Sidan 4 av 6 FörstaFörsta ... 2 3 4 5 6 SistaSista
Resultat 91 till 120 av 152

Ämne: Disbyt utveckling

  1. #91
    Phryxes avatar
    C-G Magnusson
    Medlemsnr
    13088
    Inlägg
    1 039
    Citat Ursprungligen postat av Daniel Berglund Visa inlägg
    Det kan vara bra att tänka igenom hur kvaliteten ska hanteras. Tänker du enligt wiki-principen (alla får skriva vad de vill, och alla andra får rätta vad de vill; med tiden når vi gemensamt en "sanning"), eller konventionellt (särskilda kvalitetsgranskare), eller på något annat sätt? Hur hanterar vi oenighet?
    En svår fråga. Informationen som matas in bör kunna knytas till en användare. Behövs versionshantering?

    Spånar lite. Kan man tänka sig att användaren som först matar in något om en person blir "ansvarig" för denna. Alla kan sedan lägga in händelser till den inlagda personen, men den ansvarige (eller någon administratör) godkänner informationen. Allt syns dock, men har olika status. Kanske ska man ha en diskussionsarea för varje inmatad uppgift, ungefär som Wikipedia, där vem som helst (inloggad) kan kommentera ex. tolkningen av en källtext. Man kanske också kan ha ett formulär där anonyma kan kommentera rörande en person. Svaret kan skickas med e-post eller läggas som en post i diskussionen kring en person. Ändringar på en person kan följas av vem som helst via RSS, kanske uppdelat på godkända uppgifter, föreslagna ändringar och diskussionen kring personen.

    En fundering vad gäller händelser. Man ska kanske avgränsa dessa till vad en källa anger, dvs om en person bott på samma ort i 30 år delas denna period upp efter källornas tidsomfattning. Det blir då lättare att diskutera tolkningen av enskilda uppgifter. Inga händelser utan källangivelse borde tolereras.

    Citat Ursprungligen postat av Daniel Berglund Visa inlägg
    Hur förhåller sig referensdatabasen till Disbyt?
    Kanske på samma sätt som register förhåller sig till Disbyt!? Gemensamt sökgränssnitt, men med egna funktioner.

    Citat Ursprungligen postat av Daniel Berglund Visa inlägg
    Hur ska arbetet göras? Samma princip som Disbyt, eller på något annat sätt?
    Förstår inte frågan. Vilket arbete? Om man ska ha en referensdel måste informationen ligga kvar online, dvs den byts inte ut. Detta torde innebära att man måste ha ett webbgränssnitt där man kan ändra och kommentera informationen. Det krävs väl ett gränssnitt som liknar det som finns i Disgen (DisWeb?) där man kan lägga in många olika händelser, multimedia, knyta till orter och källor etc. Första inmatningen skulle i princip kunna göras via en import, men det som talar emot det är om man vill knyta händelser till centrala godkända orts- respektive källträd. Det kommer att ta tid att mata in, men vem har bråttom ... Ska man begränsa sig till en viss tidsperiod till att börja med? Ex 1800-talet, där det finns gott om källmaterial. Det blir svårare bakåt i tiden.

  2. #92
    Det verkar ju finnas ett intresse att finna en vidareutveckling av Disbyt. Utan attt gå in på detaljer så är frågan rätt komplex och måste kanske penetreras även vid sidan en Disforum av en projektgrupp för att t ex lägga fram ett eller alternativa förslag vid en förbundsstämma.

    Rubricera exempelvis uppdraget som: Strategisk vidareutveckling av Disbyt alternativt uppbyggnad av en referensdatabas över Sveriges historiska befolkning inklusive eventuellt erforderligt samarbete med andra släktforskarorganisationer.

    Daniels invändningar är betydelsefulla och det är viktigt att finna en form som leder till mål och inte fastna i klisterburken. Här finns många fallgropar.

  3. #93

    Kjell Hasselroth
    Medlemsnr
    39064
    Ort
    Karlstad
    Inlägg
    57
    Nej, jag menade mot. De, inlägg jag har läst här, är väl alla för en ”referensdatabas”. När vi då inte redan har en sådan, bör det ju finnas argument emot. Om några veckor kan jag tänka mig, att på DIS-forum presentera en motion, så kan vi diskuttera själva innehållet. Jag upplever att vi som förening har ett problem med inaktiva medlemmar. Där av min fråga till Alf. Jag har tidigare framfört åsikten att göra om Disbyt till en betaltjänst för icke bidragande/aktiva medlemmar. Vill gärna se åsikter för och emot detta förslag.
    Jag är väl mest för lösningar ”här och nu.” och av den anledningen tror jag på en stegvis införande av en referensdatabas. I steg ett tror jag på en separat databas. Men uppgifterna skall även finnas i Disbyt, men i Disbyts format. (endast namn, år, församling) Låt medlemmen välja om uppgifterna skall presenteras i enbart i Disbyt eller ej. Jag tror på en konventionell lösning till att börja med. Först en teknisk ”städning” av det insända underlaget. Alla händelser som saknar källhänviselse avvisas, inga dubbletter accepteras, så även personer utan släktrelationer. Dis-tref ombuden skall ha, en instruktion över hur ”klagande” skall hanteras, Till varje Dis-tref ombud skall det finnas en referens grupp(med ett geografiskt ansvarsområde). Som bearbetar fellistor och överklagande. Det skall även finnas en central referensgrupp. Motivet för en konventionell lösning är att jag tror det är den snabbaste sättet att få en bra kvalité på innehållet. Men inte minst är det bra sätt att engagera många medlemmar i arbetet. Det kan bli ett bra socialt lokalt arbete.
    Jag tror på olika användargränssnitt , för ombuden, referensgruppen, bidragande medlemmar och slutligen betalande medlem.

  4. #94
    AlfChrs avatar
    Alf Christophersen
    Medlemsnr
    919
    Ort
    Songe
    Inlägg
    479
    Det som vel er viktigst er å få tak i personer med kildekritisk utdanning til å gå gjennom materialet. Alle personer må sjekkes opp mot originalkilde, f.eks. kirkebok, folketelling, skiftemateriale og lignende for å bevise at det er hold i påstanden om lenker mellom personene.
    Det er ikke tilstrekkelig å gjøre automatisk arbeide som vi kan gjøre med DISBYT eller DIStreff, men alle personer og relasjoner må sjekkes. For å kunne bevise farskapet må tre generasjoner være registrert i kildene i mange tilfeller. Dvs. er den person X som hevdes å være sønn av Y som igjen er sønn av Z, så må dette kunne bevises. Slike kilder finnes dessverre sjelden og er vel stort sett i form av skiftemateriale og noen ganger i forhørslengdene.
    Alf Christophersen Disgen fadder Norge.

  5. #95
    Phryxes avatar
    C-G Magnusson
    Medlemsnr
    13088
    Inlägg
    1 039
    Citat Ursprungligen postat av AlfChr Visa inlägg
    Det som vel er viktigst er å få tak i personer med kildekritisk utdanning til å gå gjennom materialet. Alle personer må sjekkes opp mot originalkilde, f.eks. kirkebok, folketelling, skiftemateriale og lignende for å bevise at det er hold i påstanden om lenker mellom personene.
    Det er ikke tilstrekkelig å gjøre automatisk arbeide som vi kan gjøre med DISBYT eller DIStreff, men alle personer og relasjoner må sjekkes. For å kunne bevise farskapet må tre generasjoner være registrert i kildene i mange tilfeller. Dvs. er den person X som hevdes å være sønn av Y som igjen er sønn av Z, så må dette kunne bevises. Slike kilder finnes dessverre sjelden og er vel stort sett i form av skiftemateriale og noen ganger i forhørslengdene.
    I Disgen finns inget fält för att ange källor för relationen förälder-barn (och som jag efterlyst tidigare). Om man gör detta möjligt ska man nog också titta på ex. adoptioner. Det finns andra typer av sociala relationer (grannar, arbetsgivare-arbetstagare, faddrar, långivare-låntagare etc) man också skulle kunna åskådliggöra, men detta är ganska outforskat, tror jag.

  6. #96
    Phryxes avatar
    C-G Magnusson
    Medlemsnr
    13088
    Inlägg
    1 039
    Angående användargränssnittet hoppas jag man skiljer på presentation, editering och kommentarer. Har sett några exempel där presentationssidan över ex en person är översållad med ikoner och/eller länkar för editering och/eller kommentarer. Ser hellre ex. tre flikar - Presentation (visa snyggt och läsbart), Editering och Diskussion (kommentarer). Kanske behövs en flik för Administration också ...

    Att en arbetsgrupp presenterar ett (eller flera alternativa) förslag till styrelsen behöver inte betyda att diskussionen här ska avstanna. Tror det är nyttigt att se på olika konkreta förslag och diskutera för- och nackdelar med dessa.

  7. #97
    Phryxes avatar
    C-G Magnusson
    Medlemsnr
    13088
    Inlägg
    1 039
    Som Rolf skriver här ovan är det bra om man kan få med alla stora aktörer på en referensdatabas. Flera olika konkurrerande projekt vore inte bra.

  8. #98
    AlfChrs avatar
    Alf Christophersen
    Medlemsnr
    919
    Ort
    Songe
    Inlägg
    479
    Citat Ursprungligen postat av Phryxe Visa inlägg
    I Disgen finns inget fält för att ange källor för relationen förälder-barn (och som jag efterlyst tidigare). Om man gör detta möjligt ska man nog också titta på ex. adoptioner. Det finns andra typer av sociala relationer (grannar, arbetsgivare-arbetstagare, faddrar, långivare-låntagare etc) man också skulle kunna åskådliggöra, men detta är ganska outforskat, tror jag.
    Kikket litt på GEDCOM-standarden og 1 FAMC støtter både angivelse av kilder/referanser og er også samme sted man oppgir om et barn er adoptert eller ei.

    CHILD_TO_FAMILY_LINK:=
    n FAMC @<XREF:FAM>@ {1:1}
    +1 PEDI <PEDIGREE_LINKAGE_TYPE> {0:M} p.50
    +1 <<NOTE_STRUCTURE>> {0:M} p.33

    PEDIGREE_LINKAGE_TYPE:= {Size=5:7}
    [ adopted | birth | foster | sealing ]
    A code used to indicate the child to family relationship for pedigree navigation purposes.
    Where:
    adopted = indicates adoptive parents.
    birth = indicates birth parents.
    foster = indicates child was included in a foster or guardian family.
    sealing = indicates child was sealed to parents other than birth parents.

    NOTE_STRUCTURE:=
    [
    n NOTE @<XREF:NOTE>@ {1:1} p.55
    +1 <<SOURCE_CITATION>> {0:M} p.34
    |
    n NOTE [SUBMITTER_TEXT> | <NULL>] {1:1} p.54
    +1 [ CONC | CONT ] <SUBMITTER_TEXT> {0:M}
    +1 <<SOURCE_CITATION>> {0:M} p.34
    ]

    Det skal altså knyttes til en tekststruktur som brukes til å omtale relasjonen og denne kan/skal kunne kildebelegges.

    Så fra Gedcom sin side er det mulig å kildebelegge også lenker som inngår som del av et filiasjonsbevis.
    Alf Christophersen Disgen fadder Norge.

  9. #99

    Kjell Hasselroth
    Medlemsnr
    39064
    Ort
    Karlstad
    Inlägg
    57
    Citat Ursprungligen postat av Phryxe Visa inlägg
    Flera olika konkurrerande projekt vore inte bra.
    Släktdata har väl ett sådant konkurrerande projekt, varför kan inte DIS också starta ett?
    Varför är det inte bra?

  10. #100
    Phryxes avatar
    C-G Magnusson
    Medlemsnr
    13088
    Inlägg
    1 039
    Citat Ursprungligen postat av 39064 Visa inlägg
    Släktdata har väl ett sådant konkurrerande projekt, varför kan inte DIS också starta ett? Varför är det inte bra?
    Vad jag känner till har inte Släktdata en genealogisk referensdatabas!? Vad är bra med att samma arbete görs om två eller fler gånger?

  11. #101

    Kjell Hasselroth
    Medlemsnr
    39064
    Ort
    Karlstad
    Inlägg
    57
    Det gör att jag som enskild individ kan välja mellan olika föreningar/produkter.
    Inte skulle vi ha så bra produkter vad gäller Digitala arkiv. Om det inte hade varit tre konkurrerande leverantörer. Just nu tycker jag att DIS är den bästa rikstäckande föreningen inom släktforskning, vilket inte innebär att jag för alltid kommer att vara medlem.

  12. #102
    Phryxes avatar
    C-G Magnusson
    Medlemsnr
    13088
    Inlägg
    1 039
    Det är ideella föreningar vi talar om här. Jag tycker det är bättre med samverkan och att man skapar nya resurser istället för att uppfinna hjulet igen ...

  13. #103

    Kjell Hasselroth
    Medlemsnr
    39064
    Ort
    Karlstad
    Inlägg
    57
    Det finns flera skäl till att samarbeta, men att undvika dubbelarbete är för mig inget argument.
    Med vem skall vi samarbeta? På vilka produkter bör vi titta?

  14. #104
    Phryxes avatar
    C-G Magnusson
    Medlemsnr
    13088
    Inlägg
    1 039
    Jag ser gärna fler konkreta förslag på hur man kan utveckla Disbyt mot (eller tillsammans med) en referensdatabas, kanske från de som förespråkat att det kan läggas i samma system!? Även om vi/man bygger systemet för svenska förhållanden är det väl bra om man kan bygga det såpass generellt att även de övriga nordiska länderna kan använda det, för att utnyttja de begränsade personella resurserna för utveckling, om nu intresse finns. Det är bra om vi strävar åt samma håll. Jag kan tänka mig att hjälpa till i den mån jag kan för att utveckla det mot en referensdatabas. Det är dock mycket som ännu är oklart.

    Är det några som jobbar med en databas-struktur? Kan tänka mig att deltaga där. Det är ju sagt att Disgen ska använda en SQL-databas vad det lider ... Idéerna därfrån borde kunna användas även i Disbyt/Disref. En färdig struktur kan man ju i och för sig inte bygga innan man vet vad systemet ska innehålla, å andra sidan lär väl knappast Disgen genomgå några revolutionerande förändringar framöver.
    Senast redigerat av Phryxe den 2010-11-24 klockan 10:48.

  15. #105
    Citat Ursprungligen postat av 39064 Visa inlägg
    Det gör att jag som enskild individ kan välja mellan olika föreningar/produkter.
    Inte skulle vi ha så bra produkter vad gäller Digitala arkiv. Om det inte hade varit tre konkurrerande leverantörer. Just nu tycker jag att DIS är den bästa rikstäckande föreningen inom släktforskning, vilket inte innebär att jag för alltid kommer att vara medlem.
    Men konkurrensen i Sverige har ju också gjort att det här är betalform för kyrkböckerna digitalt, till skillnad från i våra grannländer som bara har en aktör ...

    Att olika ideella föreningar startar egna projekt med referensdatabaser för Sveriges befolkning är väl egentligen ganska orimligt - enligt den enda uppgift jag lyckats hitta digitalt (Wikipedia "Sveriges demografi") föddes ca 26 miljoner människor bara under perioden 1749-2005 .
    Bara Sveriges dödbok 1901-2009, som innehåller ca 70 % av de avlidna under första halvan av seklet - innehåller 7,8 mnr människor (och beräkningen säger att det då fattas 1 miljon avlidna) varav givetvis många är utlandsfödda, men å andra sidan har en mängd svenskfödda emigrerat. Båda grupperna ska förstås ingå vid en total kartläggning.

    Att göra en totaldatabas med familjekopplingar är ju därför en ganska rejäl arbetsuppgift, bara för perioden efter 1750, sedan fanns en del födda före dess också. Folkmängden 1570 uppskattas enligt samma sida till ca 900 000. Många av dessa personer finns ju förstås inte i några källor överhuvudtaget.

    Sedan har jag ju givetvis mina dubier om kvaliteten på alla databaser (bara utifrån uppgifterna på befintliga databaser ...), men det tycks alltför ofta få en roll i baksätet eller t.o.m. i bagageutrymmet på diskussioner ;-)

  16. #106
    DanielBerglunds avatar
    Daniel Berglund
    Medlemsnr
    25564
    Ort
    Göteborg
    Inlägg
    1 225
    Citat Ursprungligen postat av Eva Dahlberg Visa inlägg
    Sedan har jag ju givetvis mina dubier om kvaliteten på alla databaser (bara utifrån uppgifterna på befintliga databaser ...), men det tycks alltför ofta få en roll i baksätet eller t.o.m. i bagageutrymmet på diskussioner ;-)
    Kvaliteten är helt klart ett problem, men hur löser vi det?

    Jag tror själv att vi kommer ganska långt med wiki-principen (dvs alla kan "rätta" och ändringshistoriken sparas) och att se till att databasen kan representera "oskarpa påståenden" ("troligen son till...") och "omtvistade påståenden" ("X påstår: son till A, Y påstår: son till B") men hur det ska gå till i praktiken vill jag, för att anknyta till Phryxes inlägg, inte säga någonting om innan jag försökt tänka igenom det...
    Ordförande & Disgenutvecklare.

  17. #107

    Kjell Hasselroth
    Medlemsnr
    39064
    Ort
    Karlstad
    Inlägg
    57
    Eva!
    Ditt inlägg innehåller ett antal intressanta aspekter.
    Men jag skallförsöka hålla mig till Ämnet. Om DIS skall lyckas skapa en referensdatabas, så måste vi tillvara ta erfarenheter och data från Disbyt.
    Mitt inlägg var ett svar på att jag inte tror att vi behöver samarbeta med alla ”stora aktörer”.
    Vilka är de ”stora aktörerna”. Min tolkning av det är Kommersiella intressen, staten, och ideella föreningar. Det finns som jag har uppfattat det ett samarbete mellan DIS föreningarna i Norden, jag tror inte vi behöver blanda in ytterligare framför allt kommersiella intressen.

    I frågan om att skapa en referensdatabas, vill jag påstå att det finns kommersiella intressen.
    Än så länge har DIS med Disbyt ett enormt försprång
    Senast redigerat av 39064 den 2010-11-25 klockan 11:57.

  18. #108
    Phryxes avatar
    C-G Magnusson
    Medlemsnr
    13088
    Inlägg
    1 039
    Citat Ursprungligen postat av Daniel Berglund Visa inlägg
    Kvaliteten är helt klart ett problem, men hur löser vi det?
    Källhänvisningar är A och O för att man ska kunna studera varför någon tolkat informationen på ett visst sätt. Kopplingen mellan barn och föräldrar bör också kunna dokumenteras med källor. Det blir naturligtvis svårare i de fall man resonerar sig fram till en samband, men även här bör man styrka sina påståenden med hänvisningar till källor. I vissa fall finns ingen säker lösning på släktsamband och det är då bra, om man som Daniel skriver, man kan ange detta specifikt. Man skulle kunna länka till alternativa personer (om man anger att det är en osäker uppgift) för att ge andra en chans att nysta vidare och kanske lösa gåtan. Om man kommer in i på relationen från ett annat håll kan sambanden te sig annorlunda. Jag hoppas vi kan få centrala orts- och källträd då det ger andra intressanta aspekter på forskningen, där man kan se vilka personer som finns med på en specifik sida i en husförhörslängd etc. vilket också kan ge nya synsätt på släktsamband. Beroende på hur detaljerat man citerar källorna skulle man i princip, utifrån ett källträd, också kunna återskapa en arkivhandling digitalt.

    Är tveksam om man ska tillåta hänvisningar till andrahandskällor, typ släktutredningar.

  19. #109
    För att knyta an till vad jag anfört tidigare:

    Disbyt har nu ca 23 milj poster och är 10 år - det är säkert dags att ta ett nytt stort steg.

    En referensdatabas med släktkopplingar och kvalitetssäkring är möjligtvis en dröm men det är bättre att sätta målet där och sedan om det är nödvändigt göra vissa prutningar. En referensdatabas måste innehålla mer detaljer än Disbyt (t ex datum samt källbeteckning). Som ovan en släktutredning är i detta avseende ingen källa utan anger "någons uppfattning".

    Med samarbetspartner ser jag i första hand Släktforskarförbundet med dess lokalföreningar - sannolikt är deras medverkan en nödvändighet. Andra partners kan vara Skatteverkets folkbokföringsenhet, dels för att fånga upp deras erfarenheter på sambandsstrukturer och dels hur gränssnittet mot nutid kan byggas upp. Kanske det finns någon medlem med yrkeserfarenhet från detta område. En annan samarbetspartner kan vara forskarvärlden. Även här kan en forskare på genealogi vara till hjälp vid uppbyggnad och kanske kan det finnas finansieringsmöjligheter här. En kommersiell aktör är mindre sannolik som samarbetspartner.

    Det gäller, som både Eva och Daniel påpekar, att ha respekt både för kvalitetssäkring och den ofantliga volymen av poster. Speciellt i det äldre materialet är det ju ofta som antingen en födselnotis eller dödnotis finns tillgänglig men inte alltid båda.

    Det finns all anledning att arbeta vidare på frågan i främsta hand som en strategisk vidareutveckling av Disbyt, som eventuellt utmynnar i en ny produkt.

    Någon, helst Dis styrelse, bör ta och äga utredningsinitiativet.

  20. #110

    Kjell Hasselroth
    Medlemsnr
    39064
    Ort
    Karlstad
    Inlägg
    57
    Låt mig presentera, ytterligare alternativ. Jag tror att många släktforskare vill arbeta tillsammans med sin släktforskning. Men steget till ett nordiskt samarbete, är nog för stort för många. Därför vill jag ha en produkt som understödjer den lilla gruppen. Kusiner som släktforskar tillsammans och som finns på skilda geografiska platser. Här tror jag på en client-server lösning. Ett enkelt ”släktregisterprogram” som kan köras i fleranvändare miljö. Där fokus skall ligga på inregistrering, diskussion, import och export. Här skulle DIS uppgift vara att tillhanda ha programvaror och serverplats. Med tiden går det kanske, att bygga in liknande funktioner i DIS-ref. D.v.s. Utrymme för mindre grupper att jobba till sammans, utan att hela världen kan följa deras arbeten.
    Detta är en produkt som jag har fått många frågor om. Den kanske redan finns? Hur löser man det idag? Är DIS rätt samarbetspartner?

  21. #111
    AlfChrs avatar
    Alf Christophersen
    Medlemsnr
    919
    Ort
    Songe
    Inlägg
    479
    Forstår ditt synspunkt. Men, ideelle programmører som setter i gang med dataprosjekter som faktisk vil være i millionklassen om det skulle vært lønnet arbeide, finner vi neppe mange nok av. Selv på et nordisk plan har vi idag problemer med å verve frivillige.

    Derfor bør man gå ut med en gang på nordisk plan.

    Men det finnes flere løsninger.
    Som i dag, felles arbeide, men separate databaser som vel er det du ønsker fortsatt, eller en felles nordisk base som bedre takler migrasjon mellom landene og som også støtter migrasjon til USA og etterhvert også flere andre land.
    Alf Christophersen Disgen fadder Norge.

  22. #112

    Kjell Hasselroth
    Medlemsnr
    39064
    Ort
    Karlstad
    Inlägg
    57
    Alf! Jag är överens med dig om målet och speciellt jag är mycket intresserad att vi samarbetar över norsk-svenska gränsen. Jag har många av mina anor från norska sidan.
    Men måste det jag föreslår bli så dyrt och stort?
    Har själv funderingar på ett samarbete med Karlstads Universitet, men är lite osäker på vad det leder till.
    Vi har en liten hembygdsförening, som jag tycker har gjort ett lyckat projekt.
    http://www.wermlandsbilder.se/database_info.htm

    Min målsättning är att, under våren ha en beta version av programmet klart.

  23. #113
    Phryxes avatar
    C-G Magnusson
    Medlemsnr
    13088
    Inlägg
    1 039
    Citat Ursprungligen postat av Rolf Carlsson Visa inlägg
    ... en släktutredning är i detta avseende ingen källa utan anger "någons uppfattning" ...
    Jag får revidera min uppfattning. Det är nog inte riktigt så enkelt. En släktutredning och annat liknande material kan innehålla unikt material och då måste det kunna användas som källa. Om man enkelt kan identifiera andrahandskällor kan man markera detta på ett sätt som tydliggör att uppgiften är osäker (med flagga, kod, färg etc). Man skulle då kunna ha olika visningslägen där man kan filtrera bort ex. osäkra uppgifter.

  24. #114
    AlfChrs avatar
    Alf Christophersen
    Medlemsnr
    919
    Ort
    Songe
    Inlägg
    479
    Kan man f.eks for en hendelse finne at både noe som tyder på et gårdsnavn og eksakt dato for hendelsen kan det kanskje være fra en primær kilde. Fravær av slikt er entydig med at man ikke har brukt en primærkilde, dvs. er basert på sekundærkilder eller tredjehåndskilder.
    Alf Christophersen Disgen fadder Norge.

  25. #115
    Phryxes avatar
    C-G Magnusson
    Medlemsnr
    13088
    Inlägg
    1 039
    Citat Ursprungligen postat av Eva Dahlberg Visa inlägg
    ... Sedan har jag ju givetvis mina dubier om kvaliteten på alla databaser (bara utifrån uppgifterna på befintliga databaser ...), men det tycks alltför ofta få en roll i baksätet eller t.o.m. i bagageutrymmet på diskussioner ;-)
    Nu vet jag inte vilka databaser du tänker på, men osäkerheten på uppgifterna beror nog till stor del på vilka kontrollfunktioner man har. Om man har krav på källhänvisningar som är knutna till en källdatabas, orter knutna till en standardiserad ortsdatabas, om man kan ändra informationen och se vad som ändrats över tid (versionshantering) och om man kan diskutera/kommentera alla uppgifter har man kommit en bit på vägen. Det kommer alltid att finnas oklarheter inom släktforskningen och de uppgifterna blir inte oklarare för att man lägger dem i en databas, snarare tror jag det kan öppna för nya sätt att söka och se sammanhang.

  26. #116

    Kjell Hasselroth
    Medlemsnr
    39064
    Ort
    Karlstad
    Inlägg
    57
    I Värmland fanns det år 1805 140 100 enligt SCB. Hur många av dessa som har ättlingar i dag, är lite svårare att beräkna. Men att det skulle vara ca 100 000 värmlänningar som levde under perioden 1760 – 1800 och som har ättlingar idag, duger väl som antagande. I så fall har jag nu 1½% av dem i mina test databaser. Det är anor till ett 40 tal släktforskare i Värmland och tror därför det är ett statistiskt genomsnitt av hur forskning ser ut.
    Går det att få fram samma graf från Disbyt, helst över Värmland?
    Senast redigerat av 39064 den 2010-11-29 klockan 17:30.

  27. #117
    Citat Ursprungligen postat av Phryxe Visa inlägg
    Nu vet jag inte vilka databaser du tänker på, men osäkerheten på uppgifterna beror nog till stor del på vilka kontrollfunktioner man har.
    Hej C-G! Jag tänker t.ex. på Disbyt ... ;-) men även de vanliga lättillgängliga källorna Sveriges dödbok (alla fem) och Sveriges befolkning 1880-1890-1900 för att ge några exempel i Sverige. Alltså befintliga databaser som ligger till grund för mångas forskning och som jag antar skulle ligga till grund (som en grundplåt) för en stor del av jobbet. (för snabba resultat). Sedan finns det säkert privata databaser som är bra, det tror jag säkert.

    mvh,
    Eva

  28. #118

    Kjell Hasselroth
    Medlemsnr
    39064
    Ort
    Karlstad
    Inlägg
    57
    Eva!
    Mitt viktigaste motiv till förändringar i Disbyt, är att höja kvalitén.
    Vilka förslag har du på kvalitets, höjning i Disbyt?
    Vilka diskussioner är det som sker i baksätet och av vem?
    Är det om kvalitén på Disbyt eller är det användningen av register och databaser inom släktforskningen?
    Vad är ditt förslag? Skall DIS avstå från att skapa databaser?
    I så fall vilken verksamhetside skall då DIS ha?

  29. #119

    Rolf Eriksson
    Medlemsnr
    1977
    Ort
    Vikingstad
    Inlägg
    82
    Nu vill ett gammalt disbytombud uttala sig. Först ska jag erkänna att jag vet inte vad en relationsdatabas eller en SQL-databas är. Förutom att jag samlar in utdrag och ser till att basen uppdateras runt varje månadsskifte använder jag basen för egen forskning och har haft och har en enorm nytta av den. Men den ska användas på rätt sätt.
    Basen startades från början som en BBS-bas med en ledning som en forskare i taget kunde ringa upp. Vid tioårsjubileet kollapsade basen när den fick över 6000 anrop på en timme. Vilken utveckling! Det var meningen att släktforskare skulle ta kontakt med varandra och att vi skulle hjälpas åt att föra forskningen framåt. I disbyt står byt för att byta uppgifter (filer).
    Disbytbasen är inte, har aldrig varit och kommer säkert inte att bli en källa. Den är och skall förbli ett hjälpmedel i forskningen. Av den anledningen finns heller inga datum angivna. Detta ska tvinga användaren att kontrollera uppgifterna. Men hjälpen är ju att man kan begränsa sökningen till det angivna året och församlingen när man letar i födelse-, vigsel eller dödbok.
    Min känsla, när jag läst det här ämnet, är att man vill ha så mycket uppgifter som möjligt i Disbyt. Kan man skriva av allt är det ju ingen forskning längre och den tycker jag att vi ska måna om för i föreningens namn står det "för datorhjälp i släktforskningen". Det innebär inte att man bara ska plagiera utan att kontrollera.
    Det finns felaktigheter i Disbyt. Man kan ha tolkat en kyrkbok fel, man kan ha snubblat på tangentbordet och, vad värre är, några har lagt in falska uppgifter för att se om någon "stjäl" deras uppgifter rakt av. Hur höjer man den kvaliteten? Det får vi säkert leva med så gör som jag: kontrollera, kontrollera och kontrollera.
    Hittar man någon felaktighet så skriver man ett vänligt brev till den som skickat in och tipsar om att denne är fel ute och hittills har jag bara fått positiva svar i sådana fall. Har till och med själv fått ett tips när jag inte kontrollerat tillräckligt utan skrev fel datum. Tacksam.
    Personligen tycker jag att Disbyt är den finaste medlemsförmånen vi har och i nästa Diskulogen kan ni läsa om hur ett Disbytutdrag tas om hand av ombudet.
    Nu kanske ni tror att jag är emot förändringar. Inget är mer felaktigt men samtidigt ser jag inga konkreta förslag som jag, med min brist på kunskaper, kan ställa mig bakom.
    Rolf Eriksson
    Disbytombud

  30. #120

    Rolf B. Holte
    Ort
    Bodø, Nordland
    Inlägg
    3
    Kaster meg uti, som norsk Distreff utvikler har jeg ventet på ett nordisk samarbeid. Det var ett møte for noen år siden som skulle være starten på dette. Men slik jeg ser det strandet på leder nivå. Man skulle lage felles policyer for ulike ting, men lite skjedde. Er ikke interresert å debattere hvorfor det gikk slik. Faktum er at jeg personlig purret på vår side og ikke lykkes å få ting på rett spor fra norsk side. Dersom ikke nordisk prosjekt kommer på luten går jeg videre med egne planer.. (som sikkert kan brukes senere som en prototype)

    Hvorvidt hva Disbyt skal utvikle seg til diskuterere jeg gjerne, En referanse database er forsåvidt en gammeltanke i presentert på ny måte. Noe av den kritikken mot Distreff (på norsk side) er at den ikke inneholder kvalitetsikret date. Å lage en database med kvalitetsikret data er noe som flere har foreslått. Noen har også tatt til ordet for å koble "alle" personer i digitale kilder sammen.

    Det jeg har gjort i ventetiden er:

    • Dokumentert datastrukturen i Distreff/Disbyt (kmq fil)
    • Lage en databasemodell basert på KMQ strukturen
    • Vurdert noen rammeverk, verktøy
    • Grublet på nye funksjoner
    • Teste ut verktøy som kan brukes for å lage PHP sider med grunnleggende funksjoner for visning/redigere av data m.m (Brukt til å lage tilbakemeldingsystem i norsk Distreff)
    • Sett på verktøy for ETL (konvertering av data)

    Forøvrig: Relasjonsdatabase er data spredd i ulike tabeller hvor dataene er koblet gjennom en relasjon. se wikipedia
    Rolf B. Holte, Medlem i DISnorge, DIStreff utvikler

Sidan 4 av 6 FörstaFörsta ... 2 3 4 5 6 SistaSista

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •