Hej!

Har förstått att stavning av ortsnamn till de moderna formerna är allmänt accepterat. Men det verkar inte lika accepterat när det gäller personnamn. Det har väl att göra med att föräldrarna kan påverka stavningen av barnets namn, vilket ju inte är fallet med ortsnamn.
Har läst en del om normering av personnamn på Rötters hemsida under Tips&råd - Personnamn i äldre tider. I anbytarforum finns även en diskussiongrupp i ämnet. Bland andra förespråkar ju Håkan Skogsjö namnnormering och har, som jag ser det, mycket goda skäl till detta.
Har forskat sedan 1969 och alltid ansett att den stavning som prästen skrev i dopboken skall gälla, men nu tycker jag inte att det är lika självklart längre. Hur olika präster behagade stava namnen är ju rätt ointressant, och nu menar jag i äldre tider när föräldrarna ändå inte hade synpunkter på hur namnen skulle stavas. Därför borde en notering om prästens stavning kunna räcka.

Eftersom jag nu (äntligen) bestämt mig för att använda Disgen som mitt primära släktforskningsprogram, vill jag veta om föreningen har någon egen policy i denna fråga?

mvh
Bengt

medlem 22422
(Av misstag lagt detta inlägg i ett annat ämne. Har bett webbred. att ta bort det därifrån)

Av Gunnar Bengtsson Torsdagen den 22 maj, 2003 - 23:52:

Jag tror att det är upp till var och en om man vill genomföra normeringen eller inte. Själv skriver jag det som prästen skrev i kyrkboken.
För den som vill ha normerade namn finns en metod i Disgen, som ger möjlighet att få med ursprungsnamnet.
Markera namnnotisen och "Ändra". Under fliken anteckningar skriver man namnet och får med det i sin registrering och presentation.
MVH
Gunnar Bengtsson
4180

Av Sten-Sture Tersmeden Fredagen den 23 maj, 2003 - 00:04:

Gunnar, använder du födelseboken som norm, eller husförhörslängdens kanske många olika namnformer?
Dvs, vilken är "rätt"?

Av Jan Jutefors Fredagen den 23 maj, 2003 - 12:36:

Jag använder också födelseboken som norm för mina namn. Jag skriver namnen exakt som det står där, men ser jag i husförhörslängden att hon/han har ett smeknamn så skri´ver jag det också inom parentes. T.ex: Maria Christina (Maja Stina)*

Av Bengt Landegren Lördagen den 24 maj, 2003 - 12:15:

Ibland uppstod ju situationer när föräldrarna uppgav att barnet skall heta Johan eller kanske Hans, men där prästen ”som visste bäst” eller i anfall av dopets högtidliga karaktär, ändå skrev Johannes i dopboken. För att sedan i det närmaste undantagslöst skriva Hans i husförhörslängderna. Detta av den enkla anledningen att det var det namn som föräldrarna givit barnet, och det namn som alla sedan använde.
Att i detta läget skriva Johannes som "rätt" namn och Hans som smeknamn är ju galet. Sanningen är ju den att prästen skrivit fel namnform i dopboken medan rätt namnform är Hans. Jag förutsätter givetvis att föräldrarna har rätten att ge namn åt sitt barn och inte prästen.
Därför borde nog husförhörslängden vara en bättre vägvisare till "rätt" namnform. Vid husförhören var ju ingen betjänt av att höra fel namn på personerna.

När det sedan gäller olika stavningsformer av namnen, vilket nog var det jag framför allt ville ta upp, så är det ju enklast med modern stavning när vi vill söka efter våra egna släktingar bland olika utredningar. Det kan gälla bland textdokument, register och internetsidor. Disbyt klarar visst olika stavningar.
Men för alla dem som är intresserade av hur präster stavade "Ingegärd" i södra Småland under första hälften av 1700-talet, bör en anteckning finnas vid sidan av. Dessutom behagade de olika prästerna i området stava namnet olika. T.o.m. samma präst kunde uppvisa olika stavning...

Orter har stavats olika genom åren, så även personnamn. Bör vi inte normera stavningen av båda?

mvh
Bengt

Av Bertil Magnusson Söndagen den 25 maj, 2003 - 17:42:

Bästa Bengt Landegren

Du tar upp ett mycket angeläget problem, normeringen av person- och ortnamn.

Jag har sedan 1985 varit ”helfrälst” beträffande Disgen men saknat en automatisk normeringsform. Det vill säga att det inmatade namnet (person- eller ort) automatiskt skrivs i normerad form i ett ”spegelfält” som man sedan kan sortera innehållet på för att lättare hitta det man söker, bland annat dubbletter. Kyrkoskrivar/en/na svajar ju ofta mellan namnformerna.

Det viktigaste med en databas är ju att man lätt skall finna det man söker. Det gäller även Disgen.

Vanliga namn som Arvid, Per, Kerstin med flera kan man finna ett stort antal stavningsvarianter för. I äldre tider, när barnens namn skrevs in kunde oftast inte föräldrarna läsa. Det kände oftast inte heller till hur prästen skrev deras barns namn i kyrkboken.

Vid präst- eller klockarbyte ändrades plötsligt stavningen på ett omotiverat sätt trots att namnets uttal fortfarande var detsamma.

I databasprogrammet Question & Answer (QA) har jag byggt inmatningsmallar för att skapa register över födde-, vigde- och döde.

I varje fält som markören går i mina inmatningsmallar finns en programmering som styr vad som skall ske.

Matar jag in en pojke vid namn Carl skriver jag ”C” i förkortningsfältet.
I namnfältet skrivs automatiskt ”Carl” som jag accepterar med <Enter>.
Då skrivs automatiskt ”Karl” i normeringsfältet.

Samma sker med orterna. Först förkortning till bokstavtrogen text som sedan i spegelfältet normeras till nu gällande ortbeskrivning.
Ett liknande system borde finnas i Disgen.

QA kan arbeta med s.k. Lookup-filer i bakgrunden.

För namnet Arvid kan jag här visa ett tabellutsnitt av lookup-fälten för det namnet.

FRÅN TILL
Arfed Arvid
Arfid Arvid
Arfved Arvid
Arfvid Arvid
Arfvur Arvid
Arfwe Arvid
Arfwed Arvid
Arfwid Arvid
Arve Arvid
Arve Arvid
Arved Arvid
Arvid Arvid
Arvit Arvid
Arwed Arvid
Arwid Arvid
Erfved Arvid

Användaren kan själv styra normeringen om kunskap om namnens historia finns genom att ändra innehållet efter egen smak i lookup-filerna.

I mitt speciella intresseområde, Höks härad i södra Halland, finns namnet Elna i många stavningsvarianter som jag normerar till ursprungsformen Helena.

Alltså med en helt annan bokstav i början. Sådant retar en del trots att de i fältet för bokstavstrogen text ser vad kyrkboken anger. Just för detta namn svajar kyrkoskrivarens form ofta mellan nedanstående former:

FRÅN TILL
Ehli Helena
Elena Helena
Eli Helena
Elin Helena
Elina Helena
Elj Helena
Ellena Helena
Elliina Helena
Ellin Helena
Ellina Helena
Ellna Helena
Elna Helena
Hel. Helena
Helan Helena
Helen Helena
Helena Helena
Hellena Helena
Ählj Helena
Älin Helena
Ällna Helena

Följande antal namn upptar f.n. mitt system:

Manliga förnamn 11933
Manliga efternamn 7928
Kvinnliga förnamn 11657
Kvinnliga efternamn 4873

Mest förvånande är det ointresse som visats från DIS för den av mig utvecklade tekniken. Jag har utvecklat mina inmatningsmallar i ett DOS-program som ännu går att köra i alla olika Windopsversioner fram till det senaste XP.
De som misslyckas med hanteringen av QA skyller på programmet medan det i själva verket är deras oförmåga att hantera QA. Denna brist brukar snabbt avhjälpas vid ett telefonsamtal till mig på 031-44 30 70.

Då jag snart är 70 år är det upp till unga förmågor att skapa ett liknande system för moderna Windowsversioner, och som sagt, för Disgen.

Med vänlig hälsning / Bertil Magnusson

Av Bengt Landegren Söndagen den 25 maj, 2003 - 22:56:

Menar du att ditt program (eller ett liknande) skulle gå att bygga in i Disgen? Det vore ju förträffligt!

Vi håller f.n. på med en databas över födda i Sjuhäradsbygden (Borås). Vi matar in uppgifterna i ett vanligt DOS-program. Där finns spegelfält för både namn, yrke och orter. Spegelfälten med normeringar sköter sig själva. Materialet skall konverteras till en databas under Windows och hamna på en CD någon gång i år. Exakt hur det skall presenteras där känner jag inte till.

Om nu DISBYT innehåller normeringar borde väl även Disgen göra det. Att även kunna exportera en html-presentation som innehåller liknande sökfunktioner är kanske att begära för mycket av programerarna? Men det vore ju kalas ifall det gick!

Tänkte själv lägga ut en transkriberad födelsebok med ca 1000 poster på nätet. Den är gjord i ett registerdokument (databas) och jag önskar ju helst att det skall gå att söka i materialet på nätet. Vad skall jag använda för program? Har Bertil eller någon annan några bra förslag?

mvh
Bengt

Av Jan Jutefors Tisdagen den 27 maj, 2003 - 10:48:

Snälla Bengt,

hur är det möjligt att veta vilket namn som var menat åt ett barn som var fött på t.ex. 1700-talet och hur kan man hävda att prästen skrev ett annat namn än vad föräldrarna ville.
Om man hävdar en sådan ståndpunkt, så är man mer än synsk.

Av Rick Ekman Tisdagen den 27 maj, 2003 - 18:09:

Hej Bengt,

Du skriver att ni matar in uppgifterna i ett vanligt DOS-program, vilket?
Vore intressant att se detta i funktion då detta med inmatning av kyrkoböker i databaser är enligt mig väldigt eftersatt.
Har haft en disskusion med ett antal släktforskare här i Motala om att digitalisera ( mata in i databaser)Motalas kyrkoböcker, men det har stupat på att vi inte kunnat enas om vad vi ska använda för program eftersom våra maskinparker är väldigt olika.
QA är ett av de alternativ vi disskuterat, men ännu inte kunnat enas om. Därför vore det väldigt intressant att veta vad ni använder.
Kontakta mig gärna per epost.

Mvh
Rick Ekman

Av Kjell Johansson Onsdagen den 28 maj, 2003 - 11:01:

I en av mina församlingar blev under några år nästan alla Kristina inskrivna som Christina.
Nog tror jag att det var prästen och inte föräldrarna som bestämmde hur namnet skulle stavas i de fallen.
Likadandt med Per-Pähr