Hej Nils-Åke!

Varför du tycker att den är intressant? Vilka krav har du i sammanhanget ställt på databashanterare och hur uppfyller Microsoft SQL Server dessa?

Av Kristian Jerméus Måndagen den 3 december, 2007 - 16:06:

Jag tycker att Microsoft SQL Server är förkastligt liksom många andra Microsoftprodukter.
Då har man låst in sig helt och hållet till Windows vilket bara missgynnar alla andra.
Har bara haft bekymmer med detta, bl.a. med KGF-cd:n (Kronobergs Genealogiska Förening) som är skriven med Microsoft Access. Helt omöjligt att köra under linux.
Disgen, Sveriges befolkning 1890, 1900, 1970, 1980 och Sveriges dödbok går utmärkt att köra under linux.

Av Nils-Åke Bjäresten Fredagen den 7 december, 2007 - 16:48:

Hej Daniel!

Varianterna Enterprise, Standard, Workgroup och Express av Microsoft SQL Server 2005 är alla avsedda för client/server system. Detta innebär att databasen och databashanteraren finns på en dator (servern) och användaren på en annan dator (klienten). Kommunikationslänken mellan datorerna blir då lätt en flaskhals. Därför vill man att datamanipuleringen skall koncentreras till servern och detta gör att databashanteraren blir ganska speciell. Det finns en omfattande dokumentation för Microsoft SQL Server 2005 och i den bifogade litteraturförteckningen nämner jag en bok som behandlar databashanteraren. SQL Server 2005 Express är en nerbantad variant som man får använda utan att betala licensavgifter till Microsoft. Microsoft har försökt att lansera Express-varianten som en lokal databashanterare på användarens lokala dator men man har tvingats att tänka om. Det är helt enkelt så att en databashanterare som är konstruerad för client/server system fungerar dåligt som en lokal databashanterare.

Microsoft SQL Server Compact är en annorlunda databashanterare som är speciellt utvecklad för att fungera bra på användarens lokala dator. Denna databashanterare jobbar med tabeller. För varje kolumn i en tabell måste datatypen specificeras. För att förenkla databashanteraren har man begränsat antalet datatyper till 17. Exakta uppgifter om dessa typer hittar man på MSDN Library. Den teckenkodning som stödjs är endast Unicode, vilket innebär att det går åt två byte till att lagra ett tecken. En SQL Server Compact databas lagras på hårddisken i en enda datafil som är maximerad till 4 GB. SQL Server Compact får man använda utan att betala licensavgifter till Microsoft. För programmeringen av SQL Server Compact kan man använda en delmängd av kommandona i fråge- och hanteringsspråket SQL (Structured Query Language).

Min avsikt är att utvärdera SQL Server Compact i rollen som en central databas i ett släktforskningsprogram. Jag räknar inte med att detta är snabbt avklarat eftersom det är några år sedan jag aktivt sysslade med programmering. Just nu planerar jag hur jag skall genomföra utvärderingen. Bl a studerar jag Andrew Troelsens bok, se litteraturförteckningen. När John Sharps bok blir tillgänglig tänker jag studera den också.

När jag kommit igång med utvärderingen kommer jag säkert att vilja flytta personuppgifter från mitt Disgenprogram till den nya databasen. De alternativ som finns i dag är att exportera en rålista eller en GEDCOM-fil. I båda dessa fall måste jag emellertid konvertera den exporterade filen till XML innan jag kan använda den. Dataöverföringen skulle kunna ske mycket smidigare om man byggde in export till XML i Disgen. Eftersom jag använder Disgen 8.1e önskar jag att man i första hand kompletterar den versionen med XML-export.

-----------------------------------------------------------------
Litteratur

Författare: Kalen Delaney
Titel: Inside Microsoft SQL Server 2005: The Storage Engine
Förlag: MSPress 2006, ISBN: 978-0-7356-2105-3

Författare: Andrew Troelsen
Titel: Pro C# 2008 and the .NET 3.5 Platform
Förlag: Apress 2007, ISBN 978-1-59059-884-9

Författare: John Sharp
Titel: Microsoft Visual C# 2008 Step by Step
Förlag: MSPress 2007, ISBN 978-0-7356-2430-6

Författare: Bipin Joshi
Titel: Pro .NET 2.0 XML
Förlag: Apress 2007, ISBN 978-1-59059-825-2

Av Gunnar Öhrn (M11916) Lördagen den 8 december, 2007 - 10:13:

Nils-Åke,

Jag tror att du kommer att få svårt med att övertyga någon om fördelarna med att lägga jobb på att byta databas, skapa export/import-funktioner för XML om du inte argumenterar om varför du vill detta. Vad kan vi inte göra idag som de förändringarna du så ivrigt förespråkar kan ge oss. Vilka fördelar är det för oss användare?

Av Nils-Åke Bjäresten Lördagen den 8 december, 2007 - 11:57:

Hej Gunnar,

Jag tycker inte att jag just nu har någon anledning att argumentera ytterligare för en lösning jag tror på; kanske jag gör det längre fram. Jag har berättat om vad jag tänker göra och jag försöker att fullfölja mina planer; jag tror inte att jag behöver be DIS om lov för att göra så.

Av Gunnar Öhrn (M11916) Lördagen den 8 december, 2007 - 13:49:

Nils-Åke,

Naturligtvis behöver du inte be någon om lov att göra något, du nämner dock önskemål om ny funtionalitet i DISGEN och det är den funktionaliteten jag efterlyser reella motiv till

Av Nils-Åke Bjäresten Lördagen den 8 december, 2007 - 15:01:

Gunnar,

Den enda funktionalitet jag efterlyser är XML-export från Disgen. Men jag kan naturligtvis själv genomföra konverteringen. Förmodligen är det enklare att göra så än att argumentera för att denna funktionalitet införes i Disgen.

Av Alf Christophersen (M00919) Lördagen den 8 december, 2007 - 17:21:

Man trenger da ikke å skyte spurver med kanoner for å få til XML-eksport, i hvertfall ikke å implementere noe som fra sikkerhetsmessig synspunkt anses å være en åpen låvedør (IBM SQLserver i alle flavører)

XML-eksport er det innebygget støtte for i BDS 2006 architect med mulighet for å konvertere data fra hvilket osm helst databaseformat til XML.

Det er til overmål flere tilgjengelige XML-systemer, også fra Turbopower som i dag er open source og kan lastes ned gratis om man så ønsker.

Av Gunnar Öhrn (M11916) Söndagen den 9 december, 2007 - 14:34:

Nils-Åke,

Jag efterlyser fortfarande en förklaring till vad ditt/dina förslag ger oss DISGEN-användare!

Jag säger inte att det vore fel att utveckla en funktion XML-export, men det måste ju finnas någon bra anledning till att göra det. Vilka fördelar ger det oss användare?

Att referera en massa Microsoft-litteratur borde det finnas bättre forum för, denna site är väl avsedd för att DISGEN-användarna ska kunna lämna synpunkter för att påverka utvecklingen i en riktning som stämmer överens med användarnas öneskemål och behov för att göra DISGEN till ett ännu bättre verktyg för oss släktforkare. Det viktiga är inte vilken teknik som ligger bakom utan vilken funktionalitet vi får ut av programmet.

Av Nils-Åke Bjäresten Söndagen den 9 december, 2007 - 18:01:

Gunnar,

Jag tycker du har missuppfattat användningen av DIS Forum. Under den rubrik jag nu skriver bör man mycket väl kunna diskutera utvärdering av ny teknik. Så vitt jag kan se är det den bästa rubrik som finns tillgänglig för en sådan diskussion.

Under rubriken ´Övrigt´ finns en underrubrik ´Önskemål till nästa version´. I ett inlägg där den 3 mars 2007 framförde jag ett önskemål om att ´Förbättrade Export- och Importfunktioner införes i Disgen´. Med mitt inlägg ville jag få igång en diskussion i ett viktigt ämne men den diskussionen uteblev. I dag används XML ännu mer än vad som skedde år 2001. Alla som sysslar med datakommunikation borde känna till detta. Om det är XML man behöver så är det en omväg att exportera till Gedcom och därefter konvertera Gedcom-filen till XML. Framför allt inför man en onödig felkälla eftersom Gedcom-standarden sällan blir helt rätt implementerad.

Jag delar inte din uppfattning att den använda tekniken är oviktig. Den dokumentation som åtföljer en viss teknik är självklart betydelsefull. Även om du inte vill läsa den litteratur jag nämner så är det kanske någon annan som gör det.

Strukturen på detta forum borde ses över. Framför allt borde det tydligare framgå vad som diskuteras under de olika rubrikerna. Tekniska spörsmål borde kunna diskuteras under en särskild huvudrubrik där man kunde ha ´XML´ som en underrubrik. Det är lätt hänt att en diskussion hamnar under fel rubrik. Därför vore det bra om någon var ansvarig för att flytta en felplacerad diskussion till rätt plats.