Jag vill bara inflika att jag inte tror att en Wiki är bäst för ett så stort projekt som RGD. Jag nämnde Wiki på Anbytarforum som ett exempel på program som kan användas för att i en Internet-community tillsammans arbeta med genealogiska data. Fördelen med en Wiki är att versionhantering är inbyggd. Nackdelen är sämre inmatningskontroll, sökning och överblick samt svårare med databaslänkningar till andra system. Jag tror en vanlig relationsdatabas passar bättre här.

Av Alf Christophersen (M00919) Lördagen den 24 mars, 2007 - 15:02:

Jeg vil anbefale interesserte i et slikt koplingsprosjekt å kontakte Langmyr ved Drangedal kommune i Norge for kjøp av avdøde Bjørm-Edvin Holtes bygdebok for Drangedal som baserer seg på at Bjørn-Edvin først gikk gjennom giftemål i kirkebøkene for Drangedal og registrerte disse ekteskap på mannens slektsnavn/patronym og fornavn som tittel og når alle ekteskap i den enkelte kirkebok var registrert ble disse sortert alfabetisk og nummerert fortløpende.
Når det var gjort gikk han gjennom døpte og døde, samt skifter og andre kilder og forsøkte så å lenke sammen personene nevnt i disse til de registrerte ekteskap.
Dukket det opp nye foreldre hvor mannen het det samme, men hvor det var ny ektefelle fikk disse et nytt ark i arkivmappen hans og samme nummer, men tilføyd en bokstav, startende med A, B etc.

Når et barn i et ekteskap senere dukket opp som gift, gikk BEH inn og føyde til vedkommendes ekteskapsnr til barnet og i barnets ekteskap ble foreldrenes ekteskapsnr føyd til til venstre for barnets navn. Det samme gjaldt ektefellen.

På dette viset laget han en toveis liste over alle ekteskap som lot seg registrere.

Ved å utvide dette arbeidet ut over soknegrensen kan man således lage et større verk.

Et familieskjema som bygger på dette systemet hvor det er foreldres ekteskapsnr som er koplingsbasis og ikke ID for en person, kan dere finne på min hjemmeside i forbindelse med mitt online slektsforskingskurs http://folk.uio.no/achristo/kurs0.htm

Håper dette kan være av interesse.

Ser også for meg at en slik ekteskapslenket slektspresentasjon også kunne være en interessant måte å presentere slektene på. Dvs. at identifikator i basen for ekteskap også presenteres i et koplet aneseddelsystem

Av Anders Berg Lördagen den 24 mars, 2007 - 15:02:

Låt oss säga Wiki-liknande gränssnitt då. Just med tanke på versionshanteringen och möjligheten för flera registrerade användare att uppdatera databasen.

C-G, har du något exempel på en som du tycker bra teknisk lösning som redan används idag på nätet, som kunde passa för RGD?

Av C-G Magnusson Söndagen den 25 mars, 2007 - 18:10:

Jag tror inte den bästa lösningen är att utgå ifrån vigsel-uppgifterna, alla är ju inte gifta osv. Det naturliga torde vara att utgå ifrån födseln. Därmed ska det inte vara risk att man blandar ihop personerna. I alla fall inte så länge det finns födelseböcker. Vi utgår ju idag från födelse-uppgifterna (person-nummer) när vi ska hålla reda på folk. När man väl fått ett ID på en person kan man bygga på med uppgifter vartefter, i den ordning man vill. Tanken är att detta ID är statiskt så att det går att referera till. Man kan ex lägga ett diskussionsforum knutet till databasen (men inte nödvändigtvis i samma databas eller server) där man kan diskutera de olika personerna och där man har ett ID (person-nummer) att referera till.

Något exempel!? Tyvärr tjyvhåller universitetet på sin information, så utan att ha sett det systemet nämner jag ändå ex Demografiska databasen i Umeå (DDB). DDSS är väl också ett steg i den riktningen. Om man vill göra detta riktigt systematiskt går man antagligen igenom källorna sida för sida, rad för rad, som jag tror DDB gjort. Jag inbillar mig dock att man måste sätta personerna och relationerna i centrum om man ska intressera släktforskare, dvs inte sätta källorna i centrum. Med det inte sagt att man ska försumma källorna. Man tar det bara i en annan ordning.

Man bör studera hur DDB och islänningarna gjort för att bygga sina system.

Databas-strukturen finns i Disgen. Man måste "bara" lägga till versionshanteringen. Topografi och källor borde ligga som separata system som man länkar mot. Ett behörighetssystem läggs som ett skal utanpå.

Av C-G Magnusson Tisdagen den 27 mars, 2007 - 19:39:

Ok, så dog den diskussionen. Jag tror iofs inte att jag har mer att tillägga nu. Det hade annars varit intressant att höra synpunkter på det jag (men även andra) uppfattar som nackdelar med DISBYT ...

Var diskuteras DIS framtida webb?

Av C-G Magnusson Torsdagen den 12 april, 2007 - 07:47:

Kom att tänka på en sajt med bra exempel för presentering av forskningsresultat. Det är ju ingen RGD precis, men världstäckande för namnet Gingell.

Uppenbarligen diskuteras inte DIS webb ...

Av Olof Cronberg Torsdagen den 12 april, 2007 - 23:05:

Hej C-G!

Jodå, vi diskuterar DIS Web och jag har följt diskussionen, men hinner inte alltid svara på allt som jag skulle önska.

Disbyt är ju med sin täckningsgrad på över 30 % av hela befolkningen redan idag en rikstäckande databas. Jag tror inte att man vinner särskilt mycket på att börja om från början. Däremot ska vi förbättra Disbyt genom att lägga till möjlighet för interaktivitet.

DIS web-tanken är att man ska kunna registrera släkten på webben, man ska kunna synkronisera mot Disgen och Disbyt, så att allt hänger ihop.

För att höja kvaliteten skulle man också kunna visa på var olika släktträd har motstridiga uppgifter, så att dessa efter hand löses.

Alf C har rätt när han talar om att på maskinell väg koppla ihop släktträd att man börjar med vigseln (då den finns) och kopplar in barnen som hör till det äktenskapet. Det är det som enklast att länka ihop. Sedan bygger man på med andra uppgifter.

Umeå Demografiska databas har använt både kyrkoböcker och husförhörslängder i sin länkning. Problemet med maskinell länkning är att den löser inte alla länkar, utan det blir ganska många lösa tåtar. Det är där som släktforskarna ändå måste komma in för att göra en bedömning.

Vi har redan satt igång arbetet med att skapa en modernare web-lösning. I det sammanhanget är vi naturligtvis intresserade av att engagera medlemmar som kan bidra med tänkande och kunskap på olika sätt.

/Olof C

Av C-G Magnusson Fredagen den 13 april, 2007 - 00:13:

Synd att ingen nappade på idén med RGD och trist att ingen brydde sig om att kommentera mina åsikter om nackdelarna med DISBYT (en massa dubbelarbete, redundans i mängd, ingen stadga i informationen som kan bytas ut planlöst och inga fasta referensid på personerna). Jag själv är mer motiverad att mata in uppgifter om jag vet att de kommer många till nytta även i framtiden istället för att lägga in i en egen databas. Antar att vi inte är redo för att hjälpas åt och bygga en databas tillsammans i grupp. Jag anser inte att det är att börja om från början med RGD. Tekniskt kanske, men knappast innehållsmässigt. DISBYT bygger ju på att alla lägger in sina egna databaser och som ju börjas om från början istället för att man bygger på det som redan finns i RGD. Antar att det är två oförenliga sätt att se på saken ...

Jag pratade om RGD när jag sa att vigsel inte var bra att bygga på. I DISBYT passar det antagligen bättre.

DISBYT är ju trots allt bättre än inget alls och om ni väljer den vägen ska ni hålla koll på vad projektet Distributed Family Tree håller på med. De ska implementera "Metric-based, Machine Learning Approach to Genealogical Record Linkage" (Data Mining) i sitt program Genesis.

Det är lite svårt att ha nån åsikt om DIS nya webb om ni sitter i er kammare och diskuterar.

Av C-G Magnusson Fredagen den 13 april, 2007 - 07:18:

Kan tillägga att med en RGD ser man vad som är känt om en individ. I DISBYT bestämmer väl den som lämnar uppgifter hur mycket som skickas med och uppgifterna blir heller ej enhetliga!? Dessutom kan uppgifter försvinna nästa gång släktforskaren uppdaterar sin databas.

Ofta stöter man på tillfälliga uppgifter i diverse källor. Med en RGD kan man lätt lägga in sådana uppgifter även om de inte hör till ens egen släkt, förutsatt att personen är inlagd i systemet. Att man ska kunna lägga in uppgifter i princip om vilken person som helst borde gynna samarbete i hög grad. Den minsta information får betydelse då den tillför något till den gemensamma informationsbanken.

Med RGD får antagligen uppgifterna i databasen högre status än med DISBYT vilket nog motiverar folk att bidraga. Förhoppningsvis skulle RGD bli den genealogiska referensdatabasen alla hänvisar till

Av Alf Christophersen (M00919) Fredagen den 13 april, 2007 - 12:39:

C-G
Før man diskutere videre Disbyt og evt. RGB og tilsvarende i Norge Distreff (som jeg ansvarlig for) og en event norsk database tilsvarende RGB må vi først finne ut hva er formålet.

Formålet med RGB synes for meg å være en autorativ database over alle som har levd, uansett om slektsforskere har funnet dem og lagt dem i sine databaser, skoesker eller andre arkiver, eller ei. Der skal hver person som har levd innen rikets grenser forekomme kun en gang og lenkes toveise til sin blodsslekt og evt. også til sin adoptivslekt der det forekommer.
En slik database skal ikke inneholde opplysninger om registrator, men derimot rikelig med kildehenvisninger til originalkilder der vedkommende nevnes, f.eks. sin egen dåp som gir opplysning om affilitet, andre kirkelige handlinger som giftemål, dåp av barn etc. Pekere til folketellinger, husforhørslengder er disse eksisterer (i Norge kun av interesse for Sande i Vestfold hvor det finnes en liknende sak) domsprotokoller, tinglysingsregistre med mere.

Derimot, DISBYT sin hovedintensjon var å identifisere forskere som arbeider med samme materiale og neppe ment å være en kilde. Men, ved daglig bruk har jo basene nettopp fått en slik rolle. som ikke er tiltenkt.

En årsak til at den ikke bør brukes ukritisk som kilde er at hvis det i området til slektsforskeren eksisterer f.eks. et torp/husmannsplass med navn Stokholm, og forskeren bare registrerer husnavn og ikke sokn, så vil dette bidraget fort bli trukket ut som Stockholm (A) i Sverige. (Eksemplet er tatt fra Ås bygdebøker i Akershus hvor Stokholm er en husmannsplass :-) Mange slektsforskere, i hvertfall i Norge er lite flinke til å registrere navn på forsamling/sokn og eller kommune om sokn er ukjent (vanligvis samme navn i Norge :-) )

Men, hvis man legger om driften av basen på nett, kan det åpnes for ekstra tabeller hvor man kan legge inn opplysning om godkjente slekter og hvilke slekter som er identiske når samme slekt registreres fra forskjellige slektsforskere, og kanskje også lagre en samlet oversikt om familien om familien f.eks. består av foreldre og 10 barn, men ingen slektsforsker har registrert alle, kun enkelte av barna, men slik at alle forskere til sammen har registrert hele familien.

Problemet er at dette koster masse arbeide å lage og ubetalt. Derfor er interessen for å delta i et slikt arbeide pr idag minimal.

Det er hva vi nordmenn kaller Tordenskjolds soldater som må trå til :-)
(Ressurspersoner som har de allr fleste rollene i en forening) (hvis de ennå har krefter til det)