Som Rolf skriver här ovan är det bra om man kan få med alla stora aktörer på en referensdatabas. Flera olika konkurrerande projekt vore inte bra.
Som Rolf skriver här ovan är det bra om man kan få med alla stora aktörer på en referensdatabas. Flera olika konkurrerande projekt vore inte bra.
Släktdata har väl ett sådant konkurrerande projekt, varför kan inte DIS också starta ett?Ursprungligen postat av Phryxe
Varför är det inte bra?
Vad jag känner till har inte Släktdata en genealogisk referensdatabas!? Vad är bra med att samma arbete görs om två eller fler gånger?
Det gör att jag som enskild individ kan välja mellan olika föreningar/produkter.
Inte skulle vi ha så bra produkter vad gäller Digitala arkiv. Om det inte hade varit tre konkurrerande leverantörer. Just nu tycker jag att DIS är den bästa rikstäckande föreningen inom släktforskning, vilket inte innebär att jag för alltid kommer att vara medlem.
Det är ideella föreningar vi talar om här. Jag tycker det är bättre med samverkan och att man skapar nya resurser istället för att uppfinna hjulet igen ...
Det finns flera skäl till att samarbeta, men att undvika dubbelarbete är för mig inget argument.
Med vem skall vi samarbeta? På vilka produkter bör vi titta?
Jag ser gärna fler konkreta förslag på hur man kan utveckla Disbyt mot (eller tillsammans med) en referensdatabas, kanske från de som förespråkat att det kan läggas i samma system!? Även om vi/man bygger systemet för svenska förhållanden är det väl bra om man kan bygga det såpass generellt att även de övriga nordiska länderna kan använda det, för att utnyttja de begränsade personella resurserna för utveckling, om nu intresse finns. Det är bra om vi strävar åt samma håll. Jag kan tänka mig att hjälpa till i den mån jag kan för att utveckla det mot en referensdatabas. Det är dock mycket som ännu är oklart.
Är det några som jobbar med en databas-struktur? Kan tänka mig att deltaga där. Det är ju sagt att Disgen ska använda en SQL-databas vad det lider ... Idéerna därfrån borde kunna användas även i Disbyt/Disref. En färdig struktur kan man ju i och för sig inte bygga innan man vet vad systemet ska innehålla, å andra sidan lär väl knappast Disgen genomgå några revolutionerande förändringar framöver.
Senast redigerat av Phryxe den 2010-11-24 klockan 11:48.
Men konkurrensen i Sverige har ju också gjort att det här är betalform för kyrkböckerna digitalt, till skillnad från i våra grannländer som bara har en aktör ...
Att olika ideella föreningar startar egna projekt med referensdatabaser för Sveriges befolkning är väl egentligen ganska orimligt - enligt den enda uppgift jag lyckats hitta digitalt (Wikipedia "Sveriges demografi") föddes ca 26 miljoner människor bara under perioden 1749-2005 .
Bara Sveriges dödbok 1901-2009, som innehåller ca 70 % av de avlidna under första halvan av seklet - innehåller 7,8 mnr människor (och beräkningen säger att det då fattas 1 miljon avlidna) varav givetvis många är utlandsfödda, men å andra sidan har en mängd svenskfödda emigrerat. Båda grupperna ska förstås ingå vid en total kartläggning.
Att göra en totaldatabas med familjekopplingar är ju därför en ganska rejäl arbetsuppgift, bara för perioden efter 1750, sedan fanns en del födda före dess också. Folkmängden 1570 uppskattas enligt samma sida till ca 900 000. Många av dessa personer finns ju förstås inte i några källor överhuvudtaget.
Sedan har jag ju givetvis mina dubier om kvaliteten på alla databaser (bara utifrån uppgifterna på befintliga databaser ...), men det tycks alltför ofta få en roll i baksätet eller t.o.m. i bagageutrymmet på diskussioner ;-)
Kvaliteten är helt klart ett problem, men hur löser vi det?
Jag tror själv att vi kommer ganska långt med wiki-principen (dvs alla kan "rätta" och ändringshistoriken sparas) och att se till att databasen kan representera "oskarpa påståenden" ("troligen son till...") och "omtvistade påståenden" ("X påstår: son till A, Y påstår: son till B") men hur det ska gå till i praktiken vill jag, för att anknyta till Phryxes inlägg, inte säga någonting om innan jag försökt tänka igenom det...
Ordförande (2026) & Disgenutvecklare.
Källhänvisningar är A och O för att man ska kunna studera varför någon tolkat informationen på ett visst sätt. Kopplingen mellan barn och föräldrar bör också kunna dokumenteras med källor. Det blir naturligtvis svårare i de fall man resonerar sig fram till en samband, men även här bör man styrka sina påståenden med hänvisningar till källor. I vissa fall finns ingen säker lösning på släktsamband och det är då bra, om man som Daniel skriver, man kan ange detta specifikt. Man skulle kunna länka till alternativa personer (om man anger att det är en osäker uppgift) för att ge andra en chans att nysta vidare och kanske lösa gåtan. Om man kommer in i på relationen från ett annat håll kan sambanden te sig annorlunda. Jag hoppas vi kan få centrala orts- och källträd då det ger andra intressanta aspekter på forskningen, där man kan se vilka personer som finns med på en specifik sida i en husförhörslängd etc. vilket också kan ge nya synsätt på släktsamband. Beroende på hur detaljerat man citerar källorna skulle man i princip, utifrån ett källträd, också kunna återskapa en arkivhandling digitalt.
Är tveksam om man ska tillåta hänvisningar till andrahandskällor, typ släktutredningar.
2010-11-24 22:58 skrev Daniel Berglund ovanstående text. Jag är dock något fundersam på det som står här: "(dvs alla kan "rätta" och ändringshistoriken sparas)". Jag har nämligen tyckt mig se (jag hoppas jag har fel) att det t.ex. på Wiki-Rötter har förekommit en del raderingar av ändringshistorik en administratör ogillar.
Mvh/Sten Magnusson
Eva!
Ditt inlägg innehåller ett antal intressanta aspekter.
Men jag skallförsöka hålla mig till Ämnet. Om DIS skall lyckas skapa en referensdatabas, så måste vi tillvara ta erfarenheter och data från Disbyt.
Mitt inlägg var ett svar på att jag inte tror att vi behöver samarbeta med alla ”stora aktörer”.
Vilka är de ”stora aktörerna”. Min tolkning av det är Kommersiella intressen, staten, och ideella föreningar. Det finns som jag har uppfattat det ett samarbete mellan DIS föreningarna i Norden, jag tror inte vi behöver blanda in ytterligare framför allt kommersiella intressen.
I frågan om att skapa en referensdatabas, vill jag påstå att det finns kommersiella intressen.
Än så länge har DIS med Disbyt ett enormt försprång
Senast redigerat av 39064 den 2010-11-25 klockan 12:57.
Nu vet jag inte vilka databaser du tänker på, men osäkerheten på uppgifterna beror nog till stor del på vilka kontrollfunktioner man har. Om man har krav på källhänvisningar som är knutna till en källdatabas, orter knutna till en standardiserad ortsdatabas, om man kan ändra informationen och se vad som ändrats över tid (versionshantering) och om man kan diskutera/kommentera alla uppgifter har man kommit en bit på vägen. Det kommer alltid att finnas oklarheter inom släktforskningen och de uppgifterna blir inte oklarare för att man lägger dem i en databas, snarare tror jag det kan öppna för nya sätt att söka och se sammanhang.
I Värmland fanns det år 1805 140 100 enligt SCB. Hur många av dessa som har ättlingar i dag, är lite svårare att beräkna. Men att det skulle vara ca 100 000 värmlänningar som levde under perioden 1760 – 1800 och som har ättlingar idag, duger väl som antagande. I så fall har jag nu 1½% av dem i mina test databaser. Det är anor till ett 40 tal släktforskare i Värmland och tror därför det är ett statistiskt genomsnitt av hur forskning ser ut.
Går det att få fram samma graf från Disbyt, helst över Värmland?
Senast redigerat av 39064 den 2010-11-29 klockan 18:30.
Hej C-G! Jag tänker t.ex. på Disbyt ... ;-) men även de vanliga lättillgängliga källorna Sveriges dödbok (alla fem) och Sveriges befolkning 1880-1890-1900 för att ge några exempel i Sverige. Alltså befintliga databaser som ligger till grund för mångas forskning och som jag antar skulle ligga till grund (som en grundplåt) för en stor del av jobbet. (för snabba resultat). Sedan finns det säkert privata databaser som är bra, det tror jag säkert.
mvh,
Eva
Behörigheter för att posta
Svara med citat