Personens referensid kan lika gärna vara ett rent löpnummer. Födelsetid och ort måste ändå finnas som egna fält. Man behöver inte heller använda fast fältlängd numera. Databasutvecklingen och tillgången på diskutrymme har avancerat sedan personnumren skapades! Jag läste någonstans att det är förslag på att födelsedagen inte längre behöver ingå i ett personnummer. Man har tydligen problem att få plats med alla personer i det gamla systemet.

Av C-G Magnusson Onsdagen den 25 april, 2007 - 12:52:

Du har rätt i att ID kan vara ett löpnummer och naturligtvis ska födelsetid och ort läggas i separata fält, men jag tycker det är bra om ID säger något mer än att bara vara ett "dumt" tal. Jag inser dock att det blir problem om man ska lägga in personer där man inte vet födelsedatum och/eller -ort, men då har man andra problem som att undvika att registrera samma person två eller flera gånger.

Av Per-Georg Jönsson Fredagen den 29 juni, 2007 - 09:55:

Jag anser att RGD är en utmärkt ide, och den borde få en större spridning och inte fastna i invändningar om kvalitet och tekniska frågor om identifieringsattribut. Det bästa är fiende till det goda heter det, och att kräva orimlig dokumentation av alla som ska bidraga till en RDB kommer bara att medföra att den kommer att föra en tynande tillvaro. Att dra igång ett centralt projekt för att lägga in allt med ordentlig kvalitetssäkring är ett orimligt stort projekt som inte är genomförbart.

Exemplen med Wikipedia visar att det går, och att kvaliten i slutändan blir bra. Men alla vet att man ska vara kritisk mot informationen, och kan behöva dubbelkolla i vissa fall. Fler bidragare som jämför sina tolkningar ger vanligen en förbättring. Årtal och sådant är ju flytande, kan variera mellan födelseböcker, husförhörslängder och annat. Vad som är rätt och fel är i många fall omöjligt att i efterhand utröna, och spelar det någon roll om en persons liv ändå kan följas på ett någorlunda tryggt sätt? Och släktskapsförhållanden måste troligen i slutändan kontrolleras med genetiska metoder för att vara säkra. Tolkningar av svårtolkad text kan även det variera. Om fler tolkningar ställs mot varandra kommer resultatet att förbättras helt säkert, i vart fall får man se de olika tolkningsmöjligheterna.

Utöver rena släkträd bör källorna läggas in och refereras från personuppgifterna. Då menar jag inte att alla ska lägga in böckerna i sin helhet, utan de delat de använt för sin släktforskning. Till slut komnmer det att bli en bra täckning. Allt kommer kanske inte med, jag har exempelvis bara undantagsvis dokumenterat pigor och drängar som ofta är svårlästa, överstrukna och ofullständiga (tex bara förnamn) i husförhören. I vissa undantagsfall är källorna å andra sidan så lättlästa att man med OCR kan läsa in och digitalisera dem i sin helhet. Alla bidrar med det dom har, och man kommer från ingenting till något användbart.

Identitet måste använda många nycklar, födelsedatum där sådan finns, namn, dödsdatum om det finns och i vissa fall kanske bara datum då man har dokumentation om att personen levat. Även länkar till adress och familjerelationer måste ibland användas om datum helt saknas. Att sedan identifiera dubletter blir naturligtvis pussligt, men om informationen finns på nätet kommer flera att kunna hjälpas åt med detta!

Om DIS avsätter resurser för att driva en RGD så får den en helt annan spridning och uppbackning än de privata initiativ som verkar vara på gång. Vem vill lägga ned tid på något som man inte vet om det har en framtid. DIS är en garanti för en tryggad framtid.

Den tekniska lösningen bör vara något webbaserat med en databas i botten för grundläggande sökbar information. Något i stil med MySQL, php, apache-lösning. Inte en ren stel databas, det måste gå att få med alla typer av källor.

Hoppas att detta kan sätta fart på diskussionen igen!

Av C-G Magnusson Söndagen den 1 juli, 2007 - 13:17:

Jag har förstått att DISBYT är DIS-ordförandens hjärtebarn och det gör man sig inte av med hur som helst. Jag menar dock att RGD och DISBYT inte står i motsatsförhållande till varandra. RGD hindrar inte att man fortsätter med DISBYT eftersom det handlar om två olika användningsområden. DISBYT för mig är ett sätt att hitta släktskap. RGD är en gemensamt byggd referensdatabas, med betoning på referens. Jag är också övertygad om att DISBYT aldrig kan bli en RGD av skäl som tidigare presenterats. Som även nämnts tidigare, en RGD kan bara fungera om den drivs av en stor central förening som SSF eller DIS. Jag har dock ingen större förhoppning om att SSF kommer att driva en sådan idé eftersom intresse för denna typ av frågor inte tycks prioriteras. Utvecklingen av Rötter har ju gått i stå sedan Skogsjö lämnade rodret ...

Av Per-Georg Jönsson Tisdagen den 3 juli, 2007 - 10:33:

DISPYT och Rötter har varit och är utmärkta hjälpmedel, men de saknar den struktur och den samordning som en RGD skulle innehålla. Disbyt reflekterar bara en mängd parallella forskningar, och innefattar inget försök att samordna dessa till ett gemensamt resultat.

Jag tror i motsatts till C-G att en RGD kommer att till stor del ersätta behovet av DISPYT och Rötter. Merparten av diskussionen kommer om RGD får en funktion liknande Wikipedia att kunna ske inom ramen för RGD, och forskningsresultaten kan presenteras inom ramen för denna och inte som parallella okoordinerade resultat.

Ett alternativ, om DIS inte är intresserad av att stödja detta, är att helt enkelt lägga in informationen i Wikipedia. Om man kan få tillräckligt många till att göra detta kommer snöbollen snart att börja rulla! Men det är klart bättre om det kan göras i DIS regi med en seriös organisation som backar upp, stödjer och övervakar.

Av Alf Christophersen (M00919) Tisdagen den 3 juli, 2007 - 12:43:

Hvordan har Per-Georg Johnsen da tenkt seg kvalitetstesting og verifisering av slike data som hvem som helst kan legge inn?

Vet ikke om dere i Sverige er like plaget med useriøse slektsforskere som vi her i Norge, men her er spesielt middelalder-genealogi et kjempeproblem pga. store lakuner i dokumenterbar historie med resultat at det er veldig enkelt å lage og legge ut på Internett helt useriøse anetavler med både Harald Hårfagre og Odin og Tor og Jesus og Adam og Eva som aner.
Vil anta at slike innlegginger vil bli lagt inn en masse i en Wikipedia hvor alle pr idag kan fremstå anonyme (kanskje ikke for redaksjonen, men anonyme for dem som arbeider med middelaldergenealogi.

(Problemet eksisterer selvsagt også i DISBYT og Distreff, men der arbeides det med løsninger. F.eks. må man ha angitt sted for begivenheter litt mer konkret enn bare distrikt for en hendelse. Dvs. man må ha en kilde for å komme gjennom et filter. Problemet er selvsagt at vi ikke kan på enkelt vis teste med en algoritme om kilden er seriøs eller useriøs (f.eks. nazi-propaganda fra 2. verdenskrig hvor man måtte dokumentere sin nedstamming fra Harald Hårfagre for å bli godtatt i de høyere sirkler. Masse slektstavler produsert på det viset ble dessverre aldri brent etter 2. verdenskrig og er fortsatt et forsøplingsproblem. Det samme gjelder en del nasjonalistiske rester fra tiden før 1905 hvor meget tvilsomme anetavler ble publisert som en del av identitetsoppbyggingen nasjonalt, f.eks. Halvor Gråtopp-affæren som fortsatt er en gjenganger i Norge (Se Wikipedia, bl.a.))

Av Per-Georg Jönsson Tisdagen den 3 juli, 2007 - 13:59:

Hej Alf,

Om man samarbetar via nätet så kan ju alla hjälpas åt med att korrigera oseriösa uppgifter. På så sätt tror jag att det blir bättre än om var och en fritt kan publisera sina egna. Lägger man sedan in sina källor dessutom blir det ännu lättare att kontrollera trovärdigheten hos dessa.

En förening som DIS som håller en uppsikt och modererar innehållet, exempelvis ser till att uppenbart oseriösa inslag försvinner ger helt säkert en ytterligare kvalitetshöjning.

Men var och en måste få publisera det dom har utifrån sina källor. Alltför stora krav på dokumentation tror jag inte tjänar saken, utan gör bara att annars värdefullt underlag inte kommer andra till del. Trots allt så begränsas ju ytterst kvaliten av de källor som faktiskt finns.

Av C-G Magnusson Onsdagen den 4 juli, 2007 - 15:06:

Av skäl som jag nämnt om tidigare tycker jag inte en Wiki passar för detta ändamål. När det gäller källor borde det inte vara omöjligt att lägga upp dessa i en databas (eller använda en befintlig, NAD?) som man enbart länkar till. Detta borde göra det enkelt för användarna och inte utgöra ett hinder. Likadant med Topografi. Misstänker att ca 95% av källorna är desamma för alla släktforskare. Om man bygger enkelt i början kan man utöka systemet med nya funktioner vartefter, helst med en vision om hur man vill ha det i framtiden.

Av Alf Christophersen (M00919) Onsdagen den 4 juli, 2007 - 15:26:

For Disgenbrukere skulle vel det gå an. Men hva med brukere av andre program hvor produsenten har helt andre brukergruppe som hovedsfære,f.eks. amerikanere? De har neppe interesse av å fylle opp programmet med et helt arsenal med pekere til slike nasjonale kildedatabaser.

Av C-G Magnusson Onsdagen den 4 juli, 2007 - 16:28:

RGD ligger som en webbapplikation på en server. Med en webbläsare loggar användaren in på en webbsida och där han/hon kan lägga till eller editera uppgifter. För den vanlige användaren syns inte att uppgifter om källor och geografi hämtas från andra databaser (kanske på andra servrar). Några externa program ska inte användas. Vitsen med detta är att alla arbetar i en och samma databas, med samma gränssnitt. Alla förändringar (av gränssnitt eller innehåll) blir omedelbart tillgängliga för de som tittar i databasen.