Disbyt utveckling

[RolfEriksson]

Nog förvaltas Disbyt! Samma system som på banken gäller, man sätter in och tar ut och får viss ränta på kapitalet. Vårt kapital är personer i databasen, för närvarande c:a 22,5 millioner och det ökar med runt 150 000 per månad eller en årsökning på 8%, Inte dåligt. Men för att få verklig del av avkastningen fordras också att man sätter in något. Utan att ha skickat in till Disbyt har man inte full tillgång till troligen den största medlemsförmånen i föreningen. Så var välkommen med ditt bidrag C-G Magnusson.

Vi är tio Disbytombud som förra månaden tog emot 145 bidrag av skiftande kvalitet. Några utan varningar som man kör och redovisar under fem minuter. Andra med tusentals varningar för felaktiga ortsangivelser kan ta timmar att gå igenom. Värsta filen kom för en tid sedan med 25 000 fel. Ska man rätta allt det tar det en vecka och så mycket tid är orimligt att sätta till i vårt ideella arbete för DIS. En gång i månaden redovisas de inkomna alstren till mig och jag lägger ihop dem, hämtar en ny medlemsfil och gör nätfiler av det hela. Basen är nu på mer än 3 GB och operationen tar en hel dag. I samband med att jag lägger ihop filerna tittar jag genom dem och skulle det vara någon som minskat mycket tar jag kontakt och kontrollerar så man inte gjort misstaget att bara skicka in nytt material och tro att det ska läggas till det gamla.

Om en medlem begär att utdraget ska tas bort görs detta manuellt. Om man inte betalar medlemsavgiften försvinner accessen och det brukar vara ett antal som skriver och klagar när detta händer. Accessen återfås när medlemsavgiften kommit in. Om man avlider försvinner man en tid men några dagar om året sätter jag mig och går igenom dessa och ändrar så de kommer ut på nätet igen men rutan för forskare visar Avliden medlem i stället för namnet. Endast jag vet vem uppgiftslämnaren var och jag är mycket restriktiv med att lämna ut detta för att efterlevande inte ska störas. Det går också att donera sin forskning till DISARKIV och man kan då få forskningsuppgifter därifrån.
Det finns fel i Disbyt. Till och med avsiktliga fel där medlemmar lämnat fel uppgifter för att se om någon "stjäl" deras uppgifter rakt av. Därför ska aldrig Disbyt vara en källa utan ett hjälpmedel att enkelt hitta en källa. Ort och årtal begränsar ju sökningen till en kyrkbok på ett utmärkt sätt. Meningen är från början att forskare ska ta kontakt med varandra och dela uppgifter och det gäller som i all forskning kontrollera, kontrollera och kontrollera.

[Kjell W]

Bra information Rolf och tack för ett jättejobb...

[Phryxe]

Jag läste nog Evas inlägg lite slarvigt. Om det är så att inskickat material ligger kvar trots att användarna (av olika anledningar) lämnar DIS är det inte så illa ställt som jag befarade. Då är det först om någon användare själv vill ändra sitt utdrag som stora förändringar riskerar att ske i databasen.

Disbyt-siffrorna som nämns gör att undrar lite över
- Har det gjorts något försök att beräkna hur många av alla personerna som är unika?
- Hur stor del levereras som GEDCOM från användare utan Disgen?

Vad är en felaktig ortsangivelse?

Jag kan se fördelen med att kunna söka bland alla poster efter personer som försvunnit spårlöst och kanske kontrollera om man missat något barn.

[RolfEriksson]

Allt är ju relativt men några stora förändringar i databasen kan ingen enskild göra även om det finns några som har ganska stora filer, upp mot 200 000 namn. Jag har en känsla men inget belägg för att de allra flesta har under 1000 personer. När det sedan gäller dina specifika frågor så klarar jag inte den första, jag tror, men vet inte, att DB2005 räknar exakta dubletter som 1 person och att det alltså finns runt 22,5 millioner unika personer. Det behövs sannolikt bara en liten avvikelse för att det ska bli två personer av samma men jag har ingen aning om hur vanligt detta är.

Lite statistik: 74% av de inskickade bidragen kommer från Disgen, av resterande 26% är 14% från Min Släkt och 4% från Holger. Resterande 8% är fördelade på ett 25-tal olika program. Disgenutdragen är "färdiga" genom att de bara innehåller personer över hundra år eller som varit döda i 25 år. I filen finns bara namn, ort och årtal samt ett meddelande till programmet huruvida det finns datum och källhänvisning som genererar stjärnor. Gedcom-filerna innehåller alllt material men behandlas av DB2005 så de blir likställda med Disgens textfiler.

Om man har felaktigheter i sin inmatning får man varningar i en svarsfil med uppmaning att rätta till detta före nästa uppdatering. Varningarna gäller först efternamnsrutan där Disbyt inte godkänner något annat än bokstäver. Punkter, komman, parenteser och andra skiljetecken tas bort, även onödiga mellanslag försvinner. Detta sker helt automatiskt och Disbyt redovisar vad som gjorts. Är det mer än två bokstavskombinationer i rutan får vi titta på dem och eventuellt ta bort sådant som inte är efternamn.
Orterna sedan vill Disbyt ha skrivna i ordning gård, församling (länsbokstav) t ex Solltorp, Flistad (E). Gården finns inte med i Disgens ortsdatabas utan den måste man lägga in själv. Står det bara Flistad så frågar DB2005 omedelbart om det är i E- eller R-län. Kanske kan man gissa och göra en riktig rättning. Svårare är det med By och Torp som finns i många län. Vingåker får man heller inte godkänt. Det ska vara Östra eller Västra. Disbyt är också känsligt för stavfel. Disgens och Disbyts ortsdatabaser bygger på förteckningen Sveriges församlingar genom tiderna 1989. Det är den senaste officiella förteckningen och finns på skatteverkets hemsida. Ortsdatabaserna skulle behöva uppdateras och vara bundna till olika tider, vissa församlingar har flyttats mellan län och de södra landskapen var korta tider danska och andra tider svenska så att göra den basen är ett stort jobb.

I Disbyts ortsdatabas finns också danska Amt, norska Fylke och de amerikanska staterna inlagda. Försök inte med Kalifornien, det måste vi ändra till California och ni kan tro att det finns många stavningsvarianter på Illinois och Massachusetts.

Det är bra om man skickar in till Disbyt när man lagt in några hundra personer. Då blir inte varningslistan så lång och man får tips om man gör några galenskaper i inmatningen.
Egentligen finns det bara fördelar med Disbyt, bara den används på rätt sätt!

[AlfChr]

En felaktig ortsangivelse betyr at stedet ikke kan knyttes til en forsamling fordi det mangler for mye, f.eks. et gårdsnavn er registrert som sted (ort), men gårdsnavnet finnes mange steder, eller man har kommet til å skrive en dato i stedsnavnet eller fritekst som ikke har noe med et stedsnavn å gjøre.

Størst problem er det ved manuell identifisering om forsamling finnes flere steder og man ikke har angitt hvilket len. Skal man forkaste eller skal man velge forsamlingen som ble angitt annet sted med len etc. etc.

I DIStreff gjør GEDtreff denne jobben automatisk :-)

[39064]

Tack Rolf för dina utmärkta redogörelse och ett stort TACK till alla ideellt arbetade DISare.
Varför inte arrangera ett seminarium om Disbyts utveckling i samband med dis årsmöte. Skulle vi inte kunna använda tiden fram till årsmötet, för att kompetens inventera föreningen på förmågor att utveckla Disbyt. Jag tror det finns många fd/aktiva ”IT-proffs” , som kan och vill hjälpa till att utveckla Disbyt.
Är inte detta forum ett bra sätt att presentera nya idéer, jag har några ”stölliga” förslag till att komma med.
Phryxe! Jag har ännu inte sett några argument från din sida, varför inte du skickar in din forskning till Disbyt.

[AlfChr]

Hvis det er interesse for det kan jeg f,eks. vise GEDtreff og drift av DIStreff. Et system som burde være relativt enkelt å legge opp på server hos DIS også. Tidligere har fravær av php vært en hindrig for at dette ikke har vært på plass allerede.

[Phryxe]

Phryxe! Jag har ännu inte sett några argument från din sida, varför inte du skickar in din forskning till Disbyt.

Det beror på att du inte läst denna tråd tillräckligt noga.

[39064]

än att svara på frågor från andra forskare om alla mina ofullständiga biografier.

Jag förmodar att du hänvisar till inlägget 2010-10-16.
Där räknar du upp ett antal argument för att inte använda Disbyt. Vilket mer förklarar att du inte har förstått, vad Disbyt är. Det enda argument som jag har läst om varför inte du kan tänka dig att skicka in din forskning till Disbyt, är ovanstående citat.
Det innehåller nog den vanligaste missuppfattningen om vad som händer om man skickar in sin forskning till Disbyt. Att man kommer att få mängder av förfrågningar om innehållet. Jag har idag ca 6 000 personer i mina register och har under de åren fått två frågor på innehållet.
En bra rekommendation har lämnats av Rolf, att första gången skicka in en mindre del. Du får då, en resultat fil med vilka fel och brister din forskning har.
Genom att skicka in din forskning till Disbyt, får du verkligen bra valuta för din medlemsavgift och du hjälper även andra forskare.
Jag upplever att det är ett problem, när bara 25% av våra medlemmar skickar in sin forskning.

[Phryxe]

Bara för att man förstått exakt hur Disbyt fungerar behöver inte betyda att man gillar idén. Varför då nämna det i en tråd som handlar om Disbyt utveckling? Jo, om man nämner något om en gemensam databas hör man ofta att Disbyt skulle vara lösningen. Det är ingen som vill diskutera alternativ. Innehållet i Disbyt ändras fortfarande beroende på vad enskilda användare väljer att skicka in, även om det visar sig att det inte försvinner när användaren lämnar DIS. Jag kan inte lägga in uppgifter om vilken som helst av personerna som är inlagda. Man är helt beroende av att den som skickat in uppgifterna gör det (om inte användaren lämnat DIS). Möjligen kunde det fungera om man hade en helt webbaserad applikation där man matar in allt via webben och uppgifterna inte byts ut vid uppdateringar. Det skulle göra det vettigt med det som Daniel nämner ovan, att kunna kommentera uppgifter och koppla ihop personer. Jag känner ändå att det är slöseri med resurser att man gör om samma forskning på nytt flera gånger. Jag förespråkar tanken på en referensdatabas, även om den ser ut som en utopi idag ...