIStreff for å vri rundt nøkkelen for å åpne døra til analysene :-) )

Historikk for GEDterff:
Jeg så tidlig de samme problem som Rolf Eriksson nevner om tidsforbruk ved manuell godkjenning av stedsnavn.
Dette går jo relativt kjapt for bidrag fra Disgen hvor forhåpentligvis brorparten av stedsnavn er registrert på form "Församling (lenskod)". Verre er det når folk leverer data på vilkårlig form, også mhp. retning av hierarki, f.eks. land, fylke/län/amt, kommune, forsamling, gård. Om bidraget har bare slike former går det bra med GEDtreff som da starter å analysere i forkant.

Men da slektsforskere i Norge ikke hadde noen standardisert måte å registrere stedsnavn på måtte et nytt program utvikles for å kunne få flere faddere til å bruke tid. Jeg så fort at både en og flere kvelder kunne gå med til et enkelt bidrag, og likevel måtte jeg vanligvis gi opp når stedsnavn ble nevnt for færre enn et sted mellom 5 og 10 personer. Som programmør av yrke i 1/2 stilling var dette en interessant problemstilling og etter masse utvikling og testing, med gjerne svært irriterte testere som resultat :-) har programmet blitt relatvit brukbart.

Men, fremdeles gjelder regelen Garbage in - Garbage out. Men rapportene kan brukes til å identifisere det og så får man kanskje vurdere om man burde fortelle programmet at gården ligger i Y-sokn og ikke er soknet med samme navn som gården i Z-len eller i Amerika :-)
(F.eks. fogderiet/landskapet Sogn i Sogn og Fjordane er hverken kommune eller en forsamling, men en by i Donahue i Minnesota :-) Eller gården Solberg i Drangedal har et søstersokn i Beitstad i Nord-Trøndelag :-)

[AlfChr]

Kan det vara en lösning, att skapa ytterligare en produkt ”Disref”.
Där jag kan tanka hem GEDCOM filer, för att sedan lägga till i mitt egna register. Denna tjänst skulle mycket väl kunna vara en betal-tjänst, för icke bidragande medlemmar. Disrefs innehåll skall också finnas i Disbyt, men i nuvarande Disbyt format.
Varför inte starta ett nytt Ämne är på DIS forum, angående Disref.
Är inte detta den snabbaste och enklaste vägen framåt?

Nei, jeg synes et DISREF bør være en del av DISBYT-basen. Det gjøres enkelt ved at det legges under ett enkelt brukernavn, f.eks. A00001. Så når faggenealoger har kikket på en lenket familie og funnet ut at dette kan inngå i en referansesamling, så kopieres disse data over til bidrag A0001 og skjøtes sammen med andre individer under samme bruker slik at treet vokser.

Siden det har vært mye flytting innen nordiske land og utvandrete personer ofte giftet seg med andre skandinaver mener jeg en slik referansebase burde være nordisk, ikke nasjonal.

På norsk hold er det en diskusjon i gang om en slik database. Ved å lage en databasemodell og tilhørende programvare som også inneholder systemer for faggenealoger for revisjon og sjekk av lenker, burde dette kunne tilbys som en mulig løsning for et slikt prosjekt. Kanskje man til og med kan få milder til utvikling ?

[simenov]

Hei,

Jeg raskt gått gjennom innleggene i denne tråden og velger å kun svare for det tekniske som diskuteres. MERK: Dette er mine personlige meninger og ikke på vegne av DIS-Norge som forening.

Jeg mener at nåværende database bør overføres en SQL-database og programmeringsverktøyene som brukes for tiden bør oppgraderes for å lette arbeidet. Dette vil bli en møysommelig prosess, men vil åpne for en rekke muligheter for både nye funksjoner og eventuelle ønskede sperrer.

Alf og mange andre over kommer med gode innspill som bør tas til etterretning.


--- Simen

[Phryxe]

Intressant att höra att DIS-Norge har lite visioner. Det verkar vettigt att använda en relationsdatabas för Disbyt, om den inte redan nyttjar en. Det har nämnts olika programmeringsspråk - Perl, PHP, Ruby (on Rails). Man kan väl använda olika språk för skilda delar, men det innebär förmodligen att man får skriva om samma funktioner på flera språk eftersom det blir svårt att utnyttja kärn-klasser, moduler etc. överallt. Ska man istället satsa på en utvecklingsmiljö?

[AlfChr]

På DIS-Norges server er php hovedspråk, men av historiske årsaker er DISBYT/Distreffs søkemotor skrevet i Perl. Hvorvidt en ny sak skal skrives i fortsatt perl har vel ingen egentlig diskutert særlig, men det ville være en ide å satse helt på php. Men skal det skrives om er vi fortsatt avhengig av folk med god kunnskap i både perl og php.
Selv kan jeg minimalt med perl, men skriver php-kode til daglig (selv om { og( driver meg jevnlig til vanvidd pga. synshemming). Så jeg foretrekker Delphi der det er mulig. På en Windows server kan faktisk all serverkode skrives i Delphi :-) (Men det vil sikkert være svært lite populært :-) )

I dag har ikke DIS-Norges server støtte for Ruby så vidt jeg vet.

[Phryxe]

Angående källangivelser vore det bra om grundmaterialet (kyrkböcker, mantalslängder, domböcker, bouppteckningar) från början fanns inlagt i ett träd. Allt kan inte läggas in men det huvudsakliga materialet borde finnas från början. Ser man sedan att en viss typ av källor är frekventa kan man lägga till det, eller om det finns ett särskilt gränssnitt där medlemmar kan bidraga med käll-filer (XML, CSV, JSON etc) som kan läsas in och godkännas av en admin. Jag vet inte hur man ska få ihop det med material som ej matas in direkt via webben, men det har många fördelar att få källorna angivna på samma sätt och man kan (som i ex. Disgen) gå bakvägen och se vilka som använder en viss källa (för täckningsgrad etc). Förmodligen kan man bara gå ned på volymnivå och får förlita sig på att användarna anger folie/sidnummer, om det finns. Sedan borde det finnas utrymme att koppla källcitat (bokstavstrogen eller normaliserad avskrift; särskiljs helst från anteckningar/kommentarer) till hänvisningen. Tyvärr finns inget API mot NAD man kan använda så man för väl lägga in allt på egen hand. Allt finns dessutom inte i NAD. För tryckta källor är det väl snarare Libris som gäller.

[Phryxe]

En annan sak jag kom att tänka på som inte har med ovanstående att göra. Om man gör ett program (Disgen, Disbyt etc) ska man inte, som en del programmakare gör, begränsa sig av vad GEDCOM-formatet tillåter.

[39064]

En fråga? Som relativt ny medlem i DIS, ställer jag mig frågan. Varför har vi inte tidigare gått över till en SQL databas. Är det inte en standard lösning sedan nästan 20 år tillbaka på liknande problem. Att DIS också skall verka för en Referens databas, tycker jag också är en självklarhet. Om den snabbaste och billigaste sättet är inom Disbyts ”rammar”, är nog inte jag rätt person att avgöra. Men att skapa en SQL databas för ”Disref” är väl inget jätteprojekt, borde kunna vara klart under våren.
Visst vill jag också ha en nordisk bas i framtiden, men det får inte ske på bekostnad av tiden.
Finns det ingen som kan komma med tips om hur vi skall få mer medlemmar att skicka in sin forskning till Disbyt?

[AlfChr]

Hadde vi hatt mange "ildsjeler" som både kan MySQL og php/perl eller annet verktøy som server klarer som var både interressert i å lage en MySQL-løsning og gjøre dette gratis, hadde nok basen vært i drift for lenge siden :-)

problem 1. Komme i kontakt med MySQL kyndige som synes DISBYT (DIStreff er en kjempegod ide som bør utvikles)
Problem 2. Finne MySQL-kyndige som også kan programmere :-)
Problem 3. Finne MySQL og programmeringskyndige som er så tent på ideen å lage et bra DISBYTT-system at de er villig til å gjøre arbeidet på ideell basis :-)

På nordisk basis har det vært inne i bildet ca 4 som har i det hele tatt vært interessert i å lage DISBYT søkbar på nett uten betaling, 3 av dem jobber fortsatt med saken :-) (1 i DIS-Norge, 1 i DIS/DIS-Norge og en i DIS :-) Mulig det er noen andre enn Olof inne i bildet i dag :-)

Så skal vi komme noen vei må utviklingsprosjektet dessverre måtte være et nordisk prosjekt.

Er du interessert, legg inn Teamviewer og Skype, så kan vi prates (Skype: alfchristophersen)

(I uker delelig med 2 kun etter kl 19, ellers som oftest hele dagen hvis jeg jobber med GEDtreff)

[AlfChr]

Finns det ingen som kan komma med tips om hur vi skall få mer medlemmar att skicka in sin forskning till Disbyt?

Vi har forsøkt mange måter i DIS-Norge uten å lykkes, men lurer på om en utfordring til de som har bidratt siste året om å overtale minst en som ikke har bidratt og evt. oppklare opplagte misforståelser kan være en vei å gå.

Vet at ved å prate med folk på "bakrommet" på DISchat (www.disnorge.no/irc evt. irc.disnorge.no:#slektsprat for de som har ChatZilla (Firefox add in) eller annet IRC-program) om hvordan bidra har ofte medført at folk har sendt inn og fått svar og tilgang til å klatre i løpet av samtalen har vært effektivt.

I DIStreff har vi dessuten et skjema man kan gå inn på og endre på tilgangsnivå selv, slik at om man prater med enten slekt eller potensiell DISTreff-bidragsyter, kan man logge seg inn på server og sette adgang til at gjester kan klatre i datasettet. Kan være en effektiv måte å få folk både til å bli medlem men også å bli kjent med DIStreff (DISBYT)

[Phryxe]

1. Bestämma vad som ska ingå i systemet och hur det är tänkt att fungera.
2. Välja utvecklingsplattform (LAMP? PHP/Perl/Ruby? Ramverk?)
3. Ta fram en databas-struktur (MySQL/MariaDB?)

[39064]

Är det själv klart att allt utvecklingsarbete skall ske på ideell grund. Jag är inte alls säker på att den billigaste och snabbaste vägen framåt är via ideellt arbete. Låt oss titta på vilka arbetsuppgifter som är lämpliga att utföras av medlemmarna och vad som bör upphandlas. Som medlem i DIS är jag villig att jobba ideellt med det jag tror på. Men jag vill nog börja med något som jag tror mig klara av.

[Phryxe]

[..]Så jeg foretrekker Delphi der det er mulig. På en Windows server kan faktisk all serverkode skrives i Delphi :-) (Men det vil sikkert være svært lite populært :-) )[...]

Om man vill bygga en kärna i Delphi och skapa web services kan man sedan använda vilket språk som helst för att accessa informationen. Det är nog annars lättast att finna utvecklare som kan PHP vilket var och varannan hemsidessnickrare använder, även om Perl och Ruby är minst lika kompetenta skriptspråk.

[39064]

Jag vill nog påstå att DIS viktigaste tillgång är dess medlemmar. Den värdefullaste är den samlade mängden forskning som medlemmarna har. Att försöka samla in och strukturera denna datamängd, oavsett om det är i from av pappersdiagram, disgen databaser eller bidrag till Disbyt, är väl en utmaning som duger.
Alf! Hur många medlemmar har DIS-Norge och hur många har lämnat sina bidrag till Norska Disbyt?

[39064]

Jag har planer på att skriva en motion till årsmötet, om att DIS skall sätta upp en ”referens databas”. Det vore bra att redan nu få fram argument mot en ”referens databas”

[AlfChr]

Kjell. Vi har i overkant av 9000 medlemmer. Ca. 17% av medlemmene har bidratt med data til DIStreff. I tillegg har vi en del bidrag fra utmeldte medlemmer og avdøde.
Når noen får interessante tilslag på materiale fra utmeldte medlemmer formidler jeg dette videre. Det har resultert flere ganger i at det utmeldte medlemmet har meldt seg inn igjen.

[Rolf Carlsson]

Kjell

Du menar väl argumentför en referensdatabas

Rolf

[AlfChr]

Eller kanskje var 'for eller imot' :-)

[DanielBerglund]

Jag har planer på att skriva en motion till årsmötet, om att DIS skall sätta upp en ”referens databas”. Det vore bra att redan nu få fram argument mot en ”referens databas”

Motargument tror jag inte finns, men ett antal frågor får man tänka igenom.

Det kan vara bra att tänka igenom hur kvaliteten ska hanteras. Tänker du enligt wiki-principen (alla får skriva vad de vill, och alla andra får rätta vad de vill; med tiden når vi gemensamt en "sanning"), eller konventionellt (särskilda kvalitetsgranskare), eller på något annat sätt? Hur hanterar vi oenighet?

Hur förhåller sig referensdatabasen till Disbyt?

Hur ska arbetet göras? Samma princip som Disbyt, eller på något annat sätt?

Om årsmötet vill ge styrelsen ett uppdrag, är det lämpligt att uppdraget går att genomföra. Så ju mer genomtänkt förslaget är, desto bättre är det.