Källhänvisningar är A och O för att man ska kunna studera varför någon tolkat informationen på ett visst sätt. Kopplingen mellan barn och föräldrar bör också kunna dokumenteras med källor. Det blir naturligtvis svårare i de fall man resonerar sig fram till en samband, men även här bör man styrka sina påståenden med hänvisningar till källor. I vissa fall finns ingen säker lösning på släktsamband och det är då bra, om man som Daniel skriver, man kan ange detta specifikt. Man skulle kunna länka till alternativa personer (om man anger att det är en osäker uppgift) för att ge andra en chans att nysta vidare och kanske lösa gåtan. Om man kommer in i på relationen från ett annat håll kan sambanden te sig annorlunda. Jag hoppas vi kan få centrala orts- och källträd då det ger andra intressanta aspekter på forskningen, där man kan se vilka personer som finns med på en specifik sida i en husförhörslängd etc. vilket också kan ge nya synsätt på släktsamband. Beroende på hur detaljerat man citerar källorna skulle man i princip, utifrån ett källträd, också kunna återskapa en arkivhandling digitalt.
Är tveksam om man ska tillåta hänvisningar till andrahandskällor, typ släktutredningar.





Svara med citat