Jag undrar om idén om en rikstäckande genealogisk databas någonsin diskuterats inom DIS? Islänningarna har visst lyckats få in hela befolkningen i en databas. Vet dock inte hur det arbetet lades upp. Sverige är ju lite större, men jag tycker tanken ändå är fascinerande. Tänker mig en genealogisk/biografisk databas där grunden är födelseuppgifterna. Ingen risk för sammanblandning av personer på det viset. Kan man knyta ihop personer gör man det när de två personerna är inlagda. Arbetet bör ske online (med inloggning) så att inte två eller flera personer kan lägga in uppgifter om samma person samtidigt. Det är många frågor som måste lösas, men förhoppningsvis stöter det inte på oöverstigliga hinder. Man bör kanske för enkelhetens skull begränsa databasen i början så att ex bara personer födda mellan 1800 och 1900 kan läggas in. Under den perioden finns ju bra folkbokföring. Kanske räcker det att börja lägga in enbart födelse-, vigsel och döduppgifter, ev boende och yrke. Källhänvisningar är en annan tvistefråga, men om allt matas in via ett enhetligt gränssnitt (lätt redigerbart då man använder tunna klienter) kan man styra detta hårt. Ett motiv för denna typ av databas är att vi slipper mycket dubbelarbete. Som det är nu ligger uppgifter om samma personer i många olika databaser, registrerade på många olika sätt. Ett annat motiv är att det arbete som görs blir till allmän nytta för många, även i framtiden.

Av Niklas Lundin 30055 Tisdagen den 20 mars, 2007 - 12:14:

Hej C-G

Låter som en bra idé. Kan inte frivilliga medlemmar i DIS börja. Bara att välja en församling och starta. Jag hänger på.

Niklas

Av C-G Magnusson Onsdagen den 21 mars, 2007 - 12:49:

Det här är ett mäktigt projekt som kräver stora resurser. Kanske för stort (och omfattande) för DIS.

Med tanke på att föreningen har 25 000 medlemmar är det märkligt få synpunkter på denna idé. Medel-DIS:aren kanske hellre sitter på sin kammare och bygger på sin egen databas!? Man tycker ändå att de ansvariga inom DIS borde hålla sig informerade om vad som skrivs här på deras eget forum. Nu är jag kanske för otålig, men det är tragiskt om idéer tigs ihjäl. Bättre då att säga rakt ut - det blir för dyrt eller det blir för komplicerat!

Jag tror att online-program och gemensamma projekt över nätet är här för att stanna. Det visar inte minst alla de sajter som erbjuder användare att knappa in sina släktuppgifter på nätet, ex Geni, Genvägar, PedigreeSoft, FamilyTreeGuide, Famster, Tribal Pages, FamiliaOnline m.fl. Sedan tillkommer de som använder phpGedView, The Next generation och liknande program på sina sajter. Trist om alla ansträngningar hamnar utspridda på en massa olika (företags) sajter.

(Tack för svaret Niklas.)

Av Anders Berg Onsdagen den 21 mars, 2007 - 13:58:

Är inte mormonernas planerade projekt att registrera alla uppgifterna i de handlingar som nu håller på att digitaliseras av dem och Riksarkivet/SVAR ett steg mot en sådan mäktig databas? Den borde kunna användas som utgångspunkt för en vidare hopkoppling av individer.

Det är något som DIS och SSf kunde ta upp vid kontakter med RA.

Av Nils-Åke Bjäresten Torsdagen den 22 mars, 2007 - 16:40:

Om man skall bygga upp en rikstäckande genealogisk databas måste kvalitetskraven vara mycket höga och detta gäller speciellt om man vill kunna koppla samman individerna. Ett exempel på en databas med höga kvalitetskrav är Demografisk Databas Södra Sverige ( DDSS ). Projektbeskrivningen för DDSS hittar man på
http://www.ddss.nu/swedish/projectIntroduction.htm
Jag tror inte att mormonprojektet har en lika ambitiös projektbeskrivning. Man utgår från skannade mormonfilmer och för digitaliseringen kommer man förmodligen att använda personal från något låglöneland, dvs personal som inte alls känner till svenska förhållanden. Vi kommer att få se många exempel på feltolkningar och det kommer att dröja många år innan man har rensat bort sådana fel.

De stora aktörerna beträffande släktforskningshjälpmedel ägnar sig just nu åt en hel del vapenskrammel. Syftet är uppenbarligen att kapa åt sig marknadsandelar. SVAR skannar av originalkällor i snabb takt samtidigt som man har reducerat abonnemangspriset kraftigt. Man kan redan erbjuda en Vista-anpassad bildläsare, men man går ut med detta erbjudande innan det finns någon möjlighet att justera bildsvärtan (vid förfrågan svarar man att man jobbar med problemet och räknar med att det skall vara löst inom några veckor). Jag tycker inte att DIS skall fatta något beslut i den ena eller andra riktningen förrän vapenskramlet har lagt sig. För mig känns det mer angeläget att DIS satsar resurserna på att t ex förbättra DISBYT. Jag önskar att man försöker förbättra kvaliteten på materialet i DISBYT och att man försöker finna någon metod att städa i materialet så att antalet dubblerade uppgifter kan minimeras. Det sistnämnda är ingen lätt uppgift men om 25 000 medlemmar tänker till så kan man kanske finna en lösning.

Jag övergår nu till att berätta en sedelärande historia om hur det kan bli när man bygger upp en rikstäckande databas utan att ha tillräcklig lokalkännedomen. Jag har länge misstänkt att min farfars farmors farfars far var knekt och att hans efternamn var Möllersten ( eller något liknande ). Förmodligen var han knekt i Skåne. Man kan inte själv söka i Skånes Knektregister utan man erbjuds att fylla i ett frågeformulär och så är det någon annan som söker och det kan dröja innan man får svaret. Då känns det som ett stort framsteg att DIS har medverkat till att göra Centrala Soldatregistret sökbart på Internet. Jag beslöt mig för att testa denna databas och jag knappade in soldatnamnet Möllersten. Jag fick ett antal träffar och jag valde en som jag tyckte var speciellt intressant, nämligen Nils Möllersten med aktnummer SH-06-0114-1710. Som knekt uppges han ha bott i Särslövs socken i Oxie härad. Beträffande denna knekt skickade jag en förfrågan till Skånes Knektregister. Då visade det sig att han tillhörde rusthållet Hjortaröd i Asks socken i Onsjö härad. Jag har senare stött på ytterligare fall där Centrala Soldatregistret uppger fel sockentillhörighet. Jag sökte bl a på namnet Rasmus Möllersten och fick 3 träffar i Centrala Soldatregistret, nämligen i Köpinge ( SD-01-0035-1720 ), Fränninge ( SD-01-0106-1725 ) och Everöd ( SD-01-0089-1730 ). En förfrågan till Skånes Knektregister visade att det var fråga om en och samma knekt som 1720 hörde till Köpinge, men åren 1725 och 1730 hörde till Långaröd.

Av Olof Cronberg (M00082) Torsdagen den 22 mars, 2007 - 23:02:

Hej!

Jag har väntat lite med att svara på C-G:s ursprungliga fråga, för jag önskade att se vad det blev för reaktioner.

Som ni säkert vet är Disbyt en rikstäckande databas, som i dagsläget innehåller ungefär 1/3 av alla som levt i Sverige mellan 1750 och 1900. Vi har så här långt valt att inte slå samman släktträden, utan låtit varje släktträd ligga var för sig. Nästan 6000 av Dis medlemmar har skickat in material till Disbyt. Skulle fler göra det skulle naturligtvis täckningsgraden förbättras.

En tänkt utveckling är dock att vi knyter samman släktträden till ett gemensamt släktträd. Kvalitetsfrågor är naturligtvis viktiga. Dels kommer vi inom kort lägga på en kvalitetsgradering på de enskilda notiserna i basen, så att man som användare lite bättre kan bedöma underlaget. Dels kommer vi om vi skapar gemensamma släktträd göra det möjligt att på något sätt ifrågasätta eller rätta uppgifter vilket idag inte är möjligt.

Jag hoppas också att ni har sett Dispos-kopplingen till Genline, som underlättar för den som vill kolla om uppgifterna är korrekta såsom de redovisas i Disbyt.

Slutligen så har vi en pågående diskussion om hur vi vill att Dis på webben utvecklas för framtiden. Där är era tankar intressanta och vi lär nog återkomma för att höra mer synpunkter.

/Olof C

Av Jan Lilliesköld Fredagen den 23 mars, 2007 - 07:36:

C-G !

På Anbytarforums diskussion "Anbytarforums förnyelse" [http://genealogi.aland.net/discus/messages/22540/101239.html?1172696525] så tog jag upp en idé i samma anda.
Fördelen med ungefär det upplägg jag försökte beskriva där, att man skulle kunna samarbeta om både "texttolkningsproblem" såväl som "relationsfrågor".
Om man skulle arbeta på detta sättet, så blir det visserligen inte en databas på det traditionella sättet, men väl en informationsbank innehållande en massa mer eller mindre kvalitetssäkrad information om människor och dessas släktskap.

Det skulle naturligtvis kräva en hel del arbete av många människor innan man fått upp någon informationsbas av någon större dignitet. Men samtidigt finns det ju redan en hel del arbeten gjorda runt om i landet gällande registrerade kyrkoböcker som skulle kunna utgöra en bra grund.
Att försöka samordna alla föreningar och individer till att samverka i sådant projekt, tror jag bara en rikstäckande organisation som SSF kan/borde göra.

Att bygga på DISBYT är ju också något som jag funderat över, just för att det skulle kunna utgöra en grund att utgå ifrån. Olofs tankar ovan, att försöka "sammanföra" släktträden är ju en lovvärd tanke. Även om jag har haft stor nytta att hitta gemensamma anor med andra forskare, så tycker jag att en stor nackdel med DISBYT är att samma uppgifter går i rundgång i rätt hög grad.
[Jag har säkert "bidragit" till detta "fenomen" själv här och var :-( ]
Det är ju dessutom inte så enkelt att bara för att man anger en referens till en källa även talar om "sanningen". Bara för att det finns en Jon född till en Lars i en viss by ett visst datum, så behöver detta inte betyda att man kan förutsätta att de namnen som man hittar i en HFL är just de samma son och fader...

Men en sak som jag tror skulle kunna förbättra DISBYT, är om man kunde införa en funktion för att kommentera/diskutera varje "familjebild" och dess innehåll !?

Syftet med detta skulle dels vara att genom kommentarer som ges av ("registrerade"!) personer och forskare om samma familjer - kan hänvisa och utbyta källuppgifter som stöder (eller fäller) en uppgift, och dels att höja kvaliteten överlag på de uppgifter som ligger där.
Detta skulle underlättas betydligt om det då fanns funktioner att slå samman dubletter på något sätt (vilket lär vara en svår fråga i sig hur dett askulle lösas ...).

Av Alf Christophersen (M00919) Fredagen den 23 mars, 2007 - 11:01:

Siterer: "Men en sak som jag tror skulle kunna förbättra DISBYT, är om man kunde införa en funktion för att kommentera/diskutera varje "familjebild" och dess innehåll !?"

Det er et problem her (sikkert flere også) og det oppstår i det øyeblikk bidragsyter retter sine data om kommentaren påviser feil i lenkingen av familiemedlemmene. Når et datasett oppdateres, blir mest sannsynlig all informasjon som man bruker til å lenke en kommentar til familiebildet endret, og man mister da forbindelsen. :-(

Et noenlunde liknende problem som det man i det opprinnelige GenWeb-prosjektet som sprang ut av diskusjoner om lignende ting for 10-15 år siden på Roots-L, den gang vel driftet på vm1.nodak.edu, i dag på Rootsweb.com. Senere ble denne diskusjonen skilt ut som egen aktivitet med egen liste. Prosjektet ble til slutt nedlagt pga. vansker med URL/URN-problematikk grunnet ovennevnte problem.

Det er enkelt å legge til data, men problemer kan fort oppstå om man har en lenke som baserer seg på å lenke mange datasett ssammen og så noen fjerner deler av dette, f.eks. at mor finnes i datasett A, far i datasett B, barn kanskje delvis i A, B og ytterligere baser C, D og E, og bidragsyter A og B fjerner sine data fra basen eller endrer disse personer og gjenbruker deres ID.

Et annet lenkeproblem basert på Gedcom-filer er at mange programmer bruker fortløpende nummerering og ikke ID som brukes ved lagring i bidragsyters database. Person 1 i gedcomfila kan være et helt annet individ ved neste oppdatering av datasettet. Lenkes familien på disse ID vil helt nye individer dukke opp i koplingen i familietreet :-(

(Noen av disse programmene lagrer også informasjon om opprinnelig ID som databasen bruker, men har bidragsyter i mellomtiden reorganisert sin database vil også disse ha ny betydning. Dette kan også skje med Disgen-baserte data om bidragsyter reorganiserer sine data ved å flytte personer mellom flokker.

En potensiell lenkemåte kan da være å bruke en utvidet Soundex-index på både fornavn og slektsnavn, inkl. patronym pluss full fødselsdato og sted og evt. dødsdato pluss sted. Men en slik indeks vil være svært plasskrevende.

Hilsen en som har vært gjennom en del tanker omkring en slik database, også utenom arbeidet med Distreff/DISBYT.

Og ellers Distreff-koordinator og GEDtreff-utvikler for DIS-Norge.
(Gedtreff er tilsvarende program som ekstraherer data for bruk i norsk Distreff-base)

Av C-G Magnusson Fredagen den 23 mars, 2007 - 11:02:

Tack för synpunkter. Lite fler funderingar i ämnet.

DISBYT är ett bra verktyg, men jag tycker inte riktigt det är jämförbart med en databas av den klass jag tänker mig.

Nackdelar med DISBYT som jag ser det.
- Samma arbete görs om och om igen av olika personer.
- Stadga (consistency). Var person får ej en unik beteckning som kan användas som referens i andra sammanhang och för framtiden. Uppgifter i DISBYT uppdateras och byts ut kors och tvärs.
- Inga regler för hur uppgifter (namn, orter, källor etc) skrivs.

Versionshantering. Det finns alltid risk att det blir fel. Med versionshantering blir det möjligt att lägga tillbaka gamla uppgifter om det blivit fel. Detta innebär också att alla uppgifter som läggs in knyts till en användare så att man kan se vem som gjort vad. Om en användare dummar sig ska man kunna se allt denne lagt in.

Behörigheter. Naturligtvis måste inloggning krävas och systemet bör kunna hantera flera nivåer av rättigheter. Kanske ska en användare enbart kunna lägga in uppgifter för en del i den geografiska hierarkien, ex en socken. Vissa ska kunna moderera uppgifter. Kanske måste alla länkar mellan personer godkännas av administratörer osv. Med ett sådant behörighetssystem kan man också låsa vissa delar för uppdatering och reservera för import via något offline-verktyg. Program som inte är kopplade direkt mot databasen för med sig andra problem som jag inte tar upp här nu.

Källhantering. Jag tänker mig att man till denna databas lägger hjälptabeller över de vanligaste källorna. Kanske t.o.m. länkar till Statens Arkivs arkivinformationssystem (ARKIS). Man skriver således ej in uppgifterna manuellt, utan länkar en källa till respektive uppgift och får en enhetlig källhantering.

Namngivning. Med ett gemensamt gränssnitt blir det lättare att styra namngivning av personnamn.

Topografi. Orter bör ej skrivas in manuellt utan knytas till befintliga geografiska uppgifter som administreras centralt på samma sätt som källor.

Biografiska uppgifter. Tänker mig också att man i framtiden till respektive person förutom de vanliga födelse-, vigsel-, död-, yrkes-, boende-uppgifter kan knyta (scannade eller avskrivna) dokument och foton av olika slag.

Ett stort projekt som sagt och mycket som måste tänkas igenom. Det krävs att någon riksorganisation ligger bakom om det ska få någon genomslagskraft. Det lär dock vara omöjligt att sätta något tidsmål när det mesta bygger på ideella insatser.

Av Anders Berg Lördagen den 24 mars, 2007 - 11:36:

En rikstäckande genealogisk databas som C-G beskriver kan kanske ses som en kombination av databaser som DDSS eller Släktdata, och forskningsbytesdatabasen DISBYT. Grunden bör vara uppgifter registrerade direkt ur originalhandlingar (som i DDSS), vilka kan byggas på med kopplingar mellan data och relationer mellan personer (som i DISBYT).

DISBYT är en formidal hjälp för utbyte mellan forskare och ambitionen att knyta ihop olika forskares träd är också intressant (om än inte problemfri), men databasen går inte att använda som utgångspunkt för ett generell databas eftersom den är helt beroende av den forskning som utförs av nutida ättlingar. Det är alltså till stor del anor till nutida personer som är registrerade, vilket gör att massor med personer aldrig kommer med i databasen, och att andra produktiva anor finns hur många gånger som helst. Men erfarenheter från arbetet med ihopkopplingsproblematik i DISBYT kan säkert vara till nytta i "steg 2" av den rikstäckande genealogisk databasen.

Vi kanske ska ge den ett namn! Rikstäckande Genealogisk Databas (RGD)?

Vitalt är ju tekniken för uppdatering, och kvalitetskontrollen. Det mest genomarbetade systemet för kontroll har väl DDSS, något att ta efter, även om jag vet av egen erfarenhet att det smyger sig in en hel del fel även där.

Ett Wiki-system ter sig väldigt lockande, som C-G är inne på. Finns det någon erfarenhet inom DIS av att jobba med Wiki? Man skulle kunna tänka sig att sätta upp ett "WikiDIS" som testprojekt för att se och lära, som ett allra första steg.

Ett samarbete med Riksarkivet tror jag vi måste sträva efter. Det är i alla fall värt att utreda om det går att "hänga på" mormonprojektet på något sätt.

Mvh
Anders
medlem 1397