Jag vill nog påstå att DIS viktigaste tillgång är dess medlemmar. Den värdefullaste är den samlade mängden forskning som medlemmarna har. Att försöka samla in och strukturera denna datamängd, oavsett om det är i from av pappersdiagram, disgen databaser eller bidrag till Disbyt, är väl en utmaning som duger.
Alf! Hur många medlemmar har DIS-Norge och hur många har lämnat sina bidrag till Norska Disbyt?
Jag har planer på att skriva en motion till årsmötet, om att DIS skall sätta upp en ”referens databas”. Det vore bra att redan nu få fram argument mot en ”referens databas”
Motargument tror jag inte finns, men ett antal frågor får man tänka igenom.Ursprungligen postat av 39064
Det kan vara bra att tänka igenom hur kvaliteten ska hanteras. Tänker du enligt wiki-principen (alla får skriva vad de vill, och alla andra får rätta vad de vill; med tiden når vi gemensamt en "sanning"), eller konventionellt (särskilda kvalitetsgranskare), eller på något annat sätt? Hur hanterar vi oenighet?
Hur förhåller sig referensdatabasen till Disbyt?
Hur ska arbetet göras? Samma princip som Disbyt, eller på något annat sätt?
Om årsmötet vill ge styrelsen ett uppdrag, är det lämpligt att uppdraget går att genomföra. Så ju mer genomtänkt förslaget är, desto bättre är det.
Vice ordförande (2025) & Disgenutvecklare.
En svår fråga. Informationen som matas in bör kunna knytas till en användare. Behövs versionshantering?
Spånar lite. Kan man tänka sig att användaren som först matar in något om en person blir "ansvarig" för denna. Alla kan sedan lägga in händelser till den inlagda personen, men den ansvarige (eller någon administratör) godkänner informationen. Allt syns dock, men har olika status. Kanske ska man ha en diskussionsarea för varje inmatad uppgift, ungefär som Wikipedia, där vem som helst (inloggad) kan kommentera ex. tolkningen av en källtext. Man kanske också kan ha ett formulär där anonyma kan kommentera rörande en person. Svaret kan skickas med e-post eller läggas som en post i diskussionen kring en person. Ändringar på en person kan följas av vem som helst via RSS, kanske uppdelat på godkända uppgifter, föreslagna ändringar och diskussionen kring personen.
En fundering vad gäller händelser. Man ska kanske avgränsa dessa till vad en källa anger, dvs om en person bott på samma ort i 30 år delas denna period upp efter källornas tidsomfattning. Det blir då lättare att diskutera tolkningen av enskilda uppgifter. Inga händelser utan källangivelse borde tolereras.
Kanske på samma sätt som register förhåller sig till Disbyt!? Gemensamt sökgränssnitt, men med egna funktioner.
Förstår inte frågan. Vilket arbete? Om man ska ha en referensdel måste informationen ligga kvar online, dvs den byts inte ut. Detta torde innebära att man måste ha ett webbgränssnitt där man kan ändra och kommentera informationen. Det krävs väl ett gränssnitt som liknar det som finns i Disgen (DisWeb?) där man kan lägga in många olika händelser, multimedia, knyta till orter och källor etc. Första inmatningen skulle i princip kunna göras via en import, men det som talar emot det är om man vill knyta händelser till centrala godkända orts- respektive källträd. Det kommer att ta tid att mata in, men vem har bråttom ... Ska man begränsa sig till en viss tidsperiod till att börja med? Ex 1800-talet, där det finns gott om källmaterial. Det blir svårare bakåt i tiden.
Det verkar ju finnas ett intresse att finna en vidareutveckling av Disbyt. Utan attt gå in på detaljer så är frågan rätt komplex och måste kanske penetreras även vid sidan en Disforum av en projektgrupp för att t ex lägga fram ett eller alternativa förslag vid en förbundsstämma.
Rubricera exempelvis uppdraget som: Strategisk vidareutveckling av Disbyt alternativt uppbyggnad av en referensdatabas över Sveriges historiska befolkning inklusive eventuellt erforderligt samarbete med andra släktforskarorganisationer.
Daniels invändningar är betydelsefulla och det är viktigt att finna en form som leder till mål och inte fastna i klisterburken. Här finns många fallgropar.
Nej, jag menade mot. De, inlägg jag har läst här, är väl alla för en ”referensdatabas”. När vi då inte redan har en sådan, bör det ju finnas argument emot. Om några veckor kan jag tänka mig, att på DIS-forum presentera en motion, så kan vi diskuttera själva innehållet. Jag upplever att vi som förening har ett problem med inaktiva medlemmar. Där av min fråga till Alf. Jag har tidigare framfört åsikten att göra om Disbyt till en betaltjänst för icke bidragande/aktiva medlemmar. Vill gärna se åsikter för och emot detta förslag.
Jag är väl mest för lösningar ”här och nu.” och av den anledningen tror jag på en stegvis införande av en referensdatabas. I steg ett tror jag på en separat databas. Men uppgifterna skall även finnas i Disbyt, men i Disbyts format. (endast namn, år, församling) Låt medlemmen välja om uppgifterna skall presenteras i enbart i Disbyt eller ej. Jag tror på en konventionell lösning till att börja med. Först en teknisk ”städning” av det insända underlaget. Alla händelser som saknar källhänviselse avvisas, inga dubbletter accepteras, så även personer utan släktrelationer. Dis-tref ombuden skall ha, en instruktion över hur ”klagande” skall hanteras, Till varje Dis-tref ombud skall det finnas en referens grupp(med ett geografiskt ansvarsområde). Som bearbetar fellistor och överklagande. Det skall även finnas en central referensgrupp. Motivet för en konventionell lösning är att jag tror det är den snabbaste sättet att få en bra kvalité på innehållet. Men inte minst är det bra sätt att engagera många medlemmar i arbetet. Det kan bli ett bra socialt lokalt arbete.
Jag tror på olika användargränssnitt , för ombuden, referensgruppen, bidragande medlemmar och slutligen betalande medlem.
Det som vel er viktigst er å få tak i personer med kildekritisk utdanning til å gå gjennom materialet. Alle personer må sjekkes opp mot originalkilde, f.eks. kirkebok, folketelling, skiftemateriale og lignende for å bevise at det er hold i påstanden om lenker mellom personene.
Det er ikke tilstrekkelig å gjøre automatisk arbeide som vi kan gjøre med DISBYT eller DIStreff, men alle personer og relasjoner må sjekkes. For å kunne bevise farskapet må tre generasjoner være registrert i kildene i mange tilfeller. Dvs. er den person X som hevdes å være sønn av Y som igjen er sønn av Z, så må dette kunne bevises. Slike kilder finnes dessverre sjelden og er vel stort sett i form av skiftemateriale og noen ganger i forhørslengdene.
Alf Christophersen Disgen fadder Norge.
Kjell. Vi har i overkant av 9000 medlemmer. Ca. 17% av medlemmene har bidratt med data til DIStreff. I tillegg har vi en del bidrag fra utmeldte medlemmer og avdøde.
Når noen får interessante tilslag på materiale fra utmeldte medlemmer formidler jeg dette videre. Det har resultert flere ganger i at det utmeldte medlemmet har meldt seg inn igjen.
Alf Christophersen Disgen fadder Norge.
Kjell
Du menar väl argumentför en referensdatabas
Rolf
Eller kanskje var 'for eller imot' :-)
Alf Christophersen Disgen fadder Norge.
Behörigheter för att posta
Svara med citat