Disbyt utveckling

[Phryxe]

Det som vel er viktigst er å få tak i personer med kildekritisk utdanning til å gå gjennom materialet. Alle personer må sjekkes opp mot originalkilde, f.eks. kirkebok, folketelling, skiftemateriale og lignende for å bevise at det er hold i påstanden om lenker mellom personene.
Det er ikke tilstrekkelig å gjøre automatisk arbeide som vi kan gjøre med DISBYT eller DIStreff, men alle personer og relasjoner må sjekkes. For å kunne bevise farskapet må tre generasjoner være registrert i kildene i mange tilfeller. Dvs. er den person X som hevdes å være sønn av Y som igjen er sønn av Z, så må dette kunne bevises. Slike kilder finnes dessverre sjelden og er vel stort sett i form av skiftemateriale og noen ganger i forhørslengdene.

I Disgen finns inget fält för att ange källor för relationen förälder-barn (och som jag efterlyst tidigare). Om man gör detta möjligt ska man nog också titta på ex. adoptioner. Det finns andra typer av sociala relationer (grannar, arbetsgivare-arbetstagare, faddrar, långivare-låntagare etc) man också skulle kunna åskådliggöra, men detta är ganska outforskat, tror jag.

[Phryxe]

Angående användargränssnittet hoppas jag man skiljer på presentation, editering och kommentarer. Har sett några exempel där presentationssidan över ex en person är översållad med ikoner och/eller länkar för editering och/eller kommentarer. Ser hellre ex. tre flikar - Presentation (visa snyggt och läsbart), Editering och Diskussion (kommentarer). Kanske behövs en flik för Administration också ...

Att en arbetsgrupp presenterar ett (eller flera alternativa) förslag till styrelsen behöver inte betyda att diskussionen här ska avstanna. Tror det är nyttigt att se på olika konkreta förslag och diskutera för- och nackdelar med dessa.

[Phryxe]

Som Rolf skriver här ovan är det bra om man kan få med alla stora aktörer på en referensdatabas. Flera olika konkurrerande projekt vore inte bra.

[39064]

Flera olika konkurrerande projekt vore inte bra.

Släktdata har väl ett sådant konkurrerande projekt, varför kan inte DIS också starta ett?
Varför är det inte bra?

[Phryxe]

Släktdata har väl ett sådant konkurrerande projekt, varför kan inte DIS också starta ett? Varför är det inte bra?

Vad jag känner till har inte Släktdata en genealogisk referensdatabas!? Vad är bra med att samma arbete görs om två eller fler gånger?

[39064]

Det gör att jag som enskild individ kan välja mellan olika föreningar/produkter.
Inte skulle vi ha så bra produkter vad gäller Digitala arkiv. Om det inte hade varit tre konkurrerande leverantörer. Just nu tycker jag att DIS är den bästa rikstäckande föreningen inom släktforskning, vilket inte innebär att jag för alltid kommer att vara medlem.

[Phryxe]

Det är ideella föreningar vi talar om här. Jag tycker det är bättre med samverkan och att man skapar nya resurser istället för att uppfinna hjulet igen ...

[39064]

Det finns flera skäl till att samarbeta, men att undvika dubbelarbete är för mig inget argument.
Med vem skall vi samarbeta? På vilka produkter bör vi titta?

[Eva Dahlberg]

Det gör att jag som enskild individ kan välja mellan olika föreningar/produkter.
Inte skulle vi ha så bra produkter vad gäller Digitala arkiv. Om det inte hade varit tre konkurrerande leverantörer. Just nu tycker jag att DIS är den bästa rikstäckande föreningen inom släktforskning, vilket inte innebär att jag för alltid kommer att vara medlem.

Men konkurrensen i Sverige har ju också gjort att det här är betalform för kyrkböckerna digitalt, till skillnad från i våra grannländer som bara har en aktör ...

Att olika ideella föreningar startar egna projekt med referensdatabaser för Sveriges befolkning är väl egentligen ganska orimligt - enligt den enda uppgift jag lyckats hitta digitalt (Wikipedia "Sveriges demografi") föddes ca 26 miljoner människor bara under perioden 1749-2005 .
Bara Sveriges dödbok 1901-2009, som innehåller ca 70 % av de avlidna under första halvan av seklet - innehåller 7,8 mnr människor (och beräkningen säger att det då fattas 1 miljon avlidna) varav givetvis många är utlandsfödda, men å andra sidan har en mängd svenskfödda emigrerat. Båda grupperna ska förstås ingå vid en total kartläggning.

Att göra en totaldatabas med familjekopplingar är ju därför en ganska rejäl arbetsuppgift, bara för perioden efter 1750, sedan fanns en del födda före dess också. Folkmängden 1570 uppskattas enligt samma sida till ca 900 000. Många av dessa personer finns ju förstås inte i några källor överhuvudtaget.

Sedan har jag ju givetvis mina dubier om kvaliteten på alla databaser (bara utifrån uppgifterna på befintliga databaser ...), men det tycks alltför ofta få en roll i baksätet eller t.o.m. i bagageutrymmet på diskussioner ;-)

[DanielBerglund]

Sedan har jag ju givetvis mina dubier om kvaliteten på alla databaser (bara utifrån uppgifterna på befintliga databaser ...), men det tycks alltför ofta få en roll i baksätet eller t.o.m. i bagageutrymmet på diskussioner ;-)

Kvaliteten är helt klart ett problem, men hur löser vi det?

Jag tror själv att vi kommer ganska långt med wiki-principen (dvs alla kan "rätta" och ändringshistoriken sparas) och att se till att databasen kan representera "oskarpa påståenden" ("troligen son till...") och "omtvistade påståenden" ("X påstår: son till A, Y påstår: son till B") men hur det ska gå till i praktiken vill jag, för att anknyta till Phryxes inlägg, inte säga någonting om innan jag försökt tänka igenom det...

[39064]

Eva!
Ditt inlägg innehåller ett antal intressanta aspekter.
Men jag skallförsöka hålla mig till Ämnet. Om DIS skall lyckas skapa en referensdatabas, så måste vi tillvara ta erfarenheter och data från Disbyt.
Mitt inlägg var ett svar på att jag inte tror att vi behöver samarbeta med alla ”stora aktörer”.
Vilka är de ”stora aktörerna”. Min tolkning av det är Kommersiella intressen, staten, och ideella föreningar. Det finns som jag har uppfattat det ett samarbete mellan DIS föreningarna i Norden, jag tror inte vi behöver blanda in ytterligare framför allt kommersiella intressen.

I frågan om att skapa en referensdatabas, vill jag påstå att det finns kommersiella intressen.
Än så länge har DIS med Disbyt ett enormt försprång

[Phryxe]

... Sedan har jag ju givetvis mina dubier om kvaliteten på alla databaser (bara utifrån uppgifterna på befintliga databaser ...), men det tycks alltför ofta få en roll i baksätet eller t.o.m. i bagageutrymmet på diskussioner ;-)

Nu vet jag inte vilka databaser du tänker på, men osäkerheten på uppgifterna beror nog till stor del på vilka kontrollfunktioner man har. Om man har krav på källhänvisningar som är knutna till en källdatabas, orter knutna till en standardiserad ortsdatabas, om man kan ändra informationen och se vad som ändrats över tid (versionshantering) och om man kan diskutera/kommentera alla uppgifter har man kommit en bit på vägen. Det kommer alltid att finnas oklarheter inom släktforskningen och de uppgifterna blir inte oklarare för att man lägger dem i en databas, snarare tror jag det kan öppna för nya sätt att söka och se sammanhang.

[AlfChr]

I Disgen finns inget fält för att ange källor för relationen förälder-barn (och som jag efterlyst tidigare). Om man gör detta möjligt ska man nog också titta på ex. adoptioner. Det finns andra typer av sociala relationer (grannar, arbetsgivare-arbetstagare, faddrar, långivare-låntagare etc) man också skulle kunna åskådliggöra, men detta är ganska outforskat, tror jag.

Kikket litt på GEDCOM-standarden og 1 FAMC støtter både angivelse av kilder/referanser og er også samme sted man oppgir om et barn er adoptert eller ei.

CHILD_TO_FAMILY_LINK:=
n FAMC @<XREF:FAM>@ {1:1}
+1 PEDI <PEDIGREE_LINKAGE_TYPE> {0:M} p.50
+1 <<NOTE_STRUCTURE>> {0:M} p.33

PEDIGREE_LINKAGE_TYPE:= {Size=5:7}
[ adopted | birth | foster | sealing ]
A code used to indicate the child to family relationship for pedigree navigation purposes.
Where:
adopted = indicates adoptive parents.
birth = indicates birth parents.
foster = indicates child was included in a foster or guardian family.
sealing = indicates child was sealed to parents other than birth parents.

NOTE_STRUCTURE:=
[
n NOTE @<XREF:NOTE>@ {1:1} p.55
+1 <<SOURCE_CITATION>> {0:M} p.34
|
n NOTE [SUBMITTER_TEXT> | <NULL>] {1:1} p.54
+1 [ CONC | CONT ] <SUBMITTER_TEXT> {0:M}
+1 <<SOURCE_CITATION>> {0:M} p.34
]

Det skal altså knyttes til en tekststruktur som brukes til å omtale relasjonen og denne kan/skal kunne kildebelegges.

Så fra Gedcom sin side er det mulig å kildebelegge også lenker som inngår som del av et filiasjonsbevis.