Disbyt utveckling

[AlfChr]

Phryxe.

Det er kanskje nettopp "dublettene" som gjør DISBYT slagkraftig som verktøy. I et register hvor du ikke har dubletter forutsetter det at alle familier er identifiserte, også uekte barn som du til og med kan finne dukker opp i helt andre sogn, kanskje til og med utenlands. Hvis etterkommer etter et slikt uekte barn registrerer denne og oppgitt far og hvis faren er identifisert, også fødested og årstall, så kan andres materiale være med å skape lenken til slekt lenger bakover.
Dette kan ikke et register om ikke dette er identifisert, f.eks. gjennom DISBYT.

I og med mange bare registrerer barn og foreldre, ikke søsken til barn og søsken til foreldre, vil disse bare gi mangelfulle familier. Men om du sammenholder dublettene vil du da finne flere av barna, og for noen av dublettene finner du kanskje alle, eller større, overlappende grupper av barn av ekteparet.

På det viset kan du finne spor av hvor du skal lete videre etter barna, og du har opplysning om hvilken slektsforsker du bør kontakte.

Derfor oppfordrer jeg også deg til å forsøke DISBYT. Tror du vil bli forbauset over effektene av det :-)

[Phryxe]

Jag säger inte emot dig vad gäller dubbletter i Disbyt. Det ligger i Disbyt natur att innehålla många förekomster av samma person. Jag tycker dock inte att de hör hemma i en referensdatabas.

[AlfChr]

Men mange har mye i mot i det minste distreff pga. dubletter. Vil anta at det kanskje også gjelder disbyt og at de derfor ikke vil bidra, fordi det vil gi enda flere dubletter som de ikke skjønner hensikten med (fordi de tror, og bruker, ressursen som en referansebase, ikke til å knytte kontakt)

Det disse ønsker er en database å skrive av etter, og slippe å gjøre noe slektsforsking selv utenom avskriving av databasen.

[m00082]

Hej!

Trevligt med lite synpunkter på Disbyt.

Angående utvecklingen av Disbyt så sker det i ett samarbete med Dis-Norge som ju har systerdatabasen Dis-Treff. Allmänt kan man säga att vi behöver modernisera databasen och databasstrukturen i botten, vilket är en förändring som inte omedelbart märks för användaren, men i förlängningen kommer det att leda till ganska mycket ny funktionalitet som inte finns idag. Man skulle t ex kunna ha andra sökmöjligheter än idag såsom söka på man och hustru samtidigt, primärt på förnamn eller ortnamn osv.

I Disbyt har vi dels uppgifter insända av medlemmar från deras släktprogram och dels uppgifter från olika databaser under begreppet SPÅR - Svenskt personregister genom århundraden. Jag tycker det finns en poäng i att samla uppgifter från olika håll till en databs. (Jag vet inte hur många gånger jag blev irriterad på papperstiden på arkiven när jag sökte i ett vigselregister där männen fanns i ett register och kvinnorna i ett annat, och man av misstag inte hittade något för att man sökte i fel register.) Jag tror dock att man får acceptera att det finns dubbletter. Jag tror det är orealistiskt att man kan finna någon absolut sanning för alla uppgifter.

När det gäller uppgift om källor, så är problemet att vi ur PuL-perspektiv inte kan publicera vad som helst. Dock finns ju en länk till Dispos, som många gånger tar dig direkt till källan. Nu kan man komma vidare till såväl AD och Svar som till Genline.

En målsättning är att med nya funktioner i Disbyt stärka möjligheterna att öka kvaliteten. Vi har därför diskuterat om man skulle kunna hänga på ett diskussionsforum till uppgifterna, där man t ex skulle kunna skriva att uppgifterna är fel och ange ett annat alternativ. Problemet här har närmast frågan hur man hanterar uppgifterna när medlemmen med de felande uppgifterna skickar in en rättad version. Om länken hänger kvar, så står det i nästa led att uppgifterna är fel, vilket blir konstigt. För en forumfunktionalitet krävs att man funderar på hur man hanterar uppgifter i stort, vid uppdatering osv. Vad skulle du säga om du har forskat fram något som du är bergsäker på, och det hela tiden dyker upp någon som säger att det är fel?

När det gäller gränssnittet som ju är 1900-tal så att det stänker om det, ser jag det i två led. Efterhand som Disbyt och för all del Dispos inkorporeras i den nya webben får väl det grafiska gränssnittet justeras, men det är ju också bra om man kan få ny funktionalitet - exempelvis sortering på olika kolumner osv.

För Disbyts del behöver vi medlemmar som är intresserade av att delta i utvecklingen både på skiss-stadiet och på det konkreta arbetet med databasen och programmering.

/Olof C

[Phryxe]

Några funderingar ang. Olofs kommentarer.

Varför blanda in diverse register i Disbyt? Särskilj registren så att vi som inte är intresserade av Disbyt (bl.a. av skäl som ovan anförts) kan komma åt dem obehindrat. Lägg istället till en samsökningsfunktion, eller är det tänkt att Disbyt ska bli ett allomfattande register!? Yttermera, hur ser man vilka register som ingår och kan medlemmar bidraga för att lägga till fler?

Finns några tankar på framtiden avseende det jag tar upp i sista stycket 2010-10-16 12:26? Namnet Disbyt ger i alla fall inget intryck av beständighet.

[AlfChr]

Phryxe, det finnes metoder for å gjøre registre søkbare uten å bidra med data til disbyt. Problemet med registre er gjerne at de er enkeltindivider, så de drukner ved søk og kan ikke gi opphav til trær man kan klatre med.

Også i et prosjekt med å lage en samlet, koplet database over alle slekter som har levd, f.eks. i Norden, vil man fortsatt kunne bruke DISBYT/DIStreff som basis ved at alle medlemmer da kan klatre i dette registeret, men for å klatre i medlemmenes egne data må man levere data selv.

Men for å lage det siste, kreves det innsats fra frivillige.

I DIStreff kan du f.eks. på egen hjemmeside redigere om du ønsker at alle kan klatre i dine data, eller om du ønsker bare medlemmer skal kunne klatre eller om bare bidragsytere kan klatre. Du kan derfor f.eks. om du diskuterer med noen på f.eks. DISchat om slekt og du vet at slekten finnes i DIStreff, gå inn i menyen og aktivere Z-status, og be vedkommende søke på navn av interesse. Da kan vedkommende fritt klatre i ditt bidrag så lenge du har angitt Z-status. Når chatten er over (og evt. diskusjonspartner har blitt interessert i å bli medlem, eller varsler at bidrag til DIStreff evt. Disbyt er oversendt så man får m-brukernavn, kan vedkommende igjen gå inn på siden og slå av Z-status, og i samme sekund vises de samme trær kun for bidragsytere :-)

[Phryxe]

Phryxe, det finnes metoder for å gjøre registre søkbare uten å bidra med data til disbyt. Problemet med registre er gjerne at de er enkeltindivider, så de drukner ved søk og kan ikke gi opphav til trær man kan klatre med ...

Det du nämner är en anledning att hålla isär hjälpregister och Disbyt. Helst ska man också kunna söka i varje enskilt litet register, av vad slag det nu vara månde, en bok med Porträttgalleri, något nummer av Polisunderrättelser eller ett bouppteckningsregister. Det ena utesluter inte det andra, man behöver inte ha antingen Disbyt eller en mängd småregister, eller en referensdatabas för den delen. Jag tror att det blir fel om man försöker knöka in en massa olika saker i en stor databas som skapades för ett specifikt ändamål - att sammanföra släktforskare med gemensamma forskningsobjekt. Utveckla de olika delarnas speciella behov/egenskaper och se till att de också kan genomsökas samtidigt från ett gränssnitt.

[Rolf Carlsson]

Disbyt är en helt unik produkt som DIS förvaltar och som visserligen centralt kan förbättras vad verktygen beträffar. Innehållet kan bara vi medlemmar utveckla genom att föra in vår släktforskning. Hur Dusbyt används beror nog på var man befinner sig i utvecklingsskalan i sin släktforskning. I början är det betydelsefullt att finna uppslagsändar att komma vidare bakåt i sin forskning. När man väl kommit till vägs ände och börjar att gå åt andra hållet från äldsta anan och framåt i tiden får Disbyt en annan roll.
Disbyt ger dels uppslag om okända relationer och dels information om flera forskar kring samma personer. Den andra huvudfuktionen är att det kring Disbyt byggs upp en referensdatabas om Sveriges (och Norges) historiska befolkning och dess släktsamband. Jag tror att båda funktionerna skall utvecklas. Att ta in uppgifter från Sveriges dödbok ger inget så länge dessa uppgifter inte länkas in med släktrelationer. (Detta är en helt annan produkt; att samla den stora mängd CD-skivor som finns i databaser). Detaljnivån på uppgifterna är helt OK - det tvingar mig att gå till en källa för att söka bekräftelse men inte blint skriva av det som presenteras i Databasen (uppgiften i disbyt kan ju trots allt vara felaktig).

Vad gäller en referensdatabas krävs mycket arbete för att säkerställa tillförlitligheten och kvalitéen. Rimligtvis måste de 22 milj poster som finns vara den bästa grundstenen som finns för en sådan databas. Vidare varför lägga en otrolig massa tid på något som någon anna vet. Det är ju bättre att koncentrera oss på det som ännu inte är kartlagt.

Några synpunkter:
- Inför en gemensam brevlåda för Disbyt utdrag (ej de enskilda ombuden). Vem som sedan tar hand om filen är rätt ointresant. Är självbetjäning möjlig.
- Förbättra statistik - t ex täckningsgrad av ackumulerade födslar, vilket är mer betydelsefullt än det totala antalet poster.
- Skippa de olika graderingarna med bättre och sämre lösenord.
- Möjlighet att även se några generationer framåt i tiden (inte bara bakåt).
-Motivera "alla" släktforskare att sända in material för att ytterligare förbättra täckningsgraden.

[AlfChr]

Rolf.
I DIS-Norge har vi for innsending av data til DIStreff en opplastingsside hvor den bidragskjører som føler for det laster ned bidraget og gjør jobben med å lage bidrag og gjør søk.

Vi har også GEDtreff (som bidragskjørerne bruker til å lage bidrag med) tilgjengelig for alle medlemmer, faktisk for alle medlemmer i DIS-Danmark og Föreningen DIS også så man sender bare fra seg selve bidraget samtidig som man i samme sekund får full adgang til å klatre i anetrær, og om man ikke har bidratt før, kan klatre i slektstrærne generelt.
Samtidig åpnes også mulighet til å lage analyser av egne data og få masse oversikter, hvor personer som nevnes i rapportene kan klikkes på og åpnes i slektsforskerprogrammet hvis det støtter å bli kalt med gedcom-id, f.eks. Disgen 8.2a :-)
Så da kan man få oversikt over hvem som nevnes på gårder som man glemte man hadde lagt inn og ikke koplet til et sokn fordi man ikke fant ut av det ved registreringen og så har glemt det hele :-) Et flott utgangspunkt for å rydde opp i stedsnavntreet i Disgen :-)

[AlfChr]

- Skippa de olika graderingarna med bättre och sämre lösenord.

Dette er løsbart :-) Og løst hos DIS-Norge bl.a.

- Möjlighet att även se några generationer framåt i tiden (inte bara bakåt).

Samme tanke har slått meg, men jeg tror vi nok må få på plass MySQL løsning for å realisere dette.

-Motivera "alla" släktforskare att sända in material för att ytterligare förbättra täckningsgraden.

Dette er nok det som vi alle må arbeide mest med. Det er nok mange årsaker til at folk ikke vil bidra, fra de som mener deres data ikke har verdi for andre til dem som mener vi andre ikke har noe med å snoke i deres slektsregistreringer :-(
(Kanskje en felles spørreundersøkelse kan være på sin plass om hvorfor man ikke vil dele av med andre sine data ?

[Malviken]

-Motivera "alla" släktforskare att sända in material för att ytterligare förbättra täckningsgraden.

Här ovan ett citat av den sista punkten i Rolfs debattinlägg från 2010-10-22 22:59. Som jag ser det finns det en uppenbar risk med DISBYT och det är att de källor som använts inte följer med ett DISBYT-utdrag. Jo de kanske följer med det material som skickas in, men däremot redovisas de inte i den befintliga databasen. Därigenom kan de uppgifter som läggs in bara kopieras in i vars och ens befintliga program utan större svårighet. Har då en uppgiftslämnare felaktiga uppgifter om personer och socknar kan det spridas som en löpeld. Jag har själv sett ett exempel på att en person fått en far som felaktigt anges född i socken A när det egentligen borde varit socken B. Hur som helst har då någon eller några uppgiftslämnare angett alternativ A och en (möjligen två) alternativ B. Sonsonen C till alternativ A finns dock inte med men däremot i alternativ B samt både A och B (för övrigt samma namn på båda personerna) har även samma hustru. Jag har nu kollat där igen och jag tror inte det är så många fel i det fallet längre.

Mvh/Sten Magnusson

[39064]

Varför denna rigida inställning till ”register” i Disbyt? Grund iden till Disbyt betraktar jag till närmast genialisk, och skall naturligtvis vara kvar. Men varför kan vi inte också få redovisa att den sökta personen finns i CD dödboken eller Värmlands kyrkoboksregister? I sökformuläret kan det mycket väl finnas ett val. Sök endast i ”medlemsinskickad forskning” . Jag tror att om vi tillåter att ex Smedsskivan/ Långarydssläkten publicerar sin forskning i Disbyt, så kommer det att gynna alla parter. Phryxe! Om du väljer att skänka din forskning till ex en lokal släktforskarförening, som erbjuder sig att vårda och underhålla din forskning, varför skall de inte få skicka in denna till Disbyt? För att på så vis kunna hjälpa nästa genrations släktforskare.

[AlfChr]

Kjell!
Uten å komme med forhåndsløfter, så er også en slik valgmulighet noe jeg selv også fantaserer om i en fremtidig disbyt/distreff-tjeneste. Da kunne databasen samtidig være et nordisk register over alle individer som har levd, f.eks. før 1930 (hvis død) eller før 1910 (om død ikke er registrert) og kun søkbart om man har angitt at kun dette register skal danne utgangspunkt for søk.

Når man finner så vedkommende, kan man i stedet krysse av for at man kun skal søke i medlemmenes data, og så finner man de medlemmer som ant. har data om vedkommende.

[Phryxe]

Varför denna rigida inställning till ”register” i Disbyt? Grund iden till Disbyt betraktar jag till närmast genialisk, och skall naturligtvis vara kvar. Men varför kan vi inte också få redovisa att den sökta personen finns i CD dödboken eller Värmlands kyrkoboksregister? I sökformuläret kan det mycket väl finnas ett val. Sök endast i ”medlemsinskickad forskning” . Jag tror att om vi tillåter att ex Smedsskivan/ Långarydssläkten publicerar sin forskning i Disbyt, så kommer det att gynna alla parter.

Jag tror vi talar förbi varandra. Man kan ge möjlighet att söka i Disbyt och diverse andra register utan blanda ihop dem i samma databas.

Phryxe! Om du väljer att skänka din forskning till ex en lokal släktforskarförening, som erbjuder sig att vårda och underhålla din forskning, varför skall de inte få skicka in denna till Disbyt? För att på så vis kunna hjälpa nästa genrations släktforskare.

Jag har givit skälen till att inte "bidra" till Disbyt. Jag tvivlar på att det finns släktforskarföreningar som vårdar och underhåller andras forskning, om du med det menar att man uppdaterar den. Möjligen håller de den tillgänglig för andra ...

[Tony]

Hej allesammans
Har varit medlem nu sen 2004...har haft anledning att testa Disbyt ett antal ggr. genom åren. Jag inser att mycket energi och arbete har lagts ner på denna funktion. Ska jag vara ärlig dock så tycker jag att Disbyt känns lite som att gå över ån efter vatten. De sökningar jag gjort har dessvärre aldrig lätt till nått positivt. Förr när inte kyrkoböcker fanns scannat och tillgängligt för alla och envar, så fanns det ett visst fog för att satsa energi på Disbyt. Tycker dock att utvecklingen sprungit ifrån denna funktion, dags att gå vidare. Varför slåss mot väderkvarnar.
Finns mycket att satsa på då det gäller Disgens funktioner.....

[DanielBerglund]

Motion till DIS årsmöte.
Jag föreslår att årsmötet ger styrelsen i uppdrag att till sätta en arbetsgrupp. Uppgiften till gruppen skall vara att undersöka vilka verktyg det finns och bör finnas, för att registrera släktforskningsresultat i fler användarmiljö. Verktyget skall ha möjlighet att exportera innehållet till Disbyt.
Ett verktyg för lokala släktforsknings föreningar, släktföreningar som underlättare deras gemensamma forskning.
Gruppen skall också komma med förslag på hur DIS i övrigt kan stödja lokala föreningar, som vill publicera sin forskning i Disbyt. Som exempel server utrymme.

Det blir lite överlapp med disweb (http://www.dis.se/sv/projekt/disweb.html), men kanske just därför kan det vara en bra idé med en arbetsgrupp som funderar över strategin i det hela.

[DanielBerglund]

Ska jag vara ärlig dock så tycker jag att Disbyt känns lite som att gå över ån efter vatten. De sökningar jag gjort har dessvärre aldrig lätt till nått positivt.

Jag tycker själv att jag haft nytta av disbyt på flera sätt - dels hitta andra som forskar på samma (knepiga) anor, och dels för att få uppslag om var jag själv bör leta vidare.

Förr när inte kyrkoböcker fanns scannat och tillgängligt för alla och envar, så fanns det ett visst fog för att satsa energi på Disbyt. Tycker dock att utvecklingen sprungit ifrån denna funktion, dags att gå vidare. Varför slåss mot väderkvarnar.

Det ena utesluter ju inte det andra - disbyt är ett snabbt sätt att hitta uppslag som man sedan givetvis kontrollerar i de skannade kyrkböckerna.

Finns mycket att satsa på då det gäller Disgens funktioner.....

I dagsläget är det inte samma utvecklare och därmed ingen konkurrens om resurserna. (Det kan givetvis ändras, men idag är det så)

[C-J Gustafsson]

Det här kanske inte helt passar in i rubriken, men det är ganska närliggande. Programmet som jämför mina inskickade poster till Disbyt med det som finns tidigare är ju en bra funktion.
Men när man får massor av poster som också finns i dödboken, blir det ofta så många att man inte orkar kolla upp alla.
Där skulle jag önska en liten avvikande funktion. De poster jag redan har döddatum på är inte så intressanta som de poster jag inte har döddatum på.
Skulle man kunna tänka sig en liten IF-sats som på något sätt flaggar upp de poster gemensamma med dödboken där min post saknar datum. Då finns det anledning att kolla upp och eventuellt komplettera mitt data.

[Phryxe]

Vad är nästa steg i utvecklingen av DISBYT? Tänker närmast på mitt förslag att man ska kunna lägga till olika små register och det kräver att även källor kan registreras. Det enklaste vore också om man kunde registrera i sina vanliga släktforskarprogram och leverera GEDCOM-filer. De olika registren ska helst vara sökbara var för sig.