Disbyt utveckling

[Phryxe]

... Sedan har jag ju givetvis mina dubier om kvaliteten på alla databaser (bara utifrån uppgifterna på befintliga databaser ...), men det tycks alltför ofta få en roll i baksätet eller t.o.m. i bagageutrymmet på diskussioner ;-)

Nu vet jag inte vilka databaser du tänker på, men osäkerheten på uppgifterna beror nog till stor del på vilka kontrollfunktioner man har. Om man har krav på källhänvisningar som är knutna till en källdatabas, orter knutna till en standardiserad ortsdatabas, om man kan ändra informationen och se vad som ändrats över tid (versionshantering) och om man kan diskutera/kommentera alla uppgifter har man kommit en bit på vägen. Det kommer alltid att finnas oklarheter inom släktforskningen och de uppgifterna blir inte oklarare för att man lägger dem i en databas, snarare tror jag det kan öppna för nya sätt att söka och se sammanhang.

[39064]

I Värmland fanns det år 1805 140 100 enligt SCB. Hur många av dessa som har ättlingar i dag, är lite svårare att beräkna. Men att det skulle vara ca 100 000 värmlänningar som levde under perioden 1760 – 1800 och som har ättlingar idag, duger väl som antagande. I så fall har jag nu 1½% av dem i mina test databaser. Det är anor till ett 40 tal släktforskare i Värmland och tror därför det är ett statistiskt genomsnitt av hur forskning ser ut.
Går det att få fram samma graf från Disbyt, helst över Värmland?

[Eva Dahlberg]

Nu vet jag inte vilka databaser du tänker på, men osäkerheten på uppgifterna beror nog till stor del på vilka kontrollfunktioner man har.

Hej C-G! Jag tänker t.ex. på Disbyt ... ;-) men även de vanliga lättillgängliga källorna Sveriges dödbok (alla fem) och Sveriges befolkning 1880-1890-1900 för att ge några exempel i Sverige. Alltså befintliga databaser som ligger till grund för mångas forskning och som jag antar skulle ligga till grund (som en grundplåt) för en stor del av jobbet. (för snabba resultat). Sedan finns det säkert privata databaser som är bra, det tror jag säkert.

mvh,
Eva

[39064]

Eva!
Mitt viktigaste motiv till förändringar i Disbyt, är att höja kvalitén.
Vilka förslag har du på kvalitets, höjning i Disbyt?
Vilka diskussioner är det som sker i baksätet och av vem?
Är det om kvalitén på Disbyt eller är det användningen av register och databaser inom släktforskningen?
Vad är ditt förslag? Skall DIS avstå från att skapa databaser?
I så fall vilken verksamhetside skall då DIS ha?

[RolfEriksson]

Nu vill ett gammalt disbytombud uttala sig. Först ska jag erkänna att jag vet inte vad en relationsdatabas eller en SQL-databas är. Förutom att jag samlar in utdrag och ser till att basen uppdateras runt varje månadsskifte använder jag basen för egen forskning och har haft och har en enorm nytta av den. Men den ska användas på rätt sätt.
Basen startades från början som en BBS-bas med en ledning som en forskare i taget kunde ringa upp. Vid tioårsjubileet kollapsade basen när den fick över 6000 anrop på en timme. Vilken utveckling! Det var meningen att släktforskare skulle ta kontakt med varandra och att vi skulle hjälpas åt att föra forskningen framåt. I disbyt står byt för att byta uppgifter (filer).
Disbytbasen är inte, har aldrig varit och kommer säkert inte att bli en källa. Den är och skall förbli ett hjälpmedel i forskningen. Av den anledningen finns heller inga datum angivna. Detta ska tvinga användaren att kontrollera uppgifterna. Men hjälpen är ju att man kan begränsa sökningen till det angivna året och församlingen när man letar i födelse-, vigsel eller dödbok.
Min känsla, när jag läst det här ämnet, är att man vill ha så mycket uppgifter som möjligt i Disbyt. Kan man skriva av allt är det ju ingen forskning längre och den tycker jag att vi ska måna om för i föreningens namn står det "för datorhjälp i släktforskningen". Det innebär inte att man bara ska plagiera utan att kontrollera.
Det finns felaktigheter i Disbyt. Man kan ha tolkat en kyrkbok fel, man kan ha snubblat på tangentbordet och, vad värre är, några har lagt in falska uppgifter för att se om någon "stjäl" deras uppgifter rakt av. Hur höjer man den kvaliteten? Det får vi säkert leva med så gör som jag: kontrollera, kontrollera och kontrollera.
Hittar man någon felaktighet så skriver man ett vänligt brev till den som skickat in och tipsar om att denne är fel ute och hittills har jag bara fått positiva svar i sådana fall. Har till och med själv fått ett tips när jag inte kontrollerat tillräckligt utan skrev fel datum. Tacksam.
Personligen tycker jag att Disbyt är den finaste medlemsförmånen vi har och i nästa Diskulogen kan ni läsa om hur ett Disbytutdrag tas om hand av ombudet.
Nu kanske ni tror att jag är emot förändringar. Inget är mer felaktigt men samtidigt ser jag inga konkreta förslag som jag, med min brist på kunskaper, kan ställa mig bakom.

[dn04072]

Kaster meg uti, som norsk Distreff utvikler har jeg ventet på ett nordisk samarbeid. Det var ett møte for noen år siden som skulle være starten på dette. Men slik jeg ser det strandet på leder nivå. Man skulle lage felles policyer for ulike ting, men lite skjedde. Er ikke interresert å debattere hvorfor det gikk slik. Faktum er at jeg personlig purret på vår side og ikke lykkes å få ting på rett spor fra norsk side. Dersom ikke nordisk prosjekt kommer på luten går jeg videre med egne planer.. (som sikkert kan brukes senere som en prototype)

Hvorvidt hva Disbyt skal utvikle seg til diskuterere jeg gjerne, En referanse database er forsåvidt en gammeltanke i presentert på ny måte. Noe av den kritikken mot Distreff (på norsk side) er at den ikke inneholder kvalitetsikret date. Å lage en database med kvalitetsikret data er noe som flere har foreslått. Noen har også tatt til ordet for å koble "alle" personer i digitale kilder sammen.

Det jeg har gjort i ventetiden er:

• Dokumentert datastrukturen i Distreff/Disbyt (kmq fil)
• Lage en databasemodell basert på KMQ strukturen
• Vurdert noen rammeverk, verktøy
• Grublet på nye funksjoner
• Teste ut verktøy som kan brukes for å lage PHP sider med grunnleggende funksjoner for visning/redigere av data m.m (Brukt til å lage tilbakemeldingsystem i norsk Distreff)
• Sett på verktøy for ETL (konvertering av data)

Forøvrig: Relasjonsdatabase er data spredd i ulike tabeller hvor dataene er koblet gjennom en relasjon. se wikipedia

[39064]

Rolf!
Ditt inlägg är välkommet och från min sida efterfrågat. Jag tror att dina åsikter är i majoritet i föreningen. Jag har stor respekt för allt ideellt arbete som är nedlagt. Tycker också att tidigare genrationers släktforskare också är värda beundran och respekt. Jag är en släktsamlare vad gäller tiden 1600 – 1400 talet, här använder jag som referens Anders Hedestams Herdaminne.
Det finns ett avsnitt i ditt inlägg, som jag tror kan sätta ett tak på debatten. Vilket jag inte gillar.

Kan man skriva av allt är det ju ingen forskning längre

Efter att ha studerat ett hundra tal släktutredningar, vill jag nog påstå att alla innehåller mer eller mindra av släktsamling.
Att försöka definiera vad släktforskning är, tror jag är fel väg. Att avgöra vem som är den finaste forskaren är också fel väg. Den som forskar fram ett namn och årtal på en ana från 1600 talet eller den som skriver en biografi över person som levat under senare delen av 1800 talet.
dn04072, Var lugn! Det blir en referensdatabas. Med eller utan DIS medverkan.

[Phryxe]

... dn04072, Var lugn! Det blir en referensdatabas. Med eller utan DIS medverkan.

Det finns en risk att någon kommersiell kraft tar tag i detta ...

Hur är samarbetet med Danmark och Finland i detta avseende? Island har väl redan en databas över hela befolkningen.