Disbyt utveckling

[39064]

än att svara på frågor från andra forskare om alla mina ofullständiga biografier.

Jag förmodar att du hänvisar till inlägget 2010-10-16.
Där räknar du upp ett antal argument för att inte använda Disbyt. Vilket mer förklarar att du inte har förstått, vad Disbyt är. Det enda argument som jag har läst om varför inte du kan tänka dig att skicka in din forskning till Disbyt, är ovanstående citat.
Det innehåller nog den vanligaste missuppfattningen om vad som händer om man skickar in sin forskning till Disbyt. Att man kommer att få mängder av förfrågningar om innehållet. Jag har idag ca 6 000 personer i mina register och har under de åren fått två frågor på innehållet.
En bra rekommendation har lämnats av Rolf, att första gången skicka in en mindre del. Du får då, en resultat fil med vilka fel och brister din forskning har.
Genom att skicka in din forskning till Disbyt, får du verkligen bra valuta för din medlemsavgift och du hjälper även andra forskare.
Jag upplever att det är ett problem, när bara 25% av våra medlemmar skickar in sin forskning.

[Phryxe]

Bara för att man förstått exakt hur Disbyt fungerar behöver inte betyda att man gillar idén. Varför då nämna det i en tråd som handlar om Disbyt utveckling? Jo, om man nämner något om en gemensam databas hör man ofta att Disbyt skulle vara lösningen. Det är ingen som vill diskutera alternativ. Innehållet i Disbyt ändras fortfarande beroende på vad enskilda användare väljer att skicka in, även om det visar sig att det inte försvinner när användaren lämnar DIS. Jag kan inte lägga in uppgifter om vilken som helst av personerna som är inlagda. Man är helt beroende av att den som skickat in uppgifterna gör det (om inte användaren lämnat DIS). Möjligen kunde det fungera om man hade en helt webbaserad applikation där man matar in allt via webben och uppgifterna inte byts ut vid uppdateringar. Det skulle göra det vettigt med det som Daniel nämner ovan, att kunna kommentera uppgifter och koppla ihop personer. Jag känner ändå att det är slöseri med resurser att man gör om samma forskning på nytt flera gånger. Jag förespråkar tanken på en referensdatabas, även om den ser ut som en utopi idag ...

[DanielBerglund]

Det är ju också så att bara för att Disbyt ser ut på ett sätt idag innebär inte det att det ser precis likadat ut i morgon. För mig känns det inte alls orimligt att kombinera Disbyt (i meningen att medlemmarna skickar in bidrag och ändrar eller tar tillbaka som de vill, med primära syftet att hitta andra som forskar på samma personer) och en referensdatabas (i meningen att det man skickar in stannar kvar för alltid, och granskas, kommenteras och kopplas ihop med andra personer av alla som bygger upp referensdatabasen).

[Rolf Carlsson]

Låt oss lägga pennfäkteriet åt sidan och försöka se vad DISBYT eller en referensdatabas (Disref?) kan göra för oss. Daniel nämnde i senaste numret av av Diskulogen att Disbyt är vår viktigaste produkt (Disgen är möjligtvis den värdefullaste). Här håller jag helt med. Vi måste finna former att utveckla Disbyt.
En åsikt: ibland får jag känslan att släktforskare är som svampletare - avslöja inte det bästa kantarellstället! Jag ser i stället - varför leta efter samma sak flera gånger. Tänk vad mycket tid vi lägger ner på detta.

Temat vi diskuterat är ett klassiskt projekttema. Låt många komma med en mängd uppslag och idéer men låt sedan en liten grupp bearbeta dessa och lägg fram ett program för förbättringar på kort sikt och utveckling på lång sikt.

Och till sist Disbyt eller Disref? kan aldrig bli bättre och mera fullständigt än det vi medlemmar rapporterar in. Jag har hittills inte funnit något reellt skäl till att inte bidra med sin forskning (möjligen finns det emotionella skäl, men det är en annan sak).

[39064]

Kan det vara en lösning, att skapa ytterligare en produkt ”Disref”.
Där jag kan tanka hem GEDCOM filer, för att sedan lägga till i mitt egna register. Denna tjänst skulle mycket väl kunna vara en betal-tjänst, för icke bidragande medlemmar. Disrefs innehåll skall också finnas i Disbyt, men i nuvarande Disbyt format.
Varför inte starta ett nytt Ämne är på DIS forum, angående Disref.
Är inte detta den snabbaste och enklaste vägen framåt?

[AlfChr]

I lang tid har det foregått et samarbeide mellom de nordiske DIS-foreninger ang. DISBYT. Og et prosjekt (som ligger litt lavt i terrenget for øyeblikket) er å lage ny web/database-løsning.

En rekke ting inngår, noe er satt i drift i DIS-Norge, andre ting avhenger av flere MySQL, perl-kunnige og php-kunnige. Vi er to som utvikler dette på norsk side som har holdt på lenge og redesignet database-modeller gjentatte ganger, men så dukker andre ting opp, f.eks. i jobb-sammenheng og ting blir liggende på hylla ofte for lenge, (noe som ofte har medført redesign fordi man har sett modellen med nye øyne og ser feil)

Basis for nettsøkingen i DISBYT ble f.eks. designet av et DIS-Norge medlem og har blitt utviklet videre av i første rekke Olof, men også andre, også i DIS-Norge.

Vi har også en del tanker om databasen og hva den kan innehold.

For min del ser jeg en referansedatabase med profesjonelt godkjente lenker som en del av en fremtidig del av DISBYT, gjerne en nordisk referansedatabase.

Hvorfor nordisk ?

For å ta en sammenligning.

Alle har vel lagt puslespill. Slektsforsking er å finne og sette sammen alle de puslespillbrikker som utgjør i det minste nordens befolkning. Hver slektsforsker har da funnet og satt sammen sin lille bit av det store puslespillet. Sammenligner man dette puslespill med andres deler, ser man at noe er de samme brikkene, men andre steder dukker opp andre brikkesammensetninger som alle utgjør hver sin part av det STORE puslespillet :-)

DISBYT (DIStreff-DIS-træf) er da samlinger av store deler av slike delvis sammensatte puslespillbrikker, men mangler de som andre slektsforskere holder tilbake og vil ha for seg selv, nettopp som det var deres topp hemmelige smultronställe :-)

Selv utvikler jeg GEDtreff som brukes til å lage bidrag til DIS-treff og DIS-træf i Danmark. Dette programmer lager i tillegg til et DIStreff eller DIS-træf bidrag også en rekke rapporter og brukere av DISGEN 8.2a kan i oppsettet legge inn lenk til Disgen og angi et par parametere, så kan man i grafiske rapporter over f.eks., stedsnavn, høyreklikke på de personer som programmet har funnet nevner stedet, f.eks. et sted GEDtreff ikke klarte å tolke, eller tolket feil, f.eks. man har angitt som fødested en by i Tyskland uten å angi at det er i Tyskland hvor byen er et entydig county i USA eller en by i USA, som medfører at GEDtreff bommer og legger fødested til USA.
Når man høyreklikker på personen og velger å redigere person vil Disgen starte opp og du kommer rett inn på vedkommende person og kan rette stedsnavnet. Forhåpentligvis haar du brukt stedsnavnregisteret så da behøver du å rette opp for kun førstemann som nevnes. (Dukker samme feil opp igjen ved neste testing er det nok en del enkeltindivider som har stedsnavn som ikke er tilknyttet stedsnavnregisteret. Når man har rettet personen må Disgen avsluttes for å bearbeide nestemann på lista av programtekniske årsaker.

Men, har du bidratt med data til DISBYT så er det bare å logge seg inn på http://www.disnorge.no/distreff/prog og laste ned og teste.

Dog vil det komme en ny versjon ganske snart og da må man reinstallere ny versjon.

Dessverre har det inntil nå ikke vært tid og muliighet til å lage en versjon som lager DISBYT-bidrag. Noe arbeide gjenstår.

I og med hvert enkelt medlem med GEDtreff da kan lage sine egne bidrag og dermed avlaste ombud med selve uttrekksarbeide og slipper å sende fra seg Gedcom-filer kan kanskje flere bli interressert i å sende inn data til DISBYT ?

Man logger seg selvsagt inn på websiden over med sitt m-brukernavn :-)
(De som ikke har bidratt med DISBYT-bidrag må nok levere inn bidrag til DIStreff for å vri rundt nøkkelen for å åpne døra til analysene :-) )

Historikk for GEDterff:
Jeg så tidlig de samme problem som Rolf Eriksson nevner om tidsforbruk ved manuell godkjenning av stedsnavn.
Dette går jo relativt kjapt for bidrag fra Disgen hvor forhåpentligvis brorparten av stedsnavn er registrert på form "Församling (lenskod)". Verre er det når folk leverer data på vilkårlig form, også mhp. retning av hierarki, f.eks. land, fylke/län/amt, kommune, forsamling, gård. Om bidraget har bare slike former går det bra med GEDtreff som da starter å analysere i forkant.

Men da slektsforskere i Norge ikke hadde noen standardisert måte å registrere stedsnavn på måtte et nytt program utvikles for å kunne få flere faddere til å bruke tid. Jeg så fort at både en og flere kvelder kunne gå med til et enkelt bidrag, og likevel måtte jeg vanligvis gi opp når stedsnavn ble nevnt for færre enn et sted mellom 5 og 10 personer. Som programmør av yrke i 1/2 stilling var dette en interessant problemstilling og etter masse utvikling og testing, med gjerne svært irriterte testere som resultat :-) har programmet blitt relatvit brukbart.

Men, fremdeles gjelder regelen Garbage in - Garbage out. Men rapportene kan brukes til å identifisere det og så får man kanskje vurdere om man burde fortelle programmet at gården ligger i Y-sokn og ikke er soknet med samme navn som gården i Z-len eller i Amerika :-)
(F.eks. fogderiet/landskapet Sogn i Sogn og Fjordane er hverken kommune eller en forsamling, men en by i Donahue i Minnesota :-) Eller gården Solberg i Drangedal har et søstersokn i Beitstad i Nord-Trøndelag :-)

[AlfChr]

Kan det vara en lösning, att skapa ytterligare en produkt ”Disref”.
Där jag kan tanka hem GEDCOM filer, för att sedan lägga till i mitt egna register. Denna tjänst skulle mycket väl kunna vara en betal-tjänst, för icke bidragande medlemmar. Disrefs innehåll skall också finnas i Disbyt, men i nuvarande Disbyt format.
Varför inte starta ett nytt Ämne är på DIS forum, angående Disref.
Är inte detta den snabbaste och enklaste vägen framåt?

Nei, jeg synes et DISREF bør være en del av DISBYT-basen. Det gjøres enkelt ved at det legges under ett enkelt brukernavn, f.eks. A00001. Så når faggenealoger har kikket på en lenket familie og funnet ut at dette kan inngå i en referansesamling, så kopieres disse data over til bidrag A0001 og skjøtes sammen med andre individer under samme bruker slik at treet vokser.

Siden det har vært mye flytting innen nordiske land og utvandrete personer ofte giftet seg med andre skandinaver mener jeg en slik referansebase burde være nordisk, ikke nasjonal.

På norsk hold er det en diskusjon i gang om en slik database. Ved å lage en databasemodell og tilhørende programvare som også inneholder systemer for faggenealoger for revisjon og sjekk av lenker, burde dette kunne tilbys som en mulig løsning for et slikt prosjekt. Kanskje man til og med kan få milder til utvikling ?

[simenov]

Hei,

Jeg raskt gått gjennom innleggene i denne tråden og velger å kun svare for det tekniske som diskuteres. MERK: Dette er mine personlige meninger og ikke på vegne av DIS-Norge som forening.

Jeg mener at nåværende database bør overføres en SQL-database og programmeringsverktøyene som brukes for tiden bør oppgraderes for å lette arbeidet. Dette vil bli en møysommelig prosess, men vil åpne for en rekke muligheter for både nye funksjoner og eventuelle ønskede sperrer.

Alf og mange andre over kommer med gode innspill som bør tas til etterretning.


--- Simen

[Phryxe]

[...] kombinera Disbyt [...] och en referensdatabas [...].

Låter lovande