Tordenskjolds soldater ska dessutom hinna läsa alla sidor och inlägg i olika diskussionsfora och besvara dem snabbt - helst också ha hunnit diskutera dem med flera personer och ha en lösning ...

------
Jag skrev följande i morse men skickade det aldrig då:
Men C-G, hur kopplar man ihop personer med kvalitet utan konkret forskning? I dag finns mina släktingar i DISBYT inlagda av andra personer, med felaktiga födelseförsamlingar, med felaktiga namn (även fel patronymikon vilket ger fel uppfattning om vad fadern ska heta) och med felaktiga föräldrar. Man kan inte bara koppla ihop likheter.

Jag har inte haft tid att titta på någon av de baser du hänvisar till, men du verkar vara övertygad av att hopkoppling till en gigantisk databas är det ultimata målet med släktforskning. Är det så?
------

Det är fullt frivilligt att anmäla sig att att vara med "på kammaren" eller att registrera namn ur F-V-D till någon av de föreningar som arbetar med det (vet inte om du C-G eller någon annan som gärna tillskyndar den stora databasen jobbar emd det)? Det är klart att det i DISBYT nu finns material genom SPÅR, i dag från Släktdata enbart, som skulle bli bättre om någon satte sig ner och med hjälp av genomgång av samtliga hfl, bou etc kopplade ihop personerna till familjer. Att göra det genom likartade namn från forskarmaterial anser jag vara mer tveksamt.

Men den dag jag hinner () ska jag försöka lära mig mer om det du länakr till, under tiden kanske du C-G mer genomgående kan förklara finessen med den stora kopplade rikstäckande genealogiska databasen? Att slippa dubbbelarbete genom forskning har jag svårt att se vara ett skäl (eftersom det ändå måste vara någon som gör jobbet/forskningen). Sveriges dödbok 3 har i min egen ovetenskapliga jämförelse på min egen släkt 18 felaktiga noteringar på 160 personer. Detta är frivillig forskning som ska göras för det allmänna bästa som ledtrådar, men när de uppgifterna sedan hamnar i databaser och återanvänds så händer något mer ...

Hälsningar,
Eva Dahlberg

PS. det är seriöst frågat!

Under

Av Eva Dahlberg Fredagen den 13 april, 2007 - 17:48:

PS. Inlägget om min jämförelse på Anbytarforum som jag länkar till gjordes den 11 april 2005.

och "under" ovan betyder inget alls ...

Hälsningar,
Eva

Av C-G Magnusson Fredagen den 13 april, 2007 - 19:33:

Tack Alf, du har fattat galoppen. RGD är inte samma sak som DISBYT. Jag håller dock inte med om att de som registrerar inte ska synas. Det är viktigt att det framgår vem som lagt in vad för att kunna korrigera om en vandal har varit i farten, åtminstone bör en administratör kunna se detta.

Eva, för att få ha en åsikt om detta ska man tydligen bevisa att man är värdig, dvs ha registrerat något i någon förening etc. Jag har inte engagerat mig så mycket i föreningslivet. När jag forskat har jag mest intresserat mig för Ånimskog där jag exempelvis bokstavstroget har skrivit av dödboken för åren 1711-1750 med register och skrivit av de tidigaste mantalslängderna får samma socken, 1628-1650 etc. Detta gjordes för länge sedan. Kopia fanns hos Genealogiska föreningen och torde finnas t.o.m. hos mormonerna i Utah ... Dödboksavskriften tror jag nån kvinna tog åt sig äran för (såg det i en bokförteckning). Tack för det. Jag försökte dessutom intressera Lars Aronsson på Projekt Runeberg för att ta emot renskrifter av handskrivna källor, men de ville tyvärr bara ha tryckt litteratur. Annars hade du nog funnit en del där också. En anledning till att jag inte gjort mer är att jag saknat direktiv och intresse från centralt håll rörande registrering. Det har inte känts meningsfullt att engagera sig när man inte riktigt vet var resultatet hamnar. Tyvärr har man på centralt håll i släktforskar-Sverige varit alltför mesig på den punkten. Därav en massa spridda initiativ på olika håll i Sverige istället för att man enas och bygger något tillsammans.

Eva, har jag skrivit att man inte ska forska för att koppla ihop personer? Självklart måste man forska fram uppgifterna. Skillnaden är bara att du lägger in uppgifterna i en central databas på nätet istället för en databas på din egen dator. Fördelen om man hjälps åt är att man får fram mer information och vi kan bygga på med mer källor och få mer information om var person. Denna samlade information torde vara i sådant skick att den kan användas även för olika vetenskapliga syften om så önskas.

Det ultimata målet med släktforskning!? Nja, det har jag nog inte tänkt på i så filosofiska termer, men till viss del är det nog så att en RGD skulle kunna vara det för mig. Jag gillar att forska då och då. Inte så mycket för mig själv utan för att jag tror att andra också kan ha glädje av mina bidrag. Jag vet att det finns släktforskare som är av åsikten att man vill forska fram allt själv. Man är inte intresserade av böcker eller släktutredningar på nätet för att man kan och vill leta själv. Det finns säkert lika många svar på frågan om det ultimata målet som det finns personer på jordklotet.

Jag tror faktiskt inte jag kan förklara det bättre än så. Alfs ord - Auktoriserad databas över Sveriges befolkning - förklarar rätt bra vad jag menar ... och den kan vi bygga tillsammans.

Av Eva Dahlberg (M07851) Fredagen den 13 april, 2007 - 20:08:

Nej, men kammaren du kommeterade är öppen för de som vill vara med - det var det jag reagerade på. Och det faktum att om du inte får svar inom kort i diskussioner så är det pga av alla andras ointresse och oförståelse för det ljus du sett.

Tack för din förklaring.
Hälsningar,
Eva

Av C-G Magnusson Fredagen den 13 april, 2007 - 21:03:

Tack för dina uppmuntrande ord. Ointresse kan jag förstå, men jag tycker det är märkligt och tråkigt om du och kanske andra ser RGD som ett religiöst mysterium när jag försökt förklara det så noggrant och jordnära.

Av Alf Christophersen (M00919) Fredagen den 13 april, 2007 - 21:48:

Fordelen med DISBYT er at ved at flere deltar, så får man automatisk med korrektur.

Alle slekter hvor alle bidragsytere har registrert samme slektsstuktur kan antas å være mer korrekte enn der det er avvik.

Bruker man Gedcom sin markering av kildetype i strukturerte kilder, dvs- kan angi om det er en muntlig kilde, kirkebok, domsprotokoll kan dette lagres i databasen. Er noen av opplysningene angitt å basere seg på kirkebok el.l. f.eks. at den registrerte dåpen finnes i en kirkebok kan man automatisk akseptere denne i en ny database og importere, men denne gangen kan kilden vises i klartekst, siden man markerer muntlige kilder som normalt vil peke til nåværende personer og derfor er sensitiv informasjon.

Med utgangspunkt i DISBYT kan man mao. bygge opp en autorativ database som dekker mye om man ønsker det.

Av Eva Dahlberg Lördagen den 14 april, 2007 - 06:53:

C-G, jag missade möjligen något ord i meningen med "det faktum", jag menar inte att det är för att det är ointressant som dig inte får svar, och borde kanske satt sett ljuset inom " " - jag reagerade på att du konstaterar faktum, om att ingen förstår det bra du sett.
Jag har läst dina inlägg och det är bedömningarna du gör när du skriver att "så dog den diskussionen" (21 mars Med tanke på att föreningen har 25 000 medlemmar är det märkligt få synpunkter på denna idé. Medel-DIS:aren kanske hellre sitter på sin kammare och bygger på sin egen databas!? Man tycker ändå att de ansvariga inom DIS borde hålla sig informerade om vad som skrivs här på deras eget forum. Nu är jag kanske för otålig, men det är tragiskt om idéer tigs ihjäl. Bättre då att säga rakt ut - det blir för dyrt eller det blir för komplicerat!
, 27 mars, ingen har skrivit efter ditt inlägg den 25 mars "Ok, så dog den diskussionen. Jag tror iofs inte att jag har mer att tillägga nu. Det hade annars varit intressant att höra synpunkter på det jag (men även andra) uppfattar som nackdelar med DISBYT ... ", 13 april Synd att ingen nappade på idén med RGD och trist att ingen brydde sig om att kommentera mina åsikter om nackdelarna med DISBYT (en massa dubbelarbete, redundans i mängd, ingen stadga i informationen som kan bytas ut planlöst och inga fasta referensid på personerna).

Du konstaterar faktum att ingen nappar på en diskussion som påbörjades för ca tre veckor sedan, ingen förstår hur bra detta är. Hur många har använt hela påsken till att sätta sig in i saker de inte tidigare sett?

Du ger i olika trådar här och på Anbytarforum tips om saker, men det är kanske inte alla som hinner hänga med. Om man då inte tillskyndar så är det inte nödvändigtvis varken ointresse eller att man hellre skapar sin egen databas.

När det gäller "kammaren" igen, Diskulogen nr 76 som kom för några veckor sedan innehåller ett antal "platsannonser" för den som är intresserad av att bidra med olika saker.

Hälsningar,
Eva

Av Anders Berg Lördagen den 14 april, 2007 - 10:41:

DISBYT och förslaget om en rikstäckande genealogisk databas (RGD) är två olika saker, som Alf konstaterar och som jag och C-G redan skrivit om. DISBYT bygger upp databasen från olika forskares egna databaser, och blir därmed fyllt av luckor och med dubbletter, och utan sammanhållen kvalitetskontroll. Den är en hjälp för forskare att hitta andra forskare inom samma släkter. En RGD ska utgå från källorna. Varje individ ska vara unik i databasen, därför är födelseböckerna bäst att utgå ifrån.

Det är alltså ingen mening att prata om DISBYT i samband med den rikstäckande genealogiska databasen. Olika sätt att sammankoppla individer i DISBYT är en intressant utveckling för DISBYT, men skapar ingen RGD.

Tips att titta på är väl mormonernas nyligen startade registreringsprojekt. Hur kan det kopplas till Riksarkivets nyfotografering av källorna? Finns kontakter mellan släktforskarrörelsen och SVAR rörande detta?

DIS Web kommer väl antagligen inte ha direkt anknytning till en framtida RGD, men ändå intressant att diskutera vår framtida utveckling. Finns något projekt för DIS Web? Jag har varit med i ett par förstudier tidigare, men är det inte nu, och kan tänka mig att vara med i diskussionerna. Som ni vet jobbar jag mycket med webben, och har ett projekt Personsökaren som inte är något försök till RGD utan en hjälp att hitta all spridd genealogisk information på nätet och strukturera den. En släktforskarens Google.

Mvh
Anders
M01397

PS Reser hemifrån nu, så om jag inte svarar direkt så beror det inte på ointresse.

Av C-G Magnusson Lördagen den 14 april, 2007 - 10:56:

Du har nog rätt i en sak. Tålamod har aldrig varit min starka sida.

När det gäller diskussionen om nya webben trodde jag att en sådan skulle föras på forumet så att många kan lämna synpunkter. DIS är ju trots allt en datorförening. Finns någon anledning till att man inte gör det!?

Av C-G Magnusson Onsdagen den 18 april, 2007 - 16:59:

Jag har en del erfarenhet av webbforum. Tyvärr är det ofta så att en fråga "dör" när den inte längre syns bland diskussioner som varit aktiva "senaste dygnet"/"senaste veckan" ...

Tänkte på detta med personernas referensid i databasen. Ett förslag är att den genereras av församlingens SCB-kod (6) + födelsedatumet (8) + löpnummer (2). Eftersom vi sällan vet vilken tid barnen är födda på dygnet har den sista siffran inte ha så stor betydelse och det lär väl inte förekomma att fler än 100 barn föds på en dag i en församling. Huvudsaken är att koden blir unik. Exempel på kod för en person född i Ånimskog 12/3 1850 blir då 1492051850031201!

Vad gäller topografi är jag osäker på om det finns någon auktoriserad databas för orter under församlingsnivån.

När det gäller källorna är jag övertygad om att Ssf/DIS kan få till stånd en överenskommelse med Statens Arkiv ang ett API eller motsvarande för att kunna länka mot NAD/ARKIS. Här är det nog sällan problem då nästan alla använder samma källor. Lite klurigare blir det att fundera ut hur man gör med handlingar som inte förvaras hos arkivinstitutioner etc.

Om det är så att intresset är minimalt för RGD nu så kanske man ändå ska fundera på formen för en RGD. Vissa föreningar kan vilja göra egna databaser och att det vore klokt att de görs efter en gemensam auktoriserad mall i den händelse man i framtiden ser RGD i ett nytt ljus.