Men mange har mye i mot i det minste distreff pga. dubletter. Vil anta at det kanskje også gjelder disbyt og at de derfor ikke vil bidra, fordi det vil gi enda flere dubletter som de ikke skjønner hensikten med (fordi de tror, og bruker, ressursen som en referansebase, ikke til å knytte kontakt)
Det disse ønsker er en database å skrive av etter, og slippe å gjøre noe slektsforsking selv utenom avskriving av databasen.
Alf Christophersen Disgen fadder Norge.
Hej!
Trevligt med lite synpunkter på Disbyt.
Angående utvecklingen av Disbyt så sker det i ett samarbete med Dis-Norge som ju har systerdatabasen Dis-Treff. Allmänt kan man säga att vi behöver modernisera databasen och databasstrukturen i botten, vilket är en förändring som inte omedelbart märks för användaren, men i förlängningen kommer det att leda till ganska mycket ny funktionalitet som inte finns idag. Man skulle t ex kunna ha andra sökmöjligheter än idag såsom söka på man och hustru samtidigt, primärt på förnamn eller ortnamn osv.
I Disbyt har vi dels uppgifter insända av medlemmar från deras släktprogram och dels uppgifter från olika databaser under begreppet SPÅR - Svenskt personregister genom århundraden. Jag tycker det finns en poäng i att samla uppgifter från olika håll till en databs. (Jag vet inte hur många gånger jag blev irriterad på papperstiden på arkiven när jag sökte i ett vigselregister där männen fanns i ett register och kvinnorna i ett annat, och man av misstag inte hittade något för att man sökte i fel register.) Jag tror dock att man får acceptera att det finns dubbletter. Jag tror det är orealistiskt att man kan finna någon absolut sanning för alla uppgifter.
När det gäller uppgift om källor, så är problemet att vi ur PuL-perspektiv inte kan publicera vad som helst. Dock finns ju en länk till Dispos, som många gånger tar dig direkt till källan. Nu kan man komma vidare till såväl AD och Svar som till Genline.
En målsättning är att med nya funktioner i Disbyt stärka möjligheterna att öka kvaliteten. Vi har därför diskuterat om man skulle kunna hänga på ett diskussionsforum till uppgifterna, där man t ex skulle kunna skriva att uppgifterna är fel och ange ett annat alternativ. Problemet här har närmast frågan hur man hanterar uppgifterna när medlemmen med de felande uppgifterna skickar in en rättad version. Om länken hänger kvar, så står det i nästa led att uppgifterna är fel, vilket blir konstigt. För en forumfunktionalitet krävs att man funderar på hur man hanterar uppgifter i stort, vid uppdatering osv. Vad skulle du säga om du har forskat fram något som du är bergsäker på, och det hela tiden dyker upp någon som säger att det är fel?
När det gäller gränssnittet som ju är 1900-tal så att det stänker om det, ser jag det i två led. Efterhand som Disbyt och för all del Dispos inkorporeras i den nya webben får väl det grafiska gränssnittet justeras, men det är ju också bra om man kan få ny funktionalitet - exempelvis sortering på olika kolumner osv.
För Disbyts del behöver vi medlemmar som är intresserade av att delta i utvecklingen både på skiss-stadiet och på det konkreta arbetet med databasen och programmering.
/Olof C
Några funderingar ang. Olofs kommentarer.
Varför blanda in diverse register i Disbyt? Särskilj registren så att vi som inte är intresserade av Disbyt (bl.a. av skäl som ovan anförts) kan komma åt dem obehindrat. Lägg istället till en samsökningsfunktion, eller är det tänkt att Disbyt ska bli ett allomfattande register!? Yttermera, hur ser man vilka register som ingår och kan medlemmar bidraga för att lägga till fler?
Finns några tankar på framtiden avseende det jag tar upp i sista stycket 2010-10-16 12:26? Namnet Disbyt ger i alla fall inget intryck av beständighet.
Phryxe, det finnes metoder for å gjøre registre søkbare uten å bidra med data til disbyt. Problemet med registre er gjerne at de er enkeltindivider, så de drukner ved søk og kan ikke gi opphav til trær man kan klatre med.
Også i et prosjekt med å lage en samlet, koplet database over alle slekter som har levd, f.eks. i Norden, vil man fortsatt kunne bruke DISBYT/DIStreff som basis ved at alle medlemmer da kan klatre i dette registeret, men for å klatre i medlemmenes egne data må man levere data selv.
Men for å lage det siste, kreves det innsats fra frivillige.
I DIStreff kan du f.eks. på egen hjemmeside redigere om du ønsker at alle kan klatre i dine data, eller om du ønsker bare medlemmer skal kunne klatre eller om bare bidragsytere kan klatre. Du kan derfor f.eks. om du diskuterer med noen på f.eks. DISchat om slekt og du vet at slekten finnes i DIStreff, gå inn i menyen og aktivere Z-status, og be vedkommende søke på navn av interesse. Da kan vedkommende fritt klatre i ditt bidrag så lenge du har angitt Z-status. Når chatten er over (og evt. diskusjonspartner har blitt interessert i å bli medlem, eller varsler at bidrag til DIStreff evt. Disbyt er oversendt så man får m-brukernavn, kan vedkommende igjen gå inn på siden og slå av Z-status, og i samme sekund vises de samme trær kun for bidragsytere :-)
Alf Christophersen Disgen fadder Norge.
Det du nämner är en anledning att hålla isär hjälpregister och Disbyt. Helst ska man också kunna söka i varje enskilt litet register, av vad slag det nu vara månde, en bok med Porträttgalleri, något nummer av Polisunderrättelser eller ett bouppteckningsregister. Det ena utesluter inte det andra, man behöver inte ha antingen Disbyt eller en mängd småregister, eller en referensdatabas för den delen. Jag tror att det blir fel om man försöker knöka in en massa olika saker i en stor databas som skapades för ett specifikt ändamål - att sammanföra släktforskare med gemensamma forskningsobjekt. Utveckla de olika delarnas speciella behov/egenskaper och se till att de också kan genomsökas samtidigt från ett gränssnitt.Ursprungligen postat av AlfChr
I en fremtidig base basert på databasesystem a la sql-basert, f.eks. MySQL, vil også filtrering på medlemsnr/identitet være gjennomførbart. Men vi må legge inn slike ønsker i en database om fremtidige muligheter som skal legges inn.
Om f.eks. et koplet totalt slektsregister legges inn i disbyt/distreff med brukernavn A00001, så vil man kunne f,eks. angi dette som et filterkriterie.
I en mysql-basert base vil det være naturlig å ha en velger som da forteller at A00001 er et register med godkjente slektstavler over alle kjente personer som har levd i Norge f.eks. frem til 1900 (ikke lagt inn !!) og at du velger å filtrere på navn A00001. Når du så finner det du ønsker ville det da være ønskelig at man trekker ut i søkeskjemaet de kritiske data som er kjent, fjerne filteret på A00001 og gjøre nytt søk og så finne alle medlemmer og andre registre som også inneholder samme person.
Alf Christophersen Disgen fadder Norge.
Jag instämmer. Något jag ofta saknar vid sökning i olika databaser är en bild av hur omfattande de är och vilket källmaterial som har använts. Ja, i en väldokumenterad databas finns detta noga förtecknat på en särskild informationssida, men när man inte har den sidan framför sig är det lätt att glömma vilken databas man just då söker i, särskilt om databasernas användargränssnitt är förvillande lika varandra.
Ett exempel är skivan Emigranten, där jag främst har använt mig av Emihamn (poliskamrarnas förteckningar över utresande från de större emigrationshamnarna), men ibland även Emibas (som utgår från kyrkobokföringen). Dessa båda databaser omfattar inbördes olika tidsperioder och olika geografiska områden, varför många individer bara finns med i den ena eller andra databasen, men inte i båda. Dessbättre har de väldigt olika användargränssnitt, så att man svårligen förväxlar dem med varandra (även om sökformuläret till gamla Emihamn lämnar mycket att önska ur användbarhetssynpunkt).
Innan jag söker efter en individ i endera databasen, så vill jag veta huruvida jag ens har någon chans att få en träff (och inte försöker hitta någon som utvandrade före 1868 i Emihamn). En sökfunktion som kombinerar eventuella träffar från båda databaserna är till föga nytta om man inte har väldigt bråttom, för när jag får beskedet "0 träffar" vill jag pröva mig fram med alternativa indata, och vilka fält det lönar sig att variera beror på vilken databas det gäller. Det är nog ganska få forskare som tolkar "0 träffar" som "tyvärr, din påstådda släkting har aldrig existerat" och ger upp utan att ifrågasätta källmaterialets kvalitet eller omfång...
Sökfunktionerna hos amerikanska Ancestry betraktar jag som en katastrof och ett avskräckande exempel i det här sammanhanget. Ambitionen att söka efter en och samma individ i tusentals databaser samtidigt är utmärkt, men om jag nu vet att min emigrant var född 1870 och talar om det, så förstår jag inte varför jag skall behöva läsa en "träfflista" innehållande personer födda såväl 1830 som 1910. Slår jag på "exact match" får jag förstås ingen träff alls, eftersom den flaggan gäller alla fält. När jag inte heller erhåller en utförlig förteckning över vilka databaser som därmed har konsulterats, så vet jag inte vilka ytterligare databaser det kan löna sig att söka i.
Det finns gott om utrymme för förbättringar av enskilda databaser och deras sökfunktioner, innan det känns aktuellt att kombinera flera databaser med varandra. Till exempel skulle jag vilja att databaserna kunde innehålla datatypen "uppgift saknas", så att jag kan få en träff också när jag vet födelseåret (och därför anger det), men databasen inte vet födelseåret för just den personen. Jag har hittills inte sett någon databas med den funktionen, utan rådet brukar vara "ange inte födelseåret" varvid jag får alldeles för många träffar i stället.
Den här forumavdelningen skall handla om DISBYT. Jag vill gärna att namnet skall fortsätta att syfta på "knyta kontakt med andra forskare", även om vi i framtiden kan komma att integrera den databasen i ett större system av sök- och registreringsfunktioner, men det senare ligger utanför ramen för utveckling av just DISBYT. Jag vill inte se DISBYT i sig utvecklas till "everything but the kitchen sink".
Disbyt är en helt unik produkt som DIS förvaltar och som visserligen centralt kan förbättras vad verktygen beträffar. Innehållet kan bara vi medlemmar utveckla genom att föra in vår släktforskning. Hur Dusbyt används beror nog på var man befinner sig i utvecklingsskalan i sin släktforskning. I början är det betydelsefullt att finna uppslagsändar att komma vidare bakåt i sin forskning. När man väl kommit till vägs ände och börjar att gå åt andra hållet från äldsta anan och framåt i tiden får Disbyt en annan roll.
Disbyt ger dels uppslag om okända relationer och dels information om flera forskar kring samma personer. Den andra huvudfuktionen är att det kring Disbyt byggs upp en referensdatabas om Sveriges (och Norges) historiska befolkning och dess släktsamband. Jag tror att båda funktionerna skall utvecklas. Att ta in uppgifter från Sveriges dödbok ger inget så länge dessa uppgifter inte länkas in med släktrelationer. (Detta är en helt annan produkt; att samla den stora mängd CD-skivor som finns i databaser). Detaljnivån på uppgifterna är helt OK - det tvingar mig att gå till en källa för att söka bekräftelse men inte blint skriva av det som presenteras i Databasen (uppgiften i disbyt kan ju trots allt vara felaktig).
Vad gäller en referensdatabas krävs mycket arbete för att säkerställa tillförlitligheten och kvalitéen. Rimligtvis måste de 22 milj poster som finns vara den bästa grundstenen som finns för en sådan databas. Vidare varför lägga en otrolig massa tid på något som någon anna vet. Det är ju bättre att koncentrera oss på det som ännu inte är kartlagt.
Några synpunkter:
- Inför en gemensam brevlåda för Disbyt utdrag (ej de enskilda ombuden). Vem som sedan tar hand om filen är rätt ointresant. Är självbetjäning möjlig.
- Förbättra statistik - t ex täckningsgrad av ackumulerade födslar, vilket är mer betydelsefullt än det totala antalet poster.
- Skippa de olika graderingarna med bättre och sämre lösenord.
- Möjlighet att även se några generationer framåt i tiden (inte bara bakåt).
-Motivera "alla" släktforskare att sända in material för att ytterligare förbättra täckningsgraden.
Rolf.
I DIS-Norge har vi for innsending av data til DIStreff en opplastingsside hvor den bidragskjører som føler for det laster ned bidraget og gjør jobben med å lage bidrag og gjør søk.
Vi har også GEDtreff (som bidragskjørerne bruker til å lage bidrag med) tilgjengelig for alle medlemmer, faktisk for alle medlemmer i DIS-Danmark og Föreningen DIS også så man sender bare fra seg selve bidraget samtidig som man i samme sekund får full adgang til å klatre i anetrær, og om man ikke har bidratt før, kan klatre i slektstrærne generelt.
Samtidig åpnes også mulighet til å lage analyser av egne data og få masse oversikter, hvor personer som nevnes i rapportene kan klikkes på og åpnes i slektsforskerprogrammet hvis det støtter å bli kalt med gedcom-id, f.eks. Disgen 8.2a :-)
Så da kan man få oversikt over hvem som nevnes på gårder som man glemte man hadde lagt inn og ikke koplet til et sokn fordi man ikke fant ut av det ved registreringen og så har glemt det hele :-) Et flott utgangspunkt for å rydde opp i stedsnavntreet i Disgen :-)
Alf Christophersen Disgen fadder Norge.
Dette er løsbart :-) Og løst hos DIS-Norge bl.a.
Samme tanke har slått meg, men jeg tror vi nok må få på plass MySQL løsning for å realisere dette.
Dette er nok det som vi alle må arbeide mest med. Det er nok mange årsaker til at folk ikke vil bidra, fra de som mener deres data ikke har verdi for andre til dem som mener vi andre ikke har noe med å snoke i deres slektsregistreringer :-(
(Kanskje en felles spørreundersøkelse kan være på sin plass om hvorfor man ikke vil dele av med andre sine data ?
Alf Christophersen Disgen fadder Norge.
Hej Kjell, Alf m fl
Ämnet kan egentligen delas upp i två separata diskussioner; kortsiktiga förbättringar i Disbyt (OPERATIVT) resp. Dis långsiktiga mål med DISbyt (STRATEGISKT). Det intresserar uppenbarligen.
Beträffande den kortsiktiga delen se punkter ovan samt
- modernisera även söksidan i Disbyt
- inför en sida med FAQ beträffande Disbyt
- Lägg in en länk till Anbytarforum, där efterlysningar f n ligger.
Be om ytterligare förbättringsidéer från medlemmarna och initiera sedan ett projekt.
På detta sätt kanske uppdateringarna av Disbyt-materialet stimuleras.
Starta även upp ett ämne om den strategiska utvecklingen av Disbyt (Daniel gav ju en "blänkare" om sin uppfattning i senaste numret av Diskulogen). När denna diskussion mognat vore det värdefullt om styrelsen lägger fast de strategiska målen.
Här ovan ett citat av den sista punkten i Rolfs debattinlägg från 2010-10-22 22:59. Som jag ser det finns det en uppenbar risk med DISBYT och det är att de källor som använts inte följer med ett DISBYT-utdrag. Jo de kanske följer med det material som skickas in, men däremot redovisas de inte i den befintliga databasen. Därigenom kan de uppgifter som läggs in bara kopieras in i vars och ens befintliga program utan större svårighet. Har då en uppgiftslämnare felaktiga uppgifter om personer och socknar kan det spridas som en löpeld. Jag har själv sett ett exempel på att en person fått en far som felaktigt anges född i socken A när det egentligen borde varit socken B. Hur som helst har då någon eller några uppgiftslämnare angett alternativ A och en (möjligen två) alternativ B. Sonsonen C till alternativ A finns dock inte med men däremot i alternativ B samt både A och B (för övrigt samma namn på båda personerna) har även samma hustru. Jag har nu kollat där igen och jag tror inte det är så många fel i det fallet längre.-Motivera "alla" släktforskare att sända in material för att ytterligare förbättra täckningsgraden.
Mvh/Sten Magnusson
Senast redigerat av Malviken den 2011-09-19 klockan 08:07. Anledning: Glömde sätta in datum för det inledande citatsutdraget.
Vad gäller sockenfältet och orter/delstater/länder är det bara att skriva in det i programmets ortdatabas, så finns det där för all framtid.
Mvh/Sten Magnusson
Varför denna rigida inställning till ”register” i Disbyt? Grund iden till Disbyt betraktar jag till närmast genialisk, och skall naturligtvis vara kvar. Men varför kan vi inte också få redovisa att den sökta personen finns i CD dödboken eller Värmlands kyrkoboksregister? I sökformuläret kan det mycket väl finnas ett val. Sök endast i ”medlemsinskickad forskning” . Jag tror att om vi tillåter att ex Smedsskivan/ Långarydssläkten publicerar sin forskning i Disbyt, så kommer det att gynna alla parter. Phryxe! Om du väljer att skänka din forskning till ex en lokal släktforskarförening, som erbjuder sig att vårda och underhålla din forskning, varför skall de inte få skicka in denna till Disbyt? För att på så vis kunna hjälpa nästa genrations släktforskare.
Kjell!
Uten å komme med forhåndsløfter, så er også en slik valgmulighet noe jeg selv også fantaserer om i en fremtidig disbyt/distreff-tjeneste. Da kunne databasen samtidig være et nordisk register over alle individer som har levd, f.eks. før 1930 (hvis død) eller før 1910 (om død ikke er registrert) og kun søkbart om man har angitt at kun dette register skal danne utgangspunkt for søk.
Når man finner så vedkommende, kan man i stedet krysse av for at man kun skal søke i medlemmenes data, og så finner man de medlemmer som ant. har data om vedkommende.
Alf Christophersen Disgen fadder Norge.
(Noen vil da sikkert komme med innvendingen, hvorfor da sende inn data?
Vel, det er ikke sikkert at fasiten er korrekt likevel, det kan også være mange mangler fordi offisielle kilder ikke har alle koplinger, mens et medlem derimot sitter med private papirer som viser koplnger som ikke er fanget opp.
En annen ting er at et nordisk register med godkjente og autoriserte lenker vil ta århundrer å gjennomfør i alle detaljer. 50% er mulig, men 100% av Nordens befolkning, neppe.
Alf Christophersen Disgen fadder Norge.
Egentligen vill vi nog alla både och. Som jag ser det är:
Disbyt ett register med släktsamband, f n skapat av medlemmarna (här hör utan vidare Långarydssläkten hemma med sina släktsamband).
Alla dessa CD-skivor som finns över födda, döda, gifta, specifika yrken mm mm är fantastiska produkter, som skapats av otaliga timmars ideellt arbete. Tekniken har ju succesivt förändrats och det är möjligtvis dags att finna en plattform/databas där sökning kan göras över nätet om denna information. Denna fråga har ventilerats tidigare. Jag är medveten om att det finns såväl tekniska frågor att lösa som ekonomiska/upphovsrättsliga frågor. Inga luncher är gratis - ej heller sökning i en sådan databas. Om tillräckligt mycket info samlas tror jag att det finns bärkraft att kompensera "nertecknarna". Ett dussin CD-skivor med olika register är ju inte gratis - samtidigt som de innehåller statisk information (fel kan inte rättas till/ny info kan inte uppdateras, vilket kan ske i en databas).
Vad beträffar Disbyt med släktsamband finns produkten, som i och för sig kan förbättras. En huvudfråga är att göra denna databas så komplett som möjligt, dvs högsta möjliga täckningsgrad Sveriges historiska befolkning. Genom att fortsätta med medlemsinformation skapas visserligen dubbletter, men var och en kan då, om dubbletterna går olika vägar, själv välja den man tror på. Vid utveckling av en gemensam referensdatabas måste någon "sätta sig till doms" över dessa dubbletter, som går olika vägar. (se även vad Alf skriver ovan).
Vad gäller den andra frågan måste en ny produkt skapas och en huvudman måste utses. Här måste flera huvudorganisationer komma överens, i första hand DIS och Förbundet men möjligtvis även andra.
Jag tror vi talar förbi varandra. Man kan ge möjlighet att söka i Disbyt och diverse andra register utan blanda ihop dem i samma databas.
Jag har givit skälen till att inte "bidra" till Disbyt. Jag tvivlar på att det finns släktforskarföreningar som vårdar och underhåller andras forskning, om du med det menar att man uppdaterar den. Möjligen håller de den tillgänglig för andra ...
Pyryxe! Du lämnar inga motiv till varför inte dödboken, Värmlands kyrkoboksregister m.m. inte får finnas i Disbyt. Om du bara vill se vilka register en sökt person finns i så låt det finnas ett val, ”Sök endast i Register”. Jag har försökt leta efter dina motiv till varför inte din forskning finns eller får finnas i Disbyt, men hittar dem inte. Varför?
Det är just av den anledningen, jag har startat en samarbetsprojekt i Värmland. Att försöka hitta sätt att ta tillvara ta genomförd forskning. På något sätt vill jag visa upp att forskningen finns, ett bättre sätt än Disbyt kan jag inte finna.Jag tvivlar på att det finns släktforskarföreningar som vårdar
Motivet är normalisering av databaserna och att jag vill ha utvecklade funktioner för register-delen för att folk lättare ska kunna bidraga med egna små och stora register, att man ska kunna söka i de enskilda registren utan att få träffar i Disbyt och att man lätt ska se vilka register som finns för att undvika att göra dubbelarbete. Det verkar som om vi alla vill kunna söka i allt på en gång, men man behöver inte lägga allt i en "databas" för det. Kan man lösa detta i en databas, låt gå för det ...
Svar ........
Hej allesammans
Har varit medlem nu sen 2004...har haft anledning att testa Disbyt ett antal ggr. genom åren. Jag inser att mycket energi och arbete har lagts ner på denna funktion. Ska jag vara ärlig dock så tycker jag att Disbyt känns lite som att gå över ån efter vatten. De sökningar jag gjort har dessvärre aldrig lätt till nått positivt. Förr när inte kyrkoböcker fanns scannat och tillgängligt för alla och envar, så fanns det ett visst fog för att satsa energi på Disbyt. Tycker dock att utvecklingen sprungit ifrån denna funktion, dags att gå vidare. Varför slåss mot väderkvarnar.
Finns mycket att satsa på då det gäller Disgens funktioner.....
Det blir lite överlapp med disweb (http://www.dis.se/sv/projekt/disweb.html), men kanske just därför kan det vara en bra idé med en arbetsgrupp som funderar över strategin i det hela.Motion till DIS årsmöte.
Jag föreslår att årsmötet ger styrelsen i uppdrag att till sätta en arbetsgrupp. Uppgiften till gruppen skall vara att undersöka vilka verktyg det finns och bör finnas, för att registrera släktforskningsresultat i fler användarmiljö. Verktyget skall ha möjlighet att exportera innehållet till Disbyt.
Ett verktyg för lokala släktforsknings föreningar, släktföreningar som underlättare deras gemensamma forskning.
Gruppen skall också komma med förslag på hur DIS i övrigt kan stödja lokala föreningar, som vill publicera sin forskning i Disbyt. Som exempel server utrymme.
Ordförande & Disgenutvecklare.
Jag tycker själv att jag haft nytta av disbyt på flera sätt - dels hitta andra som forskar på samma (knepiga) anor, och dels för att få uppslag om var jag själv bör leta vidare.
Det ena utesluter ju inte det andra - disbyt är ett snabbt sätt att hitta uppslag som man sedan givetvis kontrollerar i de skannade kyrkböckerna.Förr när inte kyrkoböcker fanns scannat och tillgängligt för alla och envar, så fanns det ett visst fog för att satsa energi på Disbyt. Tycker dock att utvecklingen sprungit ifrån denna funktion, dags att gå vidare. Varför slåss mot väderkvarnar.
I dagsläget är det inte samma utvecklare och därmed ingen konkurrens om resurserna. (Det kan givetvis ändras, men idag är det så)Finns mycket att satsa på då det gäller Disgens funktioner.....
Ordförande & Disgenutvecklare.
Erkänner, jag hade inte tidigare läst innehållet i DIS-Webb. Det jag har läst och förstått, gör mig positiv inställd till DIS-Webb. Men mitt förslag till innehållet kvarstår i stort. Texten i motionen måste jag nog korregera något. Så, tack Daniel. Tror nog att det kan vara en gemensam grupp för DIS-Webb, Disbyt utveckling och DIS stöd till lokala släktforskargrupper/släktföreningar.Det blir lite överlapp med disweb
Det här kanske inte helt passar in i rubriken, men det är ganska närliggande. Programmet som jämför mina inskickade poster till Disbyt med det som finns tidigare är ju en bra funktion.
Men när man får massor av poster som också finns i dödboken, blir det ofta så många att man inte orkar kolla upp alla.
Där skulle jag önska en liten avvikande funktion. De poster jag redan har döddatum på är inte så intressanta som de poster jag inte har döddatum på.
Skulle man kunna tänka sig en liten IF-sats som på något sätt flaggar upp de poster gemensamma med dödboken där min post saknar datum. Då finns det anledning att kolla upp och eventuellt komplettera mitt data.
Vad är nästa steg i utvecklingen av DISBYT? Tänker närmast på mitt förslag att man ska kunna lägga till olika små register och det kräver att även källor kan registreras. Det enklaste vore också om man kunde registrera i sina vanliga släktforskarprogram och leverera GEDCOM-filer. De olika registren ska helst vara sökbara var för sig.
Ang. å sende inn Gedcom, hva mener du. Allerede i dag sendes inn Gedcom, så da betyr det kanskje at hele Gedcom-filer skulle legges inn som det gjøres mange andre steder uten tilsvarende personvernlover som i Skandinavia. hvem skal kvalitetssikre dem om høyt sensitiv informasjon, f.eks. at en slektstavle røper slektsnavn og slektsforbindelser til dømte krigsforbrytere, hvor slekten har endret navn for å starte på nytt?
Problemet med register i dag er arbeidet med å lage nye algoritmer, størrelsen på registerene og tiden det tar å skape slike registre i dag. Mye av informasjonen som det er snakk om, finnes i databasen allerede, men med dagens struktur har vi ikke kapasitet til å tilgjengeloggjøre den.
Dessuten kommer der inn andre aspekter som hvor mye skal være tilgjengelig av informasjon som da lett bliri tilgjengelige for kopister som ikke bryr seg om å lete i originalkildene, men bare kopierer slekter for å ha mange personer i basen sin.
Et annet problem som du kommer inn på er nettopp kilder. En god del informasjon har sikkert du også fått fra nålevende personer eller nyss bortgåtte personer. Eller du har mistolket en annen slektsforskers data og angitt vedkommende som kilde for slektskoplinger som blir totalt feil.
Skal slikt gjøres lett tilgjenelig?
Fortsatt mener jeg at når man får tilslag bør man enten sjekke opp primærkilden som ant. er brukt av bidragsinnsender, eller man tar kontakt med vedkommende, og da kanskje får annen informasjon, f.eks. litt mer usikre data som kanskje var for dårlig dokumentert til å bli med i DISBYT og brøt en lenke
Alf Christophersen Disgen fadder Norge.
Det finns redan idag en möjlighet att lägga in register under ett eget "medlemsnummer". Vi har ett par serier med sådana register Rnnnn - vissa vigselregister mm, Snnnn - Sveriges dödboks födelseuppgifter mm. Att lägga in register som finns i Gedcom-filer går bra. Det är bara höra av sig till mig direkt så kan vi diskutera hur det ska se ut.
Önskemålet att visa källor finns det stöd för, men källorna får i så fall vara av typen arkivalier och inte nu levande personer.
Det finns något skäl som jag inte kommer på för stunden varför det inte finns möjlighet att filtrera på enskilt material, men det skulle inte vara datatekniskt svårt att fixa. (Möjligen är skälet att det inte ska möjligt att dumpa ett enskilt material.)
/Olof C
Det var bra att det redan finns stöd för GEDCOM. Hittar inte mina inloggningsuppgifter till DISBYT så jag kan inte söka annat än som gäst. Som gäst ser jag inte dessa särskilda register du nämner. En förutsättning för att detta ska fungera är att DISBYT kan visa händelser (även egendefinierade specialhändelser) inklusive källor till dessa. Ska se om jag kan ge ett exempel när jag har åtkomst till mina uppgifter ... Jag har gjort ett register till exempelvis Svenskt Porträttgalleri XXI (1897). På min sajt har jag dock inte bjussat på källorna. Jag har dessutom inte lagt detta register i en egen GEDCOM, vilket man måste göra om man ska kunna söka i enbart detta register.
Senast redigerat av Phryxe den 2011-08-15 klockan 11:48.
Behörigheter för att posta
Svara med citat